Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hällristning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hällristning - Hästkastanje
Hällristning, bilder o. tecken som i
förhistorisk tid huggits in el. målats (hällmålningar)
på släta klipphällar, trol. i magiskt syfte.
Förekommer över en stor del av jorden,
även i Sv., t.ex. i Bohuslän. E
Fornläm-ningar.
Hälsingborg, stad (1000-t.) vid Öresund,
n.v. Skåne. 76 600 inv. Betydande
sjöfarts-stad. Främsta överfartsorten till Danm. o.
kontinenten. Gummifabrik, elektroteknisk
o. kemisk industri, skeppsvarv. I H. Råå
fiskeläge o. Ramlösa hälsobrunn. Tornet
Kärnan är en rest av medeltida
befästningar. Konserthus, stadsteater,
friluftsmuseum.
Hälsingland, landskap i s.ö. Norrland.
14237 km2, 155000 inv. Tillhör
Gävleborgs län (utom Ytterhogdals o. Ängersjö
socknar). Kuperad urbergsplatå med
talrika sjöar, bl.a. Dellensjöarna. Jordbruk o.
skogsbruk samt träindustrier.
Hälsovårdsstadgan, författning av 1919
angående bostäders o. andra lokalers
sanitära utrustning, vattenförsörjning,
renhållning m.m.; enl. h. skall varje kommun
utgöra ett hälsovårdsområde med en
hälsovårdsnämnd.
Hämpling, finkfågel med grått huvud o.
brun rygg, hanen med pannan o. bröstet
röda. Längd 14 cm. I s. o. mell. Sv.,
sällsynt i Norrland. Flyttfågel. I n. Sv. häckar
den gulnäbbade hämplingen som saknar den
röda färgen.
Hämsko, ålderdomlig anordning för
nöd-bromsning av vagn; hinder, broms.
Händel, Georg Friedrich, 1685-1759, tysk
komp., 1726 medborgare i Engl., där
namnet skrivs George Frederic Handel. H:s
monumentala verk utgör jämte Bachs
krönet på barocktidens musik. Många operor,
bl.a. Orlando o. Xerxes (med aria känd
som H:s Largo). 12 concerti grossi.
Storslagna oratorier, främst Messias 1742.
Hänge, ax med mjuk, hängande el. böjd
huvudaxel. Faller av efter fruktmognaden.
Hängefjäll, högblad i vars veck de
blommor som bygger upp hänget sitter. E
Blommor II.
Härad, gammal benämning på
underdomstols domsagoområde i s. o. mell. Sv.
Häradsrätt, allmän underdomstol på
landsbygden o. för städer utan rådhusrätt. Dess
ämbetsområde är vanl. domsagan el. del av
domsaga (tingslag). Ordf, i h. är en
lagfaren häradshövding som vid sin sida har
en nämnd om 7-9 led.
Häradsskrivare, under länsstyrelse lydande
tjänsteman som förestår ett fögderi; har
att förrätta mantalsskrivning, upprätta
röstlängder, debitera skatter m.m.
Härbre, fristående byggnad, ofta på stolpar,
anv. som förrådsbod el. sovstuga.
Härdning. 1. Värmebehandling av stål som
ger detta ökad hårdhet. -2. Kemisk process
som omvandlar mindervärdiga oljor o.
fetter till fasta, beständiga fetter,
användbara för t.ex. margarintillverkning.
Härfågel, en blåkråkfågel, längd 27 cm. Har
på huvudet en uppresbar tofs av rödbruna
fjädrar. Häckar i Nordafrika. Tillfällig i s.
Sv. E Fåglar V.
Härjedalen, landskap i s.v. Norrland.
12228 km2, 14000 inv. Ingår i Jämtlands
län. Kuperat o. skogigt med stora
myrmarker. Fjällregion i n.v., högsta topp
Helagsfjället 1796 m. Skogsbruk o.
jordbruk. Många vintersportorter. Saknar
städer, huvudort är köpingen Sveg. H.
tillföll Sverige 1645.
Härkeberga, socken i s.v. Uppland.
Grå-stenskyrka (ca 1300) med kalkmålningar
av Albertus Pictor.
Härmtrast, härmfågel, en gråbrun tätting i
s. Nordamerika. Stor som en koltrast.
Hålls som burfågel för sin vackra sång
o. förmåga att härma andra fåglar o. olika
ljud. B Fåglar VII.
Härnösand, stad (1585) i s. Ångermanland
vid Ångermanälvens mynning. 17 200 inv.
Residensstad i Västernorrlands län,
biskopssäte. Länge ett kulturellt centrum
för Norrland med dess enda gymnasium.
Friluftsmuseum. Länslasarett. Träexport.
Mekaniska verkstäder, träindustri.
Härold, utropare, budbärare.
Härtappning, importerad vin- el. spritsort,
tappad på butelj i Sv.
Hässja, torkställning för hö o. säd.
Hässleholm, stad (1914) i n. Skåne. 13 500
inv. Järnvägsknut. Mekanisk o.
kemiskteknisk industri. Garnisonsort.
Häst, husdjur tillhörande hästdjuren.
Förekommer i många raser, vilka alla ytterst
härstammar från tertiärtidens urhäst som
inte var större än en liten hund o. hade
fyra tår. Nutidens hästar går endast på den
förlängda 3:e tån som är väl lämpad för
snabb rörelse på hård mark. -
Huvudsaklig indelning: Varmblodiga el. ädla hästar
är mest ridhästar, t.ex. den arabiska hästen,
det engelska fullblodet o. olika halvblod',
däremot är kallblodiga hästar arbetshästar,
t.ex. den belgiska hästen el. ardennern o.
den nordsvenska hästen. Det sv.
hästbeståndet uppgick 1954 till ca 335000, 1959
till ca 229 000. - Hästen räknas som
färdigvuxen efter 3-5 år. Efter i regel 335
dagars dräktighet föder stoet ett föl. E
Häst, gymnastikredskap för hopp,
bestående av en långsträckt dyna med 4 höj- o.
sänkbara ben. Tysk häst (för frigymnastik)
har två upphöjda sadelbommar. B
Gymnastik.
Hästdjur, en grupp hovdjur med entåiga
fötter, höga kindtänder samt stort,
långsträckt huvud. Förekommer i vilt tillstånd
endast i Afrika o. delar av Asien. Till h.
räknas hästar, åsnor o. deras
korsnings-produkter med häst (mula o. mulåsna)
samt sebror. B Hovdjur, Häst.
Hästhovsört, Tussilago farfara,
korgblom-mig växt med gula blommor tidigt på våren.
De hästskoformade bladen kommer på
sommaren. Besvärligt ogräs. Stor
utbredning på n. halvklotet. B Blommor VIII.
Hästkastanj(e), Aesculus hippocqstanum,
358
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0378.html