Francesca - Frankrike della Francesca [-tjäska], Piero, 1416-92, ital. målare. Banbrytande renässanskonstnär, matematiskt genomförda rums-perspektiv. Freskerna i San Francesco i Arezzo (1460). Francesca da Rjmini [-tjäska], ital. adelsdam på 1200-t., som jämte sin älskare Paolo Malatesta dödades av sin man; episoden har bl.a. besjungits av Dante. Francjscus av Assjsi, den helige F., 1181-1226, ital. vandrarpredikant, franciskan-ordens grundare (1223), kallad Guds lille fattige. Franciskanorden, minoritorden, ur den helige Franciscus’ brödraskap uppkommen tiggarorden, stadfäst 1223. Kom till Sv. på 1230-t., där dess medlemmar efter sin dräkt kallades gråmunkar el. gråbröder. Franck [fran«k], César, 1822-90, belg.-fransk komp., organist. Kyrko- o. kammarmusik, Symfoniska variationer (1885) för piano o. orkester, d-mollsymfonin (1888). Franco [frangkå], Francisco, f.1892, spansk militär o. politiker, överbefälhavare för de nationalistiska styrkorna i inbördeskriget 1936-39, sedan 1939 stats- o. regeringschef, i realiteten diktator med titeln El Caudillo (’hövdingen’). Frank, Anne, 1929-45, holl. flicka av tyskjudisk börd, död i koncentrationslägret Bergen-Belsen. Efterlämnade en dagbok, Anne Franks dagbok 1947. Franken, gammalt tyskt hertigdöme, inlemmat i Bayern 1806. Frankenstein [-sjtajn], roman om en konstgjord människa (1818) av Mary Wollstone-craft Shelley. Franker, germanska folkstammar som på 200-t. e.Kr. bodde omkring Rhen. En del frankiska stammar bosatte sig i nuv. Frankr. o. Belgien. Frankering, betalning av postförsändelse genom påsatt frimärke el. frankostämpel. Frankfurt am Main [frangkfort], stad i mell. V-Tyskl. vid Main. 650 000 inv. Handelsstad med mässor, stor flygplats. Färgindustri. Univ. Konstmuseum. Säte för flera statliga organ för näringslivet. - Fri riksstad 1300-t.-1866. Den medeltida stadskärnan bombad i 2:a världskr., nu modernt affärscentrum. Frankfurt an der Oder [frangkfort ... ådar], stad i Ö-Tyskl. 57 000 inv. Ö. delen, Dammvorstadt, tillhör Polen från 1945. Industrier, medeltidsbyggnader. Flodhamn vid Oder. Franklin [frängk-], Benjamin, 1706-90, amer. statsman, fysiker, förf. Deltog i utarbetandet av oavhängighetsförklaringen 1776 o. författningen 1789, minister i Paris 1776-85. Uppfann åskledaren. Berömd självbiografi. Franklin [frängk-], sir John, 1786-1847, britt, sjöofficer, polarforskare. Utforskade delar av Nordamerikas ishavskust. Franko, franco, portofritt, fraktfritt (säljaren bekostar varans transport). FRANKRIKE storlek. 551 000 km‘ =11 gånger Sv:s yta. 39% åker, 22% äng, 21% skog, 18% ofruktbar areal. befolkning. 45,3 milj. inv. (81 inv./km8), huvudsaki. fransmän. Fransktalande; övervägande katoliker (ca 1 milj, protestanter). 28% verksamma i jordbruk, 36% i industri, 19% i handel o. samfärdsel. städer. Paris (huvudstad) 2,9 milj, inv., med förorter 6,4 milj.; Marseille 661 000, Lyon 471 000, Toulouse 270000, Bordeaux 258 000. geografi. N. o. v. delen huvudsaki. ett låglandsområde, centrala o. s. delen höglandsområden (Centralmassivet, Alperna, Pyrenéerna m.fl.) åtskilda av flodbäcken. Berg: Mont Blanc 4 810 m, Pelvoux 4 103 m. Floder: Rhen (delvis), Loire 1 002 km, Rhöne 810 km, Seine 776 km, Garonne 575 km. Sjö: Genèvesjön (delvis). biländer. I Franska samväldet (tabell s. 250) ingår 1. Algeriet o. Sahara 2,5 milj. km8, 9,5 milj. inv. 2. Departement o. territorier med 27 000 km8, 550 000 inv. i Afrika; 94 000 km8, 544 000 inv. i Amerika; 23 000 km8, 145 000 inv. i Oceanien. 3. Självständiga medlemsstater i Afrika. statsskick. Republik. Folkrepr.: Parlament med senat (307 medl. indirekt valda på 6 år) o. nationalförsamling (552 medl. direkt valda på 5 år). Statschef: President Ch. de Gaulle. Politik: Presidentens makt avsevärt stärkt i femte republiken; stor partisplittring o. tidigare täta regerings-kriser. — Utrikespolitiskt knutet till väst-blocket genom medlemskap i Atlantpakten 1949, men under de Gaulle en självständig hållning avsedd att främst gynna franska intressen. ekonomi. Viktigt jordbruksland (spannmål, sockerbetor, ost, vin). Betydande råvaruproducent (järnmalm, bauxit, kol, salt). Järn- o. stålindustri, verkstadsindustri (maskiner, bilar, fartyg), kemisk industri, textilindustri, mode- o. lyxvaruindu-stri. Importöverskott. Biltäthet: 8 inv./bil. Mynt: Franc å 100 centimes. historia: se tabell och karta. 248