Fiskebäckskil - Fiskredskap FISKAR* Systematik KÄKLÖSA FISKAR Rundmunnar Nejonögon, pirålen Utdöda former Diverse pansarfiskar KÄKFISKAR Broskfiskar Hajar, rockor, sågfiskar, havsmöss Benfiskar Lungfiskar Kvastfeniga fiskar Kvastfeniga t, Latimeria Strålfeniga fiskar med följande ord- ningar: Störfiskar Störar Fengäddor Nilgäddor Bengäddor___________ | Egentliga benfiskar , med följande । underordningar: »Mjukfeniga» fiskar (Isospondyli) Tarponer, Arapaima gigas, sillfiskar, laxfiskar Gäddfiskar Gäddor Biåsmunnar Pirayor, tetror, karpfiskar, malar, darrmalar, darrålar Ålartade fiskar Ålar, muränor, pelikanålar Näbbgäddartade fiskar Näbbgäddor, flygfiskar Tandkarpar Svärdbärare, platy, guppy, fyrögon Havsnålartade fiskar Havsnålar, sjöhästar Torskartade fiskar Egentliga torskfiskar, skolästen Abborrartade fiskar Abborrar (abborren, gärsen, gösen), havsabborrar, vrakfisk, groupers, taggmakrillar, havsgösar, mullus-fiskar, fjärilfiskar, brokabborrar (ciklider), gyltor, snultror, papegoj-fiskar, tobisfiskar, fjärsingar, makrillar, tonfiskar, svärdfiskar, smör-bultar, slamkrypare, tånglakar, havs-kattor, klätterfiskar, kampfiskar, guramis, paradisfiskar, barracudor, multefiskar, glansfiskar Kindpansrade fiskar Kungsfiskar, knorrhanar (knot), simpor, sjuryggar Spiggar Flundrefiskar Varar, spättor, flundror, skäddor, tungor Sugfiskar Fastkäkar Koffertfiskar, piggsvinsfiskar, klumpfiskar Marulkfiskar Marulkar, sargassoulkar, djuphavs-marulkar fiskets centrum är västkusten. Största utbytet ger sill- o. torskfisket. Även makrill-, kolja- o. vitlingfisket är betydande. Stor-sjöfiske kallas somrarnas fiske vid Shet-lands- o. Orkneyöarna (mest långa). I Östersjön är sill- o. strömmingsfisket dominerande. Det sv. sötvattensfisket (gädda, FISKE Världens viktigaste fiskeländer Ungefärlig fångst i tusentals ton 1958 abborre m.fl.) drivs som binäring. - Se även Sportfiske. IS Fiskar II, IV-VII. Hl Fiskebäckskil, fiskeläge o. badort i mell. Bohuslän. Havsbiologisk station (Kristine-berg). Fiskelagstiftningen omfattar dels fiskerättslagen (1950) om rätt till fiske, dels fiskeri-stadgan (1954) om fiskets vård o. utövande. Fiskeristyrelsen, ämbetsverk i Gbg, gr. 1948, tillsynsmyndighet för fisket. Lyder under jordbruksdepartementet. Fiskevård innefattar åtgärder för förbättrande av fiskets avkastning, t.ex. vattenvård, fredande under lektiden, inplantering av fisk, bestämmelser om tillåtna fiskredskap. Fiskfjäll, kroppsbetäckning hos fiskar, vanl. bestående av förbeningar i huden. Fiskgjuse, dagrovfågel (60 cm) med svartaktig översida o. lysande vit buk. Fångar fisk med klorna. I Sv. vid stora sjöar o. östersjökusten. Flyttfågel. IB Fåglar I, VI. Fiskleverolja, fiskolja, torskleverolja, torsk-levertran, fås ur levern på vissa torskarter, rik på A- o. D-vitamin. Fiskmås, vår vanligaste mås (45 cm). Lever av småfisk, insekter, mask. N. Europa o. Asien. Flytt- o. stannfågel. E Fåglar X. Fiskredskap. Vid yrkesmässigt fiske används vanligast nät el. garn, avsedda att snärja fisken. Strömmingsnät kallas också skötar. Näten är i över- o. underkanterna för- 212 Canada . . 1 003 Danmark . 705 Filippinerna 447 Frankrike m. Algeriet . 525 Indien. . . 1 064 Indonesien. 705 Island. . . 580 Japan... 5 505 Kina . . (6 000?) Nederlän- derna . . 314 Syd-Korea. 395 Norge. . . 1 439 Portugal. . 455 Sovj.unionen 2 621 Spanien . . 836 Storbr. . . 999 Sydafrika . 414 USA ... 2671 V-Tyskland 715 (Sverige . . 238) Hela världen . . ca 33 720 Kustfisket i Sverige 1958 (ton) Sill o. strömming . .118 410 Torsk . . 33 318 Makrill. . 13 294 Kolja . . 7 064 Gråsej . . 3 711 Långa . . 3 572 Vitling . . 3 279 Skarpsill . 2 318 Ål... . 1 757 Flundra . 1 355 Rödspotta 1 016 Rödtunga. 603 Lax . . . 322