- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Första upplagan /
174

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egeisk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Egeisk kultur - Egypten EGYPTEN • Historia i sammandrag f.Kr.: 3000 Högtstående kultur i Nillandet. Gamla riket (ca 2740-2270) med Memfis som huvudstad. Pyramiderna o. sfinxen vid Gizeh. Hiero-glyfskriften. Feodal splittring (ca 2270-2060). 2000 Landet enat. Mellersta riket (2060-1730) med Tebe som huvudstad. Hög kulturell blomstring. Bronsålder. Klippgravar. Papyrus blir skrivmaterial. Hyksosfolket störtar riket (ca 1730). 1500 Hyksos fördrivs. Nya riket (1580-1085) med Tebe som huvudstad. Egypten medelhavsområdets stormakt (Thotmes I-III, Ramses II). Dödstempel o. klippgravar i Konungarnas dal (Tutanchamons grav). 600 Egypten blir assyrisk provins 670. Under Perserriket 525. 300 Alexander den store erövrar Egypten 332. Ptoleméernas dynasti 323-31 f.Kr. e.Kr.: 1-600 Romersk provins 31 f.Kr. till 639 e.Kr. Araberna erövrar Egypten 639. 1200 Ludvig den heliges misslyckade korståg mot Egypten 1248-50. 1500 Turkarna erövrar Egypten 1517. 1700 Napoleons egyptiska fälttåg 1798. Västerländskt intresse för egyptisk fornkultur. 1800 Suezkanalen byggs o. öppnas för trafik 1869. Britterna ockuperar Egypten 1882. 1900 Egypten blir britt, protektorat vid l:a världskrigets utbrott 1914. Suverän monarki 1922. 1925 Britt.-egypt. fördrag ger Storbr. rätt till Suezkanalzonen som bas under 20 år 1936. Krigsskådeplats under 2:a världskr. 1950 Monarkin störtas 1952. Republik 1953. Nasser diktator 1954. Britterna utrymmer kanalzonen 1954. Kanalen nationaliseras 1956. Britt.-franskt-israeliskt angrepp 1956 avvecklas efter FN-intervention. Union med Syrien (Förenade arabrepubliken) 1958. Egeisk kultur, de grek, bronsålderskulturer som blomstrade på Egeiska havets kuster o. öar ca 3000-1100 f.Kr. Indelas i tre huvudgrupper. 1. Minoisk kultur med huvudort på Kreta, där bl.a. Knossos’ ståtliga fresk-smyckade palats har utgrävts. 2. Helladisk kultur på Greklands fastland, påverkad av den minoiska, känd genom utgrävningar bl.a. vid Mykene, i sitt slutskede (15,80-1100 f.Kr.) kallad mykensk kultur o. spridd till bl.a. Italien, Mindre Asien o. Palestina. 3. Kykladisk (cykladisk) kultur på de grek, öarna, den minst kända av de tre, även den påverkad av den minoiska. Egendom, i jur. mening en persons förmö-genhetstillgångar. Indelas i fast e. (jord o. därtill hörande byggnad, träd etc., samt för stadigvarande bruk anbragta tillbehör till jord el. byggnad) o. lös e. (förutom lösa ting, s.k. lösöre, även byggnad på annans jord, värdepapper o. rättigheter). Reglerna ifråga om belåning o. försäljning m.m. är olika för fast o. lös e. Egendomsbrott, se Förmögenhetsbrott. Egenmäktigt förfarande, olovligt tillgrepp som ej kan bestraffas som stöld el. rån. Egennamn, individs el. föremåls särskilda namn, t.ex. Erik, Stockholm. Egjd, Zeus’ sköld; även Pallas Athenes mantel. Bildl.: skydd, ledning. Egil Skallagrimsson, den norsk-isl. forntidens störste skald, 900-t., vars öden skildras i Egils saga från 1200-t. Egjna, ö utanför Grekl., under antiken handelsstat. Afaiatemplet i dorisk stil med berömda gavelskulpturer (490-480 f.Kr.). Egmont, Lamoral, 1522-68, greve av E., nederl. krigare o. frihetshjälte, avrättad av spanjorerna. Hjälte i tragedin E. av Goethe 1788 (scenmusik av Beethoven). Egnahem, bostäder skaffade genom statliga stödåtgärder såsom fördelaktiga lån. Ego, lat., jag. Egocentricitet, självupptagenhet. Adj: ego-centrisk. Egoism, själviskhet. Mots: altruism. Egois t, självisk person. Adj: egoistisk. Egtvedfyndet, ekkistgrav från äldre bronsåldern, funnen i Egtved på Jylland. EGYPTEN storlek. 1 000 000 km2 = drygt 2 gånger Sv:s yta; bebodd areal 35 000 km2; 3% åker, 97% ofruktbar areal (mest öken). befolkning. 25,6 milj. inv. (26 inv./km2, 732 inv./km2 beboelig areal); 90% egyptier, i övr. nubier, turkar o. européer. Arabisktalande. 91% muhammedaner, 8% kristna. 65% verksamma i jordbruk, 12% i industri, 12% i handel o. samfärdsel. städer. Kairo (huvudstad) 3 milj, inv., Alexandria 1,4 milj., Port Said 230 000. geografi. En del av Saharaöknen, vars enda beboeliga del utgörs av den smala Nildalen. Berg: Gebel Katherina 2 640 m, Gebel Sahib 2 180 m. Flod: Nilen 6 500 km. statsskick. Förbundsrepublik (Förenade arabrepubliken med regionerna Egypten o. Syrien). Folkrepr.: Gemensamt enkammar-parlament o. lokala lagstiftande församlingar o. exekutivråd i regionerna. Stats- 174

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free