Imperium - Improvisation INDIANER • Amerikas största indianstammar Stam [-Kulturgrupp-] {+Kultur- grupp+} * [-Huvudsaki.-] {+Huvud- saki.+} nuv. utbredn.-område Antal (1952;för Canada 1949) Stam [-Kulturgrupp* Huvudsaki.-] {+Kultur- grupp* Huvud- saki.+} nuv. utbredn.-område Antal (1952;för Canada 1949) Nordamerika norr om Mexico Apacher SV Arizona m.fl. 17 000 Arapaho P Oklahoma, Wyoming 7 000 Assiniboin P Montana m.fl. 8 100 Bannock KM Idaho 1 900 Cherokeser S Oklahoma m.fl. 16500 Cheyenne P Oklahoma 5 200 Chickasaw S Oklahoma 2 600 Chippewaer S Minnesota, Canada 38 200 Choctaw S Oklahoma 10 300 Comancher P Oklahoma 6 600 Cree S Canada 33 100 Creek S Oklahoma m.fl. 5 200 Crow P Montana 2 100 Dakota (Sioux) P S. o. N. Dakota, Montana 34 400 Gros Ventre P Montana 2 700 Hopi SV Arizona 3 000 Irokeser s Ontario m.fl. 17 500 Kiowa p Oklahoma 6 600 Kutenai KM Montana m.fl. 4 600 Kwakiutl NV Vancouverön, Br. Columbia 2 400 Menominee S Wisconsin 3 100 Mohikaner S (Moheganer) Connecticut ? Navajo SV New Mexico, Arizona 72 500 Nezpercé KM Idaho 1 300 Nootka NV Br. Columbia 1 700 Osage P Oklahoma 5 200 Pima SV Arizona 6 500 Potawatomi s Oklahoma, Canada 16 300 Pueblo sv New Mexico, Arizona 16 900 Sauk s Oklahoma, lowa 1 200 Seminole s Oklahoma, Florida 2 300 Shoshoner KM Wyoming, Nevada 8 600 Sioux, se Dakota [-Svartfot-indianer-] {+Svartfot- indianer+} P Alberta, Montana 7 700 Tsimshian NV Br. Columbia 4 400 Ute KM Utah, Colorado 2 900 Winnebago S Wisconsin, Nebraska 2 600 Mexico, Central- o. Sydamerika Araukaner A Argentina, Chile Arowaker K Brasilien, Guayana Aymara A Bolivia, Peru Azteker C Mexico Chibcha K Colombia, Costa Rica m.fl. Gés Ma Brasilien Inkas A Bolivia, Ecuador, Peru Jivaro T Ecuador Karaiber K Brasilien, Guayana m.fl. Maya C Br. Honduras, El Salvador m.fl. Olmeker C Mexico Omagua T Brasilien Tarasco C Mexico Tupi-Guarani T Brasilien * Förkortningar för kulturgrupp o. stammens urspr. utbredningsområde: A = Anderna (jordbruk, hantverk, högkultur) C = Centralamerika (jordbruk, högkultur) K = Karibiska öarna o. Centralamerika (jordbruk, jakt) KM = kaliforniska mellanbergstrakterna (samlarkultur, jakt) Ma = »marginal indians», ö. och s. Sydamerika (jordbruk, jakt, samlarkultur) NV = nordvästkusten (fiske) P = prärien (buffeljakt) S = ö. skogslandet (jordbruk, jakt) SV = sydväst (pueblos med bykultur, nomadkultur) T = tropiska skogstrakter (jordbruk) Imperium, stormaktsvälde. Impermeabel, ogenomtränglig. Impertin^ns, näsvishet, oförskämdhet. Impertinent, näsvis. Impetjgo, akut varig hudinflammation. Implicera, innebära, inbegripa. Implicjt, ej klart utsagt, underförstått. Mots: explicit. Imponderabjlia, lat., ovägbara ämnen; obestämbara faktorer. Imponera, inge aktning, göra intryck. Import, införsel av varor, från utlandet införd varumängd. Mots: export. Imposant, imponerande, överväldigande. Impotens, oförmåga hos män att genomföra . samlag. impregnera [-enje- el. -engne-], behandla vävnader o.d. så att de blir luft- el. vattentäta, eldfasta, skrynkelhärdiga m.m.; behandla virke mot röta m.m. Impressario, impressarie, person som handhar ekonomi o. reklam för artist el. ensemble. Impression, intryck. Impressionismen, konstriktning, framträdde i Frankr. ca 1870 med Manet, Renoir o.a. som opposition till den akademiska stilen. I. vill i rena färger återge omedelbara intryck av tillfälliga utsnitt ur verkligheten. Imprimatur, lat., ’det må tryckas’, tryck-ningstillstånd. Imprimé [änKprime], fr., tryckta mönster, mest på klänningstyger i siden. Improduktjv, ofruktbar, som ej skapar el. avkastar något. Impromptu, något oförberett. Äv: improvisa-tionsartat pianostycke. Improvisation, något som görs utan förberedelse; tal, musik etc. som kommer till under framförandet. Verb: improvisera. 370