Däck - Dövhet Däck. 1. Golv på ett fartyg, även mellan våningarna på större fartyg. E Fartyg II. - 2. Ytterring på gummihjul. E Cykel. Dädesjö, socken i s. Småland med ödekyrka från 1100-t. Målningar, bl.a. ur Staffanslegenden, tillhör vår yppersta me-deltidskonst (ca 1275). Däggdjur, den högst stående klassen bland ryggradsdjuren. Föder (med undantag för kloakdjuren) levande ungar o. ger ungarna di. Andas med lungor; hjärtat fyrrummigt. De högre ordningarna utvecklades under tertiärtiden. Ca 10 000 arter är kända. E föreg. uppslag. E Dävert, kran med hissanordning bl.a. för lyftning av livbåtar. E Fartyg II. Döbattang, fr. deuxbattant, dubbeldörr, flygeldörr. von Döbeln, Georg Carl, 1758-1820, general, vann segrarna vid Lappo o. Jutas i Finska kriget 1808-09. Dödsdömd för insubordination 1813, benådad. Döda fallet, klippstup vid Indalsälven i s. Jämtland, före Ragundasjöns torrläggning 1796 ett vattenfall, Storforsen. Jfr Huss. Döda havet, avloppslös insjö med 22% salt-halt i Jordanien. 920 km2, 394 m under havsytan. Utvinning av salt, brom, kali. Dödahavsrullarna, de äldsta hittills funna bibelmanuskripten, påträffade fr.o.m. 1947 i grottor vid Döda havet. Äldst är Jesaja-rullen från 100-t. f.Kr. E Arkeologi. Dödbok, död- och begravningsbok, kyrko-bok med uppgifter om under året avlidna. Döderhultaren, eg. Axel Petersson, 1868— 1925, träskulptör från Döderhult vid Oskarshamn. Självlärd expressionist. Beväring smönstring. Dödgrävare, asätande skalbaggar. Honorna lägger ägg i döda djur som de grävt ner. E Insekter II. Dödkött, svallkött, granulationsvävnad, den känslolösa, kärlrika bindväv som kan bildas vid sårläkning o. som småningom skrumpnar till ärrvävnad. Dödlighet, mortalitet, antalet årligen döda per tusen inv. ( = dödstalet). Död mans grepp, säkerhetsanordning på lokomotiv, bryter strömmen om föraren släpper manöverreglaget. Död mans hand, fingerkorall, kolonibildande koralldjur. Har ofta en hands form o. storlek. N. Atlanten. Dödsattest, dödsbevis, läkarintyg att person avlidit, med angivande av dödsorsaken. Dödsbo, stärbhus, avlidens egendom före arvskifte. Dödsdansen, medeltida figurmotiv: levande o. döda förenade i långdans. Dödskallefjäril, stor svärmarefjäril. Ving-bredd 13 cm. Dödskallelik teckning på mellankroppen. Medelhavsländerna. Påträffas även i Sv. E Fjärilar II. Dödsmask, avgjutning i gips av en avlidens ansikte. Dödsstraff el. livsstraff, mistning av livet som straff för svårare brott. Utövades i Sv. till 1910, avskaffades 1921, kan dock DÖVALFABET Det svenska handalfabetet; utförs med en enda hand. I vissa andra länder förekommer alfabet för två händer. (Bokstäverna Å, Ä och Ö betecknas med särskilda rörelser av handen i ställning för A resp. O.) utdömas i krigstid. Kvarstår i bl.a. Engl. (hängning), Frankr. (giljotinering) o. USA. Dödssynder, enl. katolsk uppfattning högmod, avund, vrede, lättja, girighet, fros-seri o. otukt. Dödsur, 4 mm lång skalbagge. Åstadkommer ett tickande ljud då den gnager i trävirke. E Insekter II. Dödvatten, det vatten ett fartygsskrov i rörelse drar med sig på grund av friktionen. Dödvikt, eng. dead weight [dedd °ejt], d.v., dw, högsta tillåtna vikt av fartygs last. Död vinkel, ej åtkomligt el. synligt område inom ett skottfält el. synfältet. Dpnitz, Karl, f.1891, tysk amiral, Hitlers efterträdare som rikskansler. Genomförde kapitulationen 1945. I fängelse 1946-56 som krigsförbrytare. Dörj, fiskredskap, lina med sänke o. krokar, vanlig vid makrillfiske. E Fiskar II. Dös, nordisk stenkammargrav från yngre stenåldern, 4-5 upprättstående stenar med ett stort takblock. B Fornlämningar. Dött lopp, då flera deltagare i en idrotts-tävling når målet samtidigt. Dövhet, större el. mindre förlust av hörselförmågan. Dövheten kan vara medfödd el. förvärvad, ofta som följd av infektionssjukdomar. Tidig d. medför att den spontana tal- o. språkutvecklingen inte kommer till stånd. Talet kan dock oftast utvecklas genom metodisk träning. Jfr Hörselvård. E 171