Hjälm - Hjärtslag skovelhjul. Anv. ännu i flodfart. Förekommer inte i Sv. B Fartyg I. Hjälm, huvudskydd av metall el. läder, särsk. anv. i strid (före 1600-t. o. ånyo sedan 1 :a världskr.). B Vapen I. Hjälmare kanal, segelled som tills, med Ar-bogaån förbinder Hjälmaren med Mälaren. Längd 8,5 km, djup ca 2 m, 9 slussar. Hjälmaren, Sveriges fjärde insjö, belägen i v. Södermanland o. ö. Närke. 493 km2; längd 60 km, största bredd 20 km. Hjälpklass, specialklass för barn som är så intellektuellt utvecklingshämmade, att de har svårt att följa skolans vanliga undervisning. Hjälpverb, verb som tills, med ett huvudverb (i infinit form) bildar omskrivningar el. sammansatta former av huvudverbet. Ex: bliva, vara (passivbildande), ha, skola (temporala) o. böra, kunna m.fl. (modala). Hjärna, den mest utvecklade o. differentierade delen av det centrala nervsystemet, hos människan o. övriga ryggradsdjur innesluten i hjärnskålen. Stora hjärnan har formen av två halvklot, hemisfärer, som genom djupa fåror är uppdelade i hjärnvindlingar. Hjärnan består av ett yttre lager, hjärnbark, av s.k. grå substans (anhopningar av nervceller), o. för övrigt främst av vit substans, som bildas av nervtrådar. De högsta o. medvetna funktionerna är lokaliserade till hjärnbarken. Under bakre delen av stora hjärnan ligger lilla hjärnan, som bl.a. har betydelse för balanssinnet. Inuti hjärnan finns ett system av sammanhängande hål rum, hjärn-ventriklar, där cerebrospinalvätskan bildas. Hela hjärnan är omgiven av en fler-skiktad bindvävssäck, hjärnhinnorna. Hjärnans medelvikt är hos män ca 1375 g, hos kvinnor något lägre. B Hjärnblödning, hjärnslag, apoplexi, blödning i hjärnan, vanl. genom bristning av blodkärl vid förhöjt blodtryck. Främst en ålderssjukdom, ofta dödlig. Hjärne, en 1689 adlad ätt. - 1. Urban, 1641— 1724, läkare, naturforskare, förf. Ingrep framgångsrikt mot häxprocesserna. Stora insatser för det sv. medicinal- o. apoteksväsendets utveckling o. på en rad andra områden. - 2. Harald, 1848-1922, historiker, prof, i Uppsala, konservativ riksdagsman (AK o. FK); Sv. akad. 1903. Fick som lärare stort inflytande på sv. historieforskning. Hjärnhinneinflammation, meningit, inflammation av hjärnhinnorna orsakad av olika bakterier. Allvarlig sjukdom. Hjärnhinnor, meninger, tre bindvävshinnor innanför varandra som omger hjärnan o. ryggmärgen. B Hjärna. Hjärninflammation, encefalit, benämning på en rad, ofta allvarliga sjukdomar med inflammatoriska tecken i hjärnan o. ryggmärgen. Orsakas vanl. av virus. Hjärnskakning, av yttre våld orsakad rubbning av hjärnans funktioner utan säkra vävnadsskador. Hjärntrust, beteckn. för en samling framstående intelligenser (specialister) som bistår statsman el. vetenskapsman vid utformandet av planer för någon omfattande verksamhet. Hjärntumör, svulst inom hjärnskålen som medför lokal förstöring av hjärnan o. ökat hjärntryck. Endast vissa typer kan opereras bort. Hjärntvätt, psykologisk teknik anv. för att avpressa en person bekännelser el. ideologiskt omskola honom. Hjärta, en ihålig muskel, som genom sammandragningar driver fram blodet genom kroppen. Hos människan är det stort som en knuten hand o. beläget i bröstkorgen med huvuddelen till vänster om kroppens medellinje. Det är fyrrummigt o. består av en höger o. en vänster hjärthalva, som var o. en i sin tur indelas i förmak o. kammare. Hjärtat ligger inneslutet i den dubbelväggiga hjärtsäcken. Från hjärtats vänstra kammare pumpas blodet ut i aorta o. genom tjockväggiga pulsådror, artärer, ut i kroppen, passerar genom ett finförgrenat nät av ytterst tunnväggiga hårrörskärl, kapillärer, där ämnesutbytet med cellerna sker, samt återvänder till hjärtats högra förmak genom blodådror, vener. Vid kamrarnas båda öppningar reglerar hjärtklaffar blodströmmen o. tillåter blodet att gå endast i en riktning. Hjärtat slår normalt 70-75 slag i minuten, o. den blodvolym som varje minut drivs ut i kretsloppet, minutvolymen, är normalt 4 liter hos en vuxen person. - H. med 2 el. flera rum förekommer hos alla ryggradsdjur. Hos däggdjur o. fåglar är det 4-rum-migt, hos kräldjur o. groddjur 3-rummigt o. hos fiskar 2-rummigt. B nästa uppslag. Hjärtblad, blomväxternas första, redan i fröet utvecklade blad. Hjärtfel, organiska förändringar hos hjärtat, dels medfödda missbildningar, dels förvärvade, vanl. s.k. klaff-fel, som en följd av infektionssjukdomar. Hjärtflimmer, flimmer, rubbning av hjärtats normala slagrytm med mycket hastiga för-makssammandragningar. Ett liknande tillstånd är hjärtfladäer. Hjärthinneinflammation, endokardit, inflammation i den hinna som bekläder hjärtats hålrum, vanl. orsakad av bakterier el. reumatisk sjukdom. Hjärtinfarkt, vävnadsskada i hjärtmuskeln, vanl. genom blodpropp i kransartärerna. Ofta dödlig. Hjärtinsufficiens, hjärtinkompensation, bristande förmåga hos hjärtat att utföra sitt normala arbete. Hjärtkatetrisering, införande av en kateter i hjärtat, vanl. genom ett blodkärl i armen, för undersökning av hjärtfel. Hjärtklappning, snabb hjärtverksamhet, vanl. mer än 100 slag per minut. Vid ansträngning o. som symtom vid vissa sjukdomar. Hjärtslag. 1. Hjärtats sammandragning, 342