Flank - Flora Flank. 1. Truppförbands sida i förhållande till fienden. - 2. Veka livet hos hästar o. nötkreatur. - Flankera, omge på båda sidor; beskjuta från sidan. Flanör, person som flanerar. Flap [fläpp], eng., del av flygplansvinge, se Vingklaff. Flapper [fläppa], eng., backfisch med frigjort uppträdande (1920-talstyp). Flash-Iight [fläsj-lajt], eng., blink-, blixtljus. Flaskträd. 1. Brachychiton rupestris o. B. diversifplius, stora åustral. träd med flask-likt förtjockad stam. E Träd IV. - 2. Se Cherimoya. Flattera, smickra. Flatterande, förskönande, smickrande. Flau, ty., matt, trög (om fondbörs m.m.). Flaubert [flåbär], Gustave, 1821-80, fransk romanförf. Mästerlig stilist, skarp psykolog. Madame Bovary 1857 (naturalismens genombrottsverk), Salammbö 1862, Hjärtats fostran 1869. Fleet Street [flit strit], gata i Londons city med en rad stora tidningsredaktioner. Ofta: Londonpressen. Flegma, tröghet, sävlighet. Flegmqtiker, person med flegmatisk läggning. Flegma-tisk, trög, liknöjd. Fleischer [flaj-], Max, f.1889, österr.-amer. tecknare, upphovsman till bl.a. filmseriefiguren Karl-Alfred. Flen, stad (1949) i mell. Södermanland. 5 700 inv. Industrier. Järnvägsknut. Kyrka från 1200-t. Flensburg, da. Flensborg, stad i V-Tyskl. vid danska gränsen. 96 000 inv. Hamnstad med frihamn, varv, industrier. Tillhörde Danm. fram till 1864. Fleurjst [flö-], flörist, blomsterhandlare, -odlare; tillverkare av konstgjorda blommor. Flickan i det gröna, jungfrun i det gröna, Nigella damascena, ettårig ranunkelväxt med stora ljusblå blommor. Prydnadsväxt från Medelhavsområdet. Flickskolan bygger på en skolgång om 4 el. 6 år i folkskolan (enhetsskolan), o. är i första fallet 7-årig, i andra fallet 6- el. 5-årig. Avgångsbetyg från f. ger s.k. normalskol ekompetens. Flicksländor, insekter som tillhör troll-sländorna (se d.o.). Flimmerdjur, detsamma som infusionsdjur. Flimmerepitel, epitelvävnad vars ytliga celler har flimmerhår (cilier). E Urdjur. Flinta, tät kiselsyrabergart, svart, grå el. brun, inlagrad i kalkstenar. Anv. till skarp-eggade redskap under stenåldern, senare som elddon. E Belysning. Flintlåsgevär, äldre handeldvapen som tändes genom att flinta slog mot eldstål. E Vapen I. Flirt [flört], flört, kurtis, ytlig förälskelse; person som ägnar sig åt flirt. Flitiga Lisa, Impqtiens Sultqni, en balsa-minväxt med blommor i rött, orange el. vitt. Afrika. Hos oss en flerårig krukväxt. E Blommor IX. FLADDERMÖSS 1 Liten insektätande fladdermus. 2 Samma vilande. 3 Flygande hund tillhörande de fruktätande storfladdermössen. Rutan: Fladdermusen orienterar sig med hjälp av ett slags »radar» el. ekolod: genom att uppfånga ekot av sitt eget, för människan ohörbara skrik kan den lokalisera bytet. FLN, den 1955 i Algeriet av muhammedanska nationalister bildade nationella befrielsefronten (Front de libération na-tionale). Leder Algeriets kamp för full självstyrelse. Exilregering under ledning av Ferhat Abbas. Flock. 1. Fornnord. äredikt utan omkväde. - 2. Underavdelning av en balk i de fornsv. lagarna. - 3. En blomställning. E Blommor II. Flockblommiga, Umbelliferae, växtfamilj av örter med små 5-taliga blommor i flock, tvådelad klyvfrukt, samt vanl. djupt flikiga blad. Anv. ofta som kryddväxter, t.ex. dill, persilja, kummin, o. som näringsväxter, t.ex. morot, selleri. E Blommor I, IV. Flod. 1. Större rinnande vattendrag bildande flodsystem av huvudflod o. bifloder. B s. 226. - 2. Stegrad vattenföring i en flod, t.ex. vårflod. - 3. Stigande tidvatten. Flodhästar, en grupp svindjur. Växtätare. Två arter (max. 4 m resp. 1,7 m långa) i mell. Afrika. B Klövdjur I. Flora. 1. I rom. myt. blomstringens o. ungdomens gudinna. - 2. Växtvärlden inom ett visst område el. en viss period; systematisk beskrivning av ett visst områdes växter. - 3. En av småplaneterna. 223