Fermat - Fidjiöarna Fermat, musikterm: vilopunkt, förlängt tidsvärde, i nottext /Ts. de Fermat [färma], Pierre, 1601-65, fransk matematiker. Insatser inom talteorin. Ferm^nt, äldre namn på enzym. Äv: jäsningsämne, pådrivande kraft. Fermentera, jäsa, bringa i jäsning. Fermi, Enrico, 1901-54, ital. atomfysiker, från 1939 verksam i USA. Nobelpris i fysik 1938. Framlade teorin för det radioaktiva B-sönderfallet o. byggde den första kärnreaktorn (i Chicago 1942). Fernandel [-däll], eg. Fernand Contandin, f.1905, fransk filmskådesp. Populär komiker. Filmer om Don Camillo. Fernjssa, bestrykningsmedel som ger skyddande o. glänsande överdrag. Linoljefer-nissa, kokt linolja med sickativ. Lackfernissa, i f. upplösta hartser. Spritfernissor, alkohollösningar av hartser. Ferrara, stad i n.ö. Italien. 147 000 inv. Univ. (1391). Katedral från 1100-1200-t. Ett centrum för renässanskulturen. Styrdes av furstehuset Este 1208-1597. Ferrier [ferrio], Kathleen, 1912-53, eng. sångerska, alt. ferro-, järn- (lat. förled). von Fersen. 1. Axel, d.ä., 1719-94, greve, statsman, fältmarskalk, hattpartiets ledare från 1751. Sv. akad. 1786. - 2. Axel, d.y., 1755-1810, greve, riksmarskalk, son till F.l. Marie Antoinettes gunstling; organiserade franska kungafamiljens flyktförsök 1791. Mördad av pöbeln i Sthlm, Fersenska mordet. Fertjl, fruktsam, fruktbar, bördig. Mots: steril. Subst: fertilitet. Festjna I?nte!, lat., skynda långsamt. Festival [eng. uttal festival], festspel, teater-, film- el. musikevenemang, ofta återkommande o. knutet till viss ort. Festjvitas, lat., feststämning, festglans. Festong [-|ng], fr. feston, bågformigt band ay blommor, löv o. frukter, dekorativt motiv. Fete [fät], fr., fest. Fetera, fira. Fetjsch, hos naturfolken föremål som anses laddat med lycko- el. olycksbringande kraft o. som därför dyrkas. Fetischism. 1. Dyrkan av fetischer. - 2. Abnorm sexuell lust till föremål som tillhör person av det motsatta könet. Fetknopp, Sedum, en grupp fetbladsväxter med köttiga blad. 8 arter i Sv. Vanliga på sten- o. hällmark är gul fetknopp, S. acre, o. kärleksört, S. telephium (grönvita blommor). E Blommor VI. Fetstil, typsort med kraftigt markerad, »fet», bokstavsbild. Mots: mager stil. Fett består i kemiskt avseende oftast av en blandning av fettsyrors glycerylestrar. Fet-terna är olösliga i vatten o. förflyktigas inte vid upphettning utan sönderdelas. Animaliska f., djurfetter, är t.ex. ister, talg, tran. Vegetabiliska f., växtfetter, är bl.a. kokos- o. palmfett, olivolja. - Fetthärdning innebär att omättade oljor omvandlas till mättade fasta fetter. Fettsyror, karboxylsyror, organiska syror varav en del förekommer i fetterna i form av glycerylestrar. Mättade f., som har den allmänna formeln CrJLn+iCOOH, är t.ex. myrsyra, ättiksyra, smörsyra. Palmitin- o. stearinsyra används vid framställning av stearin, tvål o. såpa. En omättad fettsyra är t.ex. oljesyra, C17H33COOH. Fettvävnad, bindväv främst bestående av fettceller, celler fyllda med fettdroppar. von Feuerbach [fåjerbach], Ludwig, 1804-72, tysk materialistisk filosof. Präglade satsen Der Mensch ist was er isst, människan är vad hon äter. Feyder [fädär], Jacques, 1888-1948, fransk-belg. filmregissör. Hertigen söker nattkvarter 1935. Fez, fes [fess], hög rund skärmlös mössa av röd filt, mest buren av muhammedaner. B Dräkt II. FIA, förk. av fr. Fédération Internationale de FAutomobile, världsomfattande sammanslutning av erkända bilklubbar, bl.a. högsta instans för bilsporten. Fiaker, fr. fiacre, hästdroska. Fial, miniatyrtorn, anv. som dekoration i gotisk arkitektur. E Stilar II. Fiasko, fullständigt misslyckande. Fjat S/A, Fabbrica Italiana /lutomobili Torino, ital. företag, gr. 1899, med ca 75 000 anställda. Tillverkar bilar, spårvagnar,* flygplan, kylskåp m.m. FIB, tidskriften Folket i Bild. Fibblor, fiblor, korgblommiga växter med ett stort antal arter, av vilka gruppen Hierpcium kan sätta frö utan befruktning. Tunglika gula blommor. B Blommor VI. Fiber. 1. Långsträckt växtcell med tjock, ofta förvedad vägg. B Textilteknik. - 2. Trådformig bildning i muskel el. nerv. Fibrjll, trådlik bildning i celler el. vävnader. Fibrillär, som består av fina trådar. Fibrjn, äggviteämne som bildas av fibrinogen då blod levrar sig. Fjbula, lat., ’spänne’. - 1. Vadben. - 2. Förhistorisk bygelnål. Fichte [fi^to], Johann Gottlieb, 1762-1814, tysk filosof, prof, i Jena o. i Berlin. Idealistiskt system med moraliskt handlings-kraV. Tal till tyska nationen 1807-08 manade till kamp mot Napoleon. Fichtelgebirge [fi^tlgobirga], skogigt bergsområde i n.ö. Bayern, Tyskl. Når 1 052 m. Fiction [fjkksjan], eng., skönlitteratur. Fideikommjss, (jord)egendom som enl. testamente skall gå i arv inom en släkt o. inte får säljas av innehavaren, fideikommissa-rien. F.n. finns i Sv. ca 150 f. Fidelit?t, radiomottagares förmåga att korrekt återge radiosignals innehåll. Fjdias, grek. Feidias, 400-t. f.Kr., grek, bildhuggare, ledde skulpturutsmyckningen av Parthenontemplet i Aten. Hans staty av Zeus i Olympia räknades till världens sju underverk. Fjdjiöarna, Fijiöarna, britt, ögrupp i Mela-nesien. Stilla havet. Ca 320 öar. 18 200 km2, 368 000 inv. Huvudstad Suva. 204