- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Första upplagan /
295

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Glomma ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Glömma - Glykol Glömma, Glåma, Glommen, flod i ö. Norge, Skandinaviens längsta. 587 km. Flera utbyggda fall. Gloria, lat., ära, härlighet. - 1. Moment i mässan, efter begynnelseordet till julnattens änglasång: G. in excelsis Deo, Ära vare Gud i höjden. - 2. I bildkonsten: ljuskrans kring en persons huvud, betecknande helighet. Glorifiera, förhärliga. Glorips, ärorik, lysande. Glosa. 1. Enstaka ord, särsk. ur främmande språk; glåpord. - 2. G. el. glossa [-å-], främmande el. äldre ord med förklaring. Glossar(ium), samling glosor, ordlista. Gloucester [glåssta], earl- o. hertigtitel inom eng. kungahuset. Gluck [glokk], Christoph Willibald, 1714-87, tysk komp., reformator av operakonsten. Orfeus och Eurydike 1762. Glyten, »växt lim», äggvitehaltigt ämne i frön, särsk. i sädeskorn. Glycerjn el. glycerol [-ål], C3H5(OH)3, söt tjockflytande vätska, löslig i vatten o. alkohol. Vidsträckt användning (nitroglycerin, kosmetika, likörer, stämpelfärger m.m.). Glykogen, stärkelseliknande polysackarid, som bl.a. förekommer upplagrad i levern o. musklerna; ombildas vid behov till gly-kos o. tjänar som energikälla för kroppen. GLAS Rutan upptill: Tillverkningsgrupper. a. Planglas, t.ex. fönsterglas; b. optiskt glas; c. laboratorieglas, kokglas, glödlampskolvar; d. emballageglas; e. hushållsglas; f. konstglas. 1 Råvaran till vanligt glas är kvartssand (kiselsyra), som med bl.a. soda, kalk och krossglas smälts i eldfasta deglar i glasugnen: a. öppning, b. deglar, c. eldstäder. 2 Ett vinglas blir till. a. En klump glasmassa tas upp på glasblåsarpipan. b. Den glödande klumpen formas under blåsning till en vinglaskupa. c. En klump fästs på glasets botten och formas till ett ben. d. Foten sätts också på som en glasklump och formas med hjälp av en specialtång. Sedan fäster man en järnstång mitt under foten och glasblåsarpipan knackas bort. e. Järnstången lossas från bottnen och det färdiga glaset går till kylning. 3-4 (i frisen nertill): Maskinell tillverkning. 3 Pressning av dricksglas. Massan (a) hälls i en järnform och en mall {b) pressas ned. 4 Buteljtillverkning, a. Glasmassan droppas ned i maskinens förformar, b. glaset blåses upp med tryckluft, c. förformen vänds och öppnas, d. flaskämnet flyttas till färdigform; e. färdigform ur vilken buteljen slutligen lyfts för att gå till kylningen. Glykol [-ål], etylenglykol, tjockflytande, färglös vätska med söt smak. Anv. bl.a. som kylarvätska i motorer. 295

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0315.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free