ELEKTRICITET l-ll 1 Kraftverkan mellan positiva (+) och negativa (-) laddningar: Olika laddningar dras till varandra (a), lika laddningar stöter bort varandra (b och c). 2-4 Elströmmen. 2 Strömmen består av små rörliga laddningar, elektroner: a. ledare, b. förstoring av ledaren, c. elektroner. 3 En strömkälla, t.ex. ett batteri (d), är ett slags pump som sätter elektronerna i rörelse. 4 Exempel på kopplingar: a. seriekoppling — samma ström går genom alla lamporna; b. parallellkoppling — strömmen delar sig mellan lamporna. 5 Växelström: Snitt genom ledaren vid olika tidpunkter (a-f) visar hur elektronerna periodiskt ändrar riktning; diagrammet (g) visar hur strömstyrkan varierar vid dessa tidpunkter. 6-8 Elströmmens verkningar. 6 Värmeverkan: Friktion mellan elektronerna (a) och ledarens atomer (b) alstrar värme. 7 Kemisk verkan: a. batteri; b. elektrolys (sönder-delning) av vatten till väte och syre. 8 Magnetisk verkan: Strömbanan (a) omger sig med ett magnetfält (b) som kan påvisas med kompass (c). 9 Induktion. Rörliga magnetfält alstrar ström: Då stav-magneten (a) dras ur strömslingan (b), går en ström genom kretsen. 10 Vattenkraftverk. Här omvandlas vattnets mekaniska energi till elektrisk. Detaljbild: a. vattenränna, b. tur-binskovlar, c. axel, d. generator, e. eluttag. 11-13 Elektriska maskiner. 11 Enfasmaskin (ovan) och tre-fasmaskin (nedan) för växelström: a. rotor (magnet), b. stator, c. lindningar (strömslingor). Då maskinen används som motor, släpps ström genom lindningarna och rotorn börjar snurra. Då den används som generator sätts rotorn igång varvid ström alstras i lindningarna. 12 Växelströmsgenerator: a. och b. magnetpoler, c. strömslinga, d. kontakter (släpringar), e. strömmätinstrument. Strömmen ändrar riktning två gånger då slingan roterar ett varv (jfr pilarna i de två figurerna). 13 Trans-