Film - Final Fl LM Ledande filmländer och Filmbolag Land, antal långfilmer* 1959 Ledande filmbolag Danmark Nordisk Film Co., Valby. 14 England Lion International Films Ltd, 103 (16) (distributionsbolag),London; The Rank Organization Ltd, London. Finland Suomen Filmiteollisuus, Hel-14 singfors. Frankrike Filmsonor, Paris; Société 103 (33) Nouvelie des Établissements Gaumont, Paris. Italien Lux Film, Rom; Titanus, 127 (43) Rom. Japan Toei Motion Picture Co Ltd, 502 Tokyo. Norge Norsk Film A/S, Oslo. 11 Sovj. V/O Sovexportfilm, Moskva 37 (distributionsfirma). Sverige Europafilm; Nordisk Tone- 17 film; Sandrew Film; Svensk Filmindustri. (Alla i Stockholm.) USA Columbia Pictures Corp.; 166 Metro-Goldwyn-Mayer.Inc.; Paramount Pictures Corp.; Twentieth Century-Fox Film Corp.; United Artists Corp.; Universal Pictures Company, Inc.; Warner Bros. Pictures, Inc. (Alla i New York.) V-Tyskland CCC-Film Artur Brauner, 106 (14) Berlin; UFA, Universum Film AG, Berlin. * Därav inom parentes antalet samproduktioner, dvs. filmer framställda i samarbete med filmbolag i andra länder. Långfilmsproduktionens storlek i några andra länder Argentina 23, Belgien 6, Grekland ca 55, Holland 1, Jugoslavien 23 (5), Kina 70, Portugal 5, Schweiz 5, Spanien 58 (8), Tjeckoslovakien 30, Österrike 22 (2), Ö-Tyskland 21 (1). Film. Försöken att framställa en berättande följd av rörliga bilder tog fart på 1800-t. Världens första egentliga filmförevisning ägde rum 1895 i Paris, då bröderna L. o. A. Lumière visade rörliga bilder i form av fotos upptagna på celluloidband. De första längre, dramatiska spelfilmerna tillkom ca 1900 i Engl., USA o. Frankr. I Sv. den första filmförevisningen 1896, filmproduktion från 1912. Stumfilmen besegrades under slutet av 1920-t. av ljudfilmen, färgfilmen lanserades på 1930-t. o. cinema-scope o. likn. på 1950-t. - Filmteknikens grundprincip: i filmkameran exponeras en kontinuerlig följd av ögonblicksbilder med en normal hastighet av 24 exponeringar i sek.; då filmremsan projiceras på en duk med samma hastighet uppfattar ögat för ändringarna från bild till bild som en kontinuerlig rörelse. För olika ändamål används olika bredder på filmremsan: vid amatörfilmning 8 el. 16 mm, s.k. smalfilm (se d.o.), vid professionell filmning 16 el. 35 mm bredfilm (enbart den senare som standard för spelfilmer). Vid ljudfilm upptecknas ljudet på fotografisk väg o. ligger som ett 2 mm brett ljudspår på filmremsan. E (även E Smalfilm). Hl (även s. 208). Filmcensur/Den sv. filmcensuren, som sedan 1911 handhas av Statens biografbyrå, är främst mentalhygieniskt inriktad. 10-20 filmer per år totalförbjuds. Filologi, språkvetenskap, särsk. textkritik o. -tolkning av äldre litteraturverk. Filosofi, eg. ‘kärlek till visheten’, urspr. beteckn. för allt mänskligt vetande, omfattar nu dels spekulation över tillvarons djupare väsen (metafysik), dels försök att med vetenskaplig metod lösa vissa logiska o. kunskapsteoretiska problem. Indelas som vetenskap i dels teoretisk f. (bl.a. metafysik, kunskapsteori, logik, idéhistoria), dels praktisk f. (bl.a. etik, rätts-, stats- o. religionsfilosofi). Fils [fiss], fr.,‘son’, den yngre. Ex: Dumasfils, Dumas d.y. Jfr Père. Filter, filtrum, eg. silduk, anordning för separering av vätskor, gaser, ljus o. radiofrekvenser. Fiitrering, avskiljande av fasta partiklar ur en gas el. vätska medelst ett material, ett filter, som inte släpper igenom partiklarna. Fjmbulvinter, treårig sträng vinter, som enl. eddan skall föregå världens undergång. Nu: mycket kall o. hård vinter. Fimmelstång, fimmerstång, skakel på ett åkdon; tistelstång. Final. 1. Slutfas; slutavsnittet i vissa musikverk, revyer etc; den avgörande sluttävlingen i idrott. - 2. Som anger ändamål el. avsikt. Ex: final bisats. - Final ism, se Teleologi. FILM 1 Filminspelning i ateljé: a. en uppbyggd husfasad, b. ett utbyggt rum i vilket skådespelare agerar, c. kamera på rörlig kranvagn, d. mikrofon på stativ, e. strålkastare som skall ge illusion av solljus på fasaden. 2 Filmkamera monterad för stumtagningar. Från ena kassetten (aj löper den oexponerade råfilmen (b) genom kamerahusets kugghjul till bildfönstret (c), där den exponeras. Genom nya kugghjul löper den exponerade filmen till den andra kassetten (dj, där upprullning sker. e. Objektiv, f. filter, g. solskydd, h. motor. Vid ljudfilmning sätts en ljudisolerande huv över kassetterna och kamerahuset. 3-4 Filmens olika bildformat. 3 Inbördes förhållanden: a. normalfilm (»konventionella» formatet), b. »vidfilm», c. vista-vision, d. cinemascope, e. Todd-AO, f. cinerama. — 4 Några av dessa format i praktiken. Negativet för cinemascope (d) »trängs ihop» på konventionellt format (undre bilden), och först vid projiceringen får bilden riktiga proportioner. 206