Frikadell - Friser FRIMÄRKEN 1-4 Frimärksframställning (stålgravyr tryck). 1 Gravören Överför med sin stickel en konstnärs original spegelvänt på en stålplatta. Plattan pressas mot en överförings-rulle, som får en präglad positiv bild. 2 Överföringsrullen (a) inpräglar spegelvända gravyrbilder radvis på en tryckcylinder (b). 3 Frimärkena trycks i en rota-tionspress på i förväg gummerat papper, som går fram i en fortlöpande bana, och är perforerade när de kommer ut ur pressen. 4 Alltefter frimärkets placering i kartan eller rullen uppkommer olika slag av tandning. 5-11 Tillbehör för frimärkssamlaren: 5 lupp, 6 pincett, 7 vattenmärkssökare, 8 tand-ningsmätare med svart fält för identifiering av vattenmärken, 9-10 album för montering med fastsättare, 11 album med in-sticksblad. 12-15 Poststämplar. 12 Milano, 1300-talets mitt. 13 London 1661, första statliga poststämpeln. 14 London 1680, den enskilda s.k. pennyposten. 15 Den första makule-ringsstämpeln, England 1840. Frikadell, kokt bulle av köttfärs. Frikassé, kokt lamm, kalv el. höns i ljus sås (frikassésås). Friktion, motverkande kraft som uppstår i beröringsytan mellan två kroppar som glider mot varandra, beroende bl.a. på ojämnheter i ytorna; bildl.: slitning. Frikyrkor, protestantiska samfund som är oberoende i förhållande till staten. Flertalet frikyrkliga (ofta kallade frireligiösa) i Sv. kvarstår dock i statskyrkan. De större frikyrkorörelserna i Sv. är Svenska missionsförbundet, Baptist- o. Metodistsamfunden samt Pingströrelsen. E Frilans, eng. freelance [frjlams]. - 1. Partilös politiker. - 2. Tidningsman e.d. som inte är anställd vid ngt visst företag. Frilla, äldre ord för älskarinna. Friluftsdagar, förr idrottsdagar, skoldagar för friluftsverksamhet. Friluftsmåleri, riktning inom landskaps-måleriet på 1800-t., urspr. i Frankr., som hävdade att tavlan skulle fullbordas utomhus inför motivet. Friml, Rudolf, f.1879, amer. operettkomp, av tjeck, börd. Rose Marie 1927. Frimureri, verksamheten inom Frimurareorden (av eng. freemason, ’stenhuggare’), ordenssällskap av hemlig natur som uppstod i Engl. 1717 o. vars ändamål främst är att bedriva välgörenhet. Infördes i Sv. 1735. Frimärke, av postverk utgivet märke som säljs som frankeringsmedel. F. började användas i samband med införandet av enhetliga posttaxor. De första frimärkena utkom i Engl. 6 maj 1840, därefter följde Brasilien (1843) o. kantonerna Genève (1843) o. Basel (1845). Den 1 juli 1855 utkom Sv:s första frimärken med valör i 3, 4, 6, 8 o. 24 skilling banco o. avbildande riksvapnet i mittfältet. Särsk. tjänstemär-ken för myndigheter med tjänstebrevsrätt förekom i Sv. 1874-1920. E Fris. 1. Bandlikt väggfält närmast under taket med ornament e.d. E Stilar I. - 2. Ram kring golvbeläggningen i ett rum. Frisch, Max, f.1911, schweiz. förf, av romaner o. skådespel, en av landets främsta dramatiker. Människans situation i nutiden. Romanen Homo faber 1957. Frisch vom Fass [fåmm], ty., ‘direkt från fatet’, i friskt, ursprungligt skick. Friser, germ. folkstam vid holländska Nordsjökusten vid tiden för Kristi födelse; inv. i bl.a. den nuvarande nederl. provinsen Friesland. FRIKYRKOR Svenska frikyrkosamfund Bildat år Medl. 1960 Baptistsamfundet 1848 32 540 Evangeliska fosterlandsstiftelsen 1856 40 000 Fribaptistsamfundet 1872 1 500 Frälsningsarmén 1882 41 020 Helgelseförbundet 1887 5 680 Metodistkyrkan 1868 11 250 Pingstväckelsen 1907 92 000 Svenska alliansmissionen 1853 14 950 Svenska frälsningsarmén 1905 1 600 Svenska missionsförbundet 1878 96 750 254