Gotlands län - Grahamsbröd i Östersjön. Största längd 135 km, största bredd 53 km. Tillsammans med Fårö, Karlsöarna o. Gotska Sandön 3 140 km2, 55 000 inv. G. utgör en kalkstensplatå. Milt, torrt klimat, rik o. särpräglad flora, bl.a. orkidéer. Ca 90 kyrkor från medeltiden. Rika fornfynd. - Viktigt handels-centrum på vikingatiden o. medeltiden. Länge självstyrande, intaget av Danmark 1361, åter svenskt 1645. Gotlands län omfattar landskapet Gotland: öarna Gotland, Fårö, Karlsöarna o. Gotska Sandön. 3140 km2, 55000 inv. Residensstad Visby. Gotska Sandön, ö i Östersjön. 36 km2, ca 20 inv. ön är kronopark, en mindre del nationalpark, Flygsandsfält, gles tallskog. Angöringsfyr, räddningsstation. Fridlyst. Gottfrid av Bouillon [bojånK], d.1100, hertig av Nedre Lothringen, en av det första korstågets ledare, 1099 vald till kung i riket Jerusalem. Gouache [goasj], målning i täckande vattenfärg. Gould [gåold], Glenn, f.1932, kanadensisk pianist (Bach, Beethoven). Gounod [gonå], Charles, 1818-93, fransk komp. Melodiskt sångbar stil. Kyrkomusik, bl.a. sången Ave Maria. Operorna Faust 1859 o. Romeo och Julia 1867. Gourmand [gormans, sv. -mang(d)], fr., person som tycker om mycken o. god mat, matvrak. Gourmet [-me], försv. gourmé, finsmakare, kännare av fin mat. Gouterad [go-], guterad, omtyckt, gillad. de Goya [gåja], Francisco, 1746-1828, spansk målare o. grafiker. Ypperliga porträtt; starkt personlig stil o. ofta makabra inslag i politiskt radikala samtidsskildringar o. satirer (Exekutionen den 3 maj 1808 samt etsningssviterna Krigets fasor, Ordspråken m.fl.). GPU, den politiska statspolisen i Sovj. 1922-34 (1924-34: OGPU). Har därefter underställts andra polisorganisationer. Graal, Gr al, ett heligt offerkärl omtalat bl.a. i Artursagan, enl. vissa sägner anv. vid nattvardens instiftande o. senare för att uppsamla Jesu blod. Symboliserade den sanne riddarens, graalsökarens, mål. Gracchus [grakk-], Tiberius Sempronius, 162-133 f.Kr., o. Gajus Sempronius, 154— 121 f.Kr., bröder, rom. statsmän o. folk-tribuner. Sökte genomföra jordreformer men drevs båda i döden av motståndare. Grace [gras], fr., behag; ynnest(bevis). De tre gracerna el. gratierna, i rom. myt. behagets gudinnor (grek, mots v. kar it er). -Gracil, spensligt Graciös, behagfull, mjuk i rörelser el. linjer. Grad. 1. Enhet för skalans indelning på vissa fysiska instrument, t.ex. termometrar. - 2. Mått på vinkelstorlek, 1/90 av en rät vinkel (el. 1/100, om det gäller ny grader). - 3. Inom algebran är en terms grad siffran som anges av exponenten. - 4. Meridiangrad, breddgrad, avståndet längs en meridian mellan två orter, vilkas pol- höjdsskillnad är 1°. Parallellgrad, längdgrad, avståndet längs en parallellcirkel mellan två orter med longitudskillnad 1°. Gradbeteckningar, beteckningar på krigsmaktens uniformer för att särskilja personal av olika tjänstegrader el. -klasser, inom armén placerade på axelklaffarna, inom kustartilleriet på kragen, inom flottan o. flyget på ärmarna. 0 Gradera, indela i grader; värdera. Gradient, en variabel storhets förändring per längdenhet. Gradnät, en kartas cirkelsystem av meridianer (genom polerna) o. parallellcirklar (parallella med ekvatorn). Tjänar till bestämning av en orts läge på jordklotet. Stjärnornas lägen anges med hjälp av ett motsv. g. på himlen. Gradskiva, cirkel- el. halvcirkelformad skiva med vinkelgradering, anv. för mätning o. utsättning av vinklar samt som s.k. transportör för kursutläggning på sjökort. 0 Navigation. Gradualavhandling, doktorsavhandling. Graduell, stegvis fortgående, gradvis stigande el. fallande. Graduera, tilldela doktorsgrad. -graf, graf-, betecknar skrift, skrivare (grek, sammansättningsled). Anger ofta yrkesutövare, t.ex. fotograf, grafolog. Graffito. 1. I klassisk arkeologi: vägginskrift inristad med ett spetsigt föremål. -2. En på metallföremål inristad teckning, vanlig hos grekerna o. etruskerna. Grafjk, grafisk konst (se d.o.). Grafiker, konstnär som ägnar sig åt grafisk konst. Grafisk, som avser skrivkonst el. skrift; som avser el. ägnar sig åt grafisk konst; som åskådliggör genom diagram, ritningar, figurer e.d. (s.k. grafisk framställning). Grafiska institutet, Sthlm, undervisningsanstalt för de grafiska facken, gr. 1944. Grafisk industri, sammanfattande benämning på de industrigrenar som medverkar till framställning av tryckalster, t.ex. stil-gjutning, tryckning etc. Grafisk konst, grafik, konstnärligt bildtryck, mångfaldigat med en tryckform av metall, trä el. sten, där bilden utarbetats för hand med olika redskap o. andra hjälpmedel såsom frätande syror m.m. Man skiljer mellan högtryck, djuptryck o. plantryck. Vid högtryck (träsnitt o. trästick) avges tryckfärgen från upphöjda partier i formen, vid djuptryck (kopparstick, etsning, torrnålsgravyr m.fl.) från nedsänkta partier, medan i plantryck (litografi) formens tryckande partier ligger i samma plan som de icke tryckande. De båda förstnämnda metoderna uppkom redan vid medeltidens slut, medan den litografiska metoden infördes ca 1800. 0 Konstnärsmaterial. Graf jt, blyerts, grått, mjukt mineral, en form av kristalliserat kol. Grafologi, läran om skriftens återspegling av en människas karaktär. Grahamsbröd, bröd av sammalet vetemjöl. Vitaminrikt, kolhydratfattigt. 300