Grekisk-ortodoxa kyrkan - Grekland GREKLAND • Historia i sammandrag f.Kr.: 3000 Den egeiska kulturen ca 3000-1100. Den minoiska kulturen på Kreta ca 2600-1400. Palatset i Knossos. 2000 Mykene på fastlandet tar ledningen ca 1400. Trojanska kriget ca 1200. Den mykenska fursteborgen med lejonporten. 1000 De första olympiska spelen 776. Den arkaiska tiden 750-500. Den stora grekiska kolonisationen 700-500-t. Stadsstaternas uppkomst. Homeros’ epos (Iliaden, Odys-séen), lärodiktaren Hesiodos, skaldinnan Sappho, filosofen Thales. 500 Den klassiska tiden 500-338. Kriget mot perserna 490-ca 450. Segrarna vid Marathon 490 o. vid Salamis 480. Pindaros’ oden. Matematikern Pythagoras. 450 Aten till ledningen under Perikles ca 460-429. Sparta besegrar Aten i peloponnesiska kriget 431-405. De stora tragöderna Aiskylos, So-fokles, Euripides, komediförfattaren Aristofanes. Herodotos’ o. Thukydides’ historiska verk. Filosofen Sokrates. Skulptörerna Fi-dias, Myron, Polykleitos. Templen på Atens Akropolis. 400 Fullständig splittring i svaga småstater. Persiskt inflytande. Talaren Demosthenes. Filosofen Platon. Bildhuggaren Praxiteles. 350 Den hellenistiska tiden 338-31. Makedonien tar ledningen efter segern vid Kaironeia 338. Alexander den store 336-323 bygger ett världsvälde, som delas i hellenistiska stater ca 300. Filosofen Aristoteles, fysikern Ar-kimedes, matematikern Euklides. Menandros’ komedier, skulptören Lysippos. 150 Grekland införlivas med Rom 146. e.Kr.: 300 Grekl. till Ostrom vid romarrikets delning 395. Svåra anfall av slaver, araber o. normander 500-1100-t. 1200 Landet uppdelas i frankiska feodalstater efter korsfararnas erövring av Konstantinopel 1204. Restauration av Östrom 1261. 1400 Grekl. införlivat med turkväldet 1458. Turkisk provins 1458-1830. 1800 Grekiska frihetskriget 1821-30. Monarki 1832. Kamp för inre enhet o. nationella gränser. 1900 Balkankrigen 1912-13 framgångsrika för Grekl. Neutralitet under l:a världskrigets början. Ententen tvingar landet in i kriget 1917. Misslyckat krig mot Turkiet 1920-1923. 1925 Republik 1924-35. Indrages i 2:a världskr. genom Italiens angrepp 1940. Besatt av italienare o. tyskar 1941-44. Inbördeskrig mellan kommunister o. nationalister 1944-49. 1950 Nationell enighet återställd efter valen 1950. grund för det allmängrek, språk, koiné, som utvecklades från 300-t. f.Kr. o. dominerade hela den hellenistiska världen. G. har starkt påverkat alla moderna kulturspråk, o. en mängd av våra vetenskapliga o. tekniska termer är bildade av grek, ordstammar. Från koiné utgår nygrekiskan (räknas från 1453). E föreg. sida. Grekisk-ortodoxa kyrkan, grekisk-katolska el. ortodoxa (»renläriga») kyrkan, utbildade en särsk. östromersk tradition o. skilde sig från den romersk-katolska 1054. Båda har i det väsentliga samma lära men skiljer sig i fråga om kult, kyrkoorganisa-tion o. liknande; g. saknar enhetligt kyrkospråk o. kräver celibat endast av munkar o. det högre prästerskapet. B Kristendomen. E Religion. Grekisk religion uppkom genom sammansmältning av den förgrek, urbefolkningens o. de invandrade grekernas föreställningar o. präglades av spänningen mellan måttfullhetens o. lagbundenhetens livsideal (t.ex. i kulten av Apollon) o. en extatisk livsberusning (t.ex. i Dionysoskulten). För utformandet av den klassiska tidens gudaföreställningar spelade Homeros o. Hesiodos stor roll. Kring Zeus, världs-$härskaren, grupperade sig en mångfald *gudar o. gudinnor, alla med mänsklig gestalt o. mänskliga egenskaper samt behärskande var sin del av människans till varo. Mellan gudarna o. människorna stod heroerna, t.ex. Akilles; vid sidan av gudarna vissa opersonliga makter, såsom moira, ödet. Kulten, med offer o. fester, försiggick först i lundar, senare i tempel, vanl. utan särsk. prästerskap. Heliga kult-orter var bl.a. Delfi, Delos o. Eleusis. Som huvudsynd räknades övermodet, hybris. De döda tänktes vanl. uppehålla sig i ett dystert dödsrike, Hades. GREKLAND storlek. 133000 km2 = Lapplands o. Västerbottens yta; 27% åker, 39% äng, 15% skog, 19% ofruktbar areal. 304