Gyllene snittet - Gångspel fram till kunga- resp, kejsardömets avskaffande. E Ordnar. Gyllene snittet, delning av en given sträcka i förhållandet (/5 + l):2, el. ungefär 8:5. G. har sedan gammalt betraktats som norm för harmoniska proportioner. Gyllenhielm, Carl Carlsson, 1574-1650, illegitim son till Karl IX, frih., fältmarskalk 1616, riksamiral 1620. Gyllenläder, mönsterpressat, försilvrat o. guldbemålat läder till tapeter, möbler o.d. Renässansen. Gyllensten, Lars, f. 12.11.1921, förf., prosek-tor. Experimenterande prosa, skarpsinnig människoskildring. Barnabok 1952, So-krates död 1960. Jfr Camera obscura. Gyllenstierna. 1. Kristina, 1494-1559, Sten Sture d.y:s gemål. Försvarade 1520 Sthlm mot Kristian II, men måste kapitulera. -2. Johan, 1635-80, greve, statsman, riksråd från 1668, från 1676 Karl XI:s allenarå-dande minister. Planlade förmyndarräfsten o. förberedde reduktionen. Gymnasjst, elev vid gymnasium. Gymnasium, i det gamla Grekl. offentlig anläggning för idrottsövningar. I närheten anlades ofta föreläsningssalar, varigenom gymnasiet blev centrum för både fysisk o. andlig fostran. Via Tyskl. blev g. hos oss beteckn. på den högre lärdomsskolan (från 1600-t.). F.n. är gymnasiet 3-årigt för den som avlagt realexamen. Från realskolans näst högsta klass övergår man till 4-årigt gymnasium. Enhetsskolans högstadium (årskurs 9 g) är anknutet till ett s.k. försöksgymnasium, vilket är 3-årigt. Från år 1953 är gymnasiet delat på tre linjer: latin-, real- o. allmän linje, vilka i sin tur fr.o.m. näst sista ringen är delade på två grenar. Sålunda har latinlinjen en hel- o. en halvklassisk gren, reallinjen en matematisk o. en biologisk gren, allmänna linjen en språklig o. en social gren. - För handels- el. teknisk utbildning finns handel sgymnasier o. tekniska gymnasier, som bygger på realexamen. Gymnastik, system av kroppsövningar av viss bestämd form (stil). De viktigaste är Lings sv. gymnastik samt tysken Jahns turnsystem, som lett till den mer »akrobatiska» frigymnastiken, båda med ursprung i Guts Muths’ system från början av 1800-t. Internat. tävlingsgymnastik bygger mest på Turnéns rörelser o. omfattar för herrar sex grenar (barr, bygelhäst, ringar, räck, fristående o. hopp), för damer fyra (fristående, barr, balansövningar o. hopp). E E Gymnastikdirektör, titel för gymnastiklärare med examen från Gymnastiska centralinstitutet. Gymnastiska centralinstitutet, GCI, Sthlm, sedan 1934 den enda svenska utbildnings-anstalten för manliga o. kvinnliga gymnastiklärare, gr. 1813 av P.H. Ling. Gynekologi, läran om kvinnosjukdomarna. Gynekolog, kvinnoläkare. GYMNASTIK* Svenska mästare Herrar* Damer 1945 H. Röhnisch B. Jansson 1946 A. Carlsson A.-M. Persson 1947 A. Carlsson A.-M. Persson 1948 A. Lind G. Pettersson 1949 A. Lind I. Sandahl 1950 A. Lind V. Blomberg 1951 A. Lind A.-S. Pettersson 1952 A. Lind K. Lindberg 1953 A. Lind K. Lindberg 1954 W. Thoresson A.-S. Pettersson 1955 A. Lind A.-S.Pettersson- Colling 1956 W. Thoresson A.-S. Colling 1957 W. Thoresson A.-S. Colling 1958 W. Thoresson A.-S. Colling 1959 J. Cronstedt G. Lindahl 1960 K. Wigartz U. Lindström * Femkamp, sedan 1956 sexkamp. Gyrokompass, navigeringsinstrument: gyro-skop med ständigt horisontell rotations-axel. Anv. på större fartyg. E Navigation. Gyroskop [-skåp], gyro, apparat som består av ett hastigt roterande hjul, gyro-snurra, i kardansk upphängning. E Navigation. Gyttja, svartgrön, lös jordart med hög halt av ruttnande organiska ämnen. Bottenav-lagring i näringsrika sjöar. Gyttjebad, bad el. inpackning med uppvärmd gyttja. Anv. vid reumatiska åkommor. Gång. 1. Eruptiv bergart, som utfyller spricka i jordskorpan. - 2. Gångsport, förflyttning till fots under oavbruten kontakt med marken. E Gångart. 1. Mineral som åtföljer en malmbergart. - 2. Sätt att gå, särsk. hästens rörelseformer: skritt, trav, galopp. E Häst. Gånge hatt till och huva ifrån, stadgande i Östgötalagen, som innebar att arvsrätten förbehölls männen. Gånge-Rolf, eg. Rollo, nord, vikingahövding på 900-t. Fick Normandie i Frankr. som hertigdöme mot löfte att värja landet mot vikingar. Stamfar till Vilhelm Erövraren. Gånggrift, stenkammargrav från yngre stenåldern byggd av kantställda obehandlade hällar o. täckt av stenblock samt vanl. dold av en jordhög. S. Sv. B Fornlämningar. Gångspel, med människokraft manövrerat vindspel för ankarkätting m.m. GÅNG Framträdande sv. placeringar i OS 1948 10000 m (bana), 1) J. Mikaelsson, 2) I. Johansson; 50 km (landsväg), 1) J. Ljunggren, 6) R. Bjurström. 1952 10000 m (bana), 1) J. Mikaelsson. 1956 20 km (landsväg), 4) J. Ljunggren; 50 km (landsväg), 3) J. Ljunggren. 1960 20 km (landsväg), 6) L. Back; 50 km (landsväg), 2) J. Ljunggren. 319