Insegel - insektätare INSEKTER. Systematik VINGLÖSA INSEKTER Larvborstsvansar Fjällborstsvansar Nattsmygen Hoppstjärtar Snöloppor, hoppstjärtar VINGADE INSEKTER Rätvingar Kackerlacksartade Kackerlackor Rovskräckor Bönsyrsor Gräshoppsartade Gräshoppor, vårtbitare, syrsor Spökskräckor Vandrande pinnar, vandrande blad Termiter Sjösländor Tvestjärtar Dagsländor Sländor Trollsländor, flicksländor, jungfru-sländor Boklöss (stövsländor) Löss Huvudlus, klädlus, flatlus, fågellöss Blåsfotingar (tripsaf) Tripsar: ärttrips etc. Skinnbaggar Stinkflyartade Klodyveln,ryggsimmare,skräddare, stinkflyn, bärfisar, vägglöss Stritartade Stritar, bladloppor, mjöllöss, växt-löss, bladlöss, barrlöss, sköldlöss. I varma länder: Jätteskinnbaggar, lyktbärare, cikador, vinlusen, ko-chenillsköldlusen, lacksköldlusen etc. Nätvingar Myrlejonsländor, florsländor (stinksländor), ormsländor, säv-sländor Klosländor (skorpionflugof) Nattsländor Fjärilar Käklösa fjärilar Dagfjärilar Svärmare Nattsvärmare Spinnare Nattflyn Mätare Mottfjärilar Mott, fjädermott Vecklare Malfjärilar Malar Käkfjärilar Rotfjärilar Humlerotätaren Skalbaggar Jordlöpare, dykare, virveldykare, kortvingar, dödgrävare, skinnare, vattenbaggar, lysmaskar, flugbag-gar, nyckelpigor, ängrar, knäppare, praktbaggar, tjuvbillar, trägnagare, spansk fluga, dödsbudet, mjölbaggar, långhorningar, ekbocken, blåhjonet, husbocken, timmermannen, bladbaggar, jordloppor, vivlar, barkborrar, märgborrar, ekoxen, bladhomingar, tordyvlar, ollonborrar, noshornsbaggen, guldbaggar. I varma länder: Skarabéer (pillerbaggar), herkulesbaggen, goliat-baggen, praktbaggar Vridvingar Steklar Gaddsteklar Bin, humlor, rovsteklar, vägsteklar, getingar, myror Guldsteklar Parasitsteklar Parasitsteklar, gallsteklar Växtsteklar Hornsteklar (vedsteklar), bladstek-lar, tallstekeln Tvåvingar Myggartade Mygg, harkrankar, knott Bromsartade Bromsar, rovflugor Blomflugartade Blomflugor, slamflugor Flugartade Bananflugor, köttflugan, spyflugor, styngflugor, egentliga flugor, hästflugan, fårlusen Loppor Insegel, sigill; prägel; bekräftelse. Insekter, en grupp leddjur med ca 800000 arter, vilket utgör 75% av alla kända djurarter. I Sv. finns ca 18000 arter. Insekternas kropp är uppdelad i huvud, mellan-kropp o. bakkropp. Huden bildar ett yttre skelett. Mellankroppen har tre par ben o. normalt två par vingar. Även tvåvingade o. helt vinglösa i. finns. I. andas med and-ningsrör, s.k. trakéer. Honorna lägger ägg. En insekt kan ha ofullständig förvandling, varvid ägget kläcks till en larv, nymf, som liknar den färdiga insekten o. som genomgår flera hudömsningar innan den är fullvuxen. Vid fullständig förvandling genomgår larven ett stadium som puppa’, ur puppan kommer slutl. den färdiga insekten fram. IB (även föreg. uppslag). E Insektätande växter förekommer vanl. endast på näringsfattig mark. Med hjälp av klibbiga blad el. andra organ fångar de insekter, vilkas innehåll av äggviteämnen de kan tillgodogöra sig. I Sv. finns sileshår, tätört o. biåsört. Insektätare, vissa mindre, lågt stående däggdjur, bl.a. näbbmöss, mullvadar o. 379