Fission - Fjällämmel sedda med flöten resp, sänken. Vadar o. notar är rörliga instängningsredskap. Snurrevad o. trål används vid havsfiske o. släpas efter fartyg. Snörpvad läggs ut runt fiskstim. Bland fasta instängningsredskap märks mjärdar o. ryssjor; i redskap av denna typ fångas bl.a. ål o. lax. Krokredskap används mest av hobbyfiskare, men t.ex. backa {långrev), en lina med många tafsade krokar, brukas till havs. IB Fiskar II, IV-VI, Sportfiske. Fission, klyvning av atomkärnan hos vissa tyngre grundämnen, t.ex. torium o. uran. IB Atom. Fissyr. 1. Sår i form av smal spricka i huden. - 2. Spricka på skelettben genom skada. - 3. Fåra mellan hjärnvindlingar. Fistel, abnorm rörformig förbindelse mellan hudytan o. en kroppshålighet el. en inre varbildning. Fitzgerald [-ds^rrald], Ella, f. 1918, amer. negersångerska, jazzvokalist. Fitzgerald [-dserrald], Francis Scott, 1896-1940, amer. förf., den rotlösa 20-talsgene-rationens skildrare. Den store Gatsby 1925. Fiume [fipme], kroat. Rijeka, Jugoslaviens viktigaste hamnstad. 75 000 inv., av vilka en stor del är italienare. Tillhörde Italien 1924-47. Five o’clock tea [fajv øklåkk ti], eng., ’te klockan 5’, uttryck anv. av icke-engels-män för engelsmännens eftermiddagste, afternoon tea. Fix, fast, bestämd. Fix idé, tvångsföreställning, sjukligt fasthållen mening. Fixatjv, ett formbevarande medel, vanl. en vätska. Ingår bl.a. i skyddslösning som sprutas på blyertsteckningar etc. Fixera, fästa, bestämma; se skarpt på; göra ljusbeständig. Fixering. 1. Konserverande process som gör en fotografisk plåt ljusbeständig el. bevarar ett mikroskopiskt preparat oförändrat. - 2. Besprutning av fixativ på teckning e.d. - 3. Fästande av kroppsdel i rätt läge. - 4. överdriven känslomässig bundenhet vid människa el. föremål. Fixeringsbild, bild med dold figur som framträder först vid närmare granskning. Fixstjärnor, de till synes orörliga stjärnorna. Mots: planeter. Fjæstad, Gustaf, 1868-1948, målare. Vintermotiv med is o. snö. Fjellstedt, Peter, 1802-81, missionär, 1845 föreståndare för Lunds missionssällskaps missionsskola som 1859 flyttades till Uppsala o. ombildades till Fjellstedtska skolan, internatläroverk för blivande präster o. missionärer. Fjolner, i nord, saga en sveakonung av Yng-lingaätten, som drunknade i ett mjödkar. Fjord, eg. norsk benämning på lång o. smal havsvik med branta stränder. Fjäder. 1. Av hornämne bildad hudbeklädnad hos fåglarna, bestående av spole, skaft o. fan (på ömse sidor om skaftet). IB Fåglar I. - 2. Elastiskt maskinelement som bl.a. används till att mildra stötar. IB Bil. Fjäderfä, sammanfattande benämning för de fågelarter som tämjts o. hålls som husdjur för köttets, äggens el. fjädrarnas skull; främst höns, kalkoner, gäss o. ankor. IB Fjäll, berg som når över trädgränsen. Fjäll, platta hårda hudbildningar hos djur. Jfr Fiskfjäll. Fjällbrud, Saxifraga cotyledon, en max. 5 dm hög stenbräckeväxt med rosett av tunglika blad o. vita blommor. Sällsynt i sv. fjällen. Fridlyst. IB Blommor V. Fjällglim, Silene acaulis, en tuvad, mattlikt växande ört bland nejlikväxterna med smala tättsittande blad o. ensamma ljusröda blommor. Tvåbyggare. Tämligen allmän i n. Sv. IB Blommor V. Fjällgröna, Diapensia lapppnica, liten ris-artad, tuvbildande ört med smala övervintrande blad o. vita trattformiga blommor. Allmän i Norrland. IB Blommor V. Fjällko, kullig (hornlös) vit ko av fjällras. Mankhöjd 120 cm. IB Nötkreatur. Fjällning, avstötandet av hudens hornlager i små flagor. Fjällpipare, en småvadare (21 cm) med gråbrun rygg o. brunröd undersida. Täml. allmän i n. Sv. IB Fåglar II. Fjällregionen, terrängen ovanför barrskogsgränsen. IB Blommor V. Fjällsippa, Dryas octopetpla, mattlikt växande dvärgbuske bland rosväxterna med stora vita blommor o. eklövliknande, på undersidan vitludna blad. Tämligen allmän i fjällen. IB Blommor V. Fjällskivlingar, Lepipta, en grupp svampar (skivlingar) som har hatten klädd med fjäll el. gryn. Ca 40 sv. arter, däribland den goda mats vampen stolt flällskivling, L. pro-cera, 30 cm hög. Skogsbryn. E Svampar I. Fjällskråp, Petasjtes frjgidus, korgblommig ört med gulvita blommor o. triangelfor-miga rosettblad. Sällsynt i n. Sv. Fjällvedel, Astrqgalus alpjnus, en ärtväxt med blåvioletta blommor. Tämligen allmän i n. Sv. B Blommor V. Fjällväxter, alpväxter, oreofyter, växter anpassade för klimatet i högfjäll mellan trädgränsen o. den eviga snön. B Blommor V. Fjällämmel, flällemmel, flällmus, en 15 cm lång gnagare i fjälltrakterna. Företar vissa år vandringar i stora massor {lämmeltåg). B Gnagare. FJÄDERFÄ 1 Vit leghorn (tupp). 2 Rhode Island Red (höna). 3 Barnevelder. 4 Silkeshöns (tupp). 5 Phoenix-tupp. 6 Grårandig Plymouth Rock (tupp). 7 Ljus Sussex (tupp). 8 Svart ban-tamhöna. 9 New Hampshirehöna. 10 Brons-kalkontupp. 11 Vit kalkon. 12 Toulousegås. 13 Pärlhöna. 14 Rouenanka. 15 Skånsk gås. 16 Emdengås. 17 Grågås. 18 Pekinganka. 19 Aylesburyanka. Rutan: De yttre delarna hos en tupp. a. kam, b. näbb, c. öronskiva, d. haklapp, e. halskrage, f. bågfjädrar, g. mindre stjärttäckare, h. yttre flygfjädrar, i. vingspegel, k. bröst, l. kroppsfjädrar, m. underben, n. has, o. tar», p. sporre, q. gump. 220