Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Egeisk ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Egeisk kultur - Egypten
EGYPTEN • Historia i sammandrag
f.Kr.:
3000 Högtstående kultur i Nillandet.
Gamla riket (ca 2740-2270) med
Memfis som huvudstad.
Pyramiderna o. sfinxen vid Gizeh.
Hiero-glyfskriften. Feodal splittring (ca
2270-2060).
2000 Landet enat. Mellersta riket
(2060-1730) med Tebe som huvudstad.
Hög kulturell blomstring.
Bronsålder. Klippgravar. Papyrus blir
skrivmaterial. Hyksosfolket störtar
riket (ca 1730).
1500 Hyksos fördrivs. Nya riket
(1580-1085) med Tebe som huvudstad.
Egypten medelhavsområdets
stormakt (Thotmes I-III, Ramses II).
Dödstempel o. klippgravar i
Konungarnas dal (Tutanchamons
grav).
600 Egypten blir assyrisk provins 670.
Under Perserriket 525.
300 Alexander den store erövrar
Egypten 332. Ptoleméernas dynasti
323-31 f.Kr.
e.Kr.:
1-600 Romersk provins 31 f.Kr. till 639
e.Kr. Araberna erövrar Egypten
639.
1200 Ludvig den heliges misslyckade
korståg mot Egypten 1248-50.
1500 Turkarna erövrar Egypten 1517.
1700 Napoleons egyptiska fälttåg 1798.
Västerländskt intresse för egyptisk
fornkultur.
1800 Suezkanalen byggs o. öppnas för
trafik 1869. Britterna ockuperar
Egypten 1882.
1900 Egypten blir britt, protektorat vid
l:a världskrigets utbrott 1914.
Suverän monarki 1922.
1925 Britt.-egypt. fördrag ger Storbr.
rätt till Suezkanalzonen som bas
under 20 år 1936. Krigsskådeplats
under 2:a världskr.
1950 Monarkin störtas 1952. Republik
1953. Nasser diktator 1954.
Britterna utrymmer kanalzonen 1954.
Kanalen nationaliseras 1956.
Britt.-franskt-israeliskt angrepp 1956
avvecklas efter FN-intervention.
Union med Syrien (Förenade
arabrepubliken) 1958.
Egeisk kultur, de grek, bronsålderskulturer
som blomstrade på Egeiska havets kuster o.
öar ca 3000-1100 f.Kr. Indelas i tre
huvudgrupper. 1. Minoisk kultur med huvudort
på Kreta, där bl.a. Knossos’ ståtliga
fresk-smyckade palats har utgrävts. 2. Helladisk
kultur på Greklands fastland, påverkad av
den minoiska, känd genom utgrävningar
bl.a. vid Mykene, i sitt slutskede
(15,80-1100 f.Kr.) kallad mykensk kultur o. spridd
till bl.a. Italien, Mindre Asien o. Palestina.
3. Kykladisk (cykladisk) kultur på de grek,
öarna, den minst kända av de tre, även
den påverkad av den minoiska.
Egendom, i jur. mening en persons
förmö-genhetstillgångar. Indelas i fast e. (jord o.
därtill hörande byggnad, träd etc., samt
för stadigvarande bruk anbragta tillbehör
till jord el. byggnad) o. lös e. (förutom lösa
ting, s.k. lösöre, även byggnad på annans
jord, värdepapper o. rättigheter). Reglerna
ifråga om belåning o. försäljning m.m. är
olika för fast o. lös e. Egendomsbrott, se
Förmögenhetsbrott.
Egenmäktigt förfarande, olovligt tillgrepp
som ej kan bestraffas som stöld el. rån.
Egennamn, individs el. föremåls särskilda
namn, t.ex. Erik, Stockholm.
Egjd, Zeus’ sköld; även Pallas Athenes
mantel. Bildl.: skydd, ledning.
Egil Skallagrimsson, den norsk-isl.
forntidens störste skald, 900-t., vars öden
skildras i Egils saga från 1200-t.
Egjna, ö utanför Grekl., under antiken
handelsstat. Afaiatemplet i dorisk stil med
berömda gavelskulpturer (490-480 f.Kr.).
Egmont, Lamoral, 1522-68, greve av E.,
nederl. krigare o. frihetshjälte, avrättad
av spanjorerna. Hjälte i tragedin E. av
Goethe 1788 (scenmusik av Beethoven).
Egnahem, bostäder skaffade genom
statliga stödåtgärder såsom fördelaktiga lån.
Ego, lat., jag.
Egocentricitet, självupptagenhet. Adj:
ego-centrisk.
Egoism, själviskhet. Mots: altruism. Egois t,
självisk person. Adj: egoistisk.
Egtvedfyndet, ekkistgrav från äldre
bronsåldern, funnen i Egtved på Jylland.
EGYPTEN
storlek. 1 000 000 km2 = drygt 2 gånger
Sv:s yta; bebodd areal 35 000 km2; 3%
åker, 97% ofruktbar areal (mest öken).
befolkning. 25,6 milj. inv. (26 inv./km2,
732 inv./km2 beboelig areal); 90%
egyptier, i övr. nubier, turkar o. européer.
Arabisktalande. 91% muhammedaner, 8%
kristna. 65% verksamma i jordbruk, 12%
i industri, 12% i handel o. samfärdsel.
städer. Kairo (huvudstad) 3 milj, inv.,
Alexandria 1,4 milj., Port Said 230 000.
geografi. En del av Saharaöknen, vars
enda beboeliga del utgörs av den smala
Nildalen. Berg: Gebel Katherina 2 640 m,
Gebel Sahib 2 180 m. Flod: Nilen 6 500
km.
statsskick. Förbundsrepublik (Förenade
arabrepubliken med regionerna Egypten o.
Syrien). Folkrepr.: Gemensamt
enkammar-parlament o. lokala lagstiftande
församlingar o. exekutivråd i regionerna. Stats-
174
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0194.html