Jazz JAZZ • Kort historik ca 1900 De första negerorkestrarna bildas i New Orleans (Buddy Bölden m.fl.). Repertoar: marscher, rag-time, blues. Kollektiv improvisation, inga solon. 1917 Den första jazzskivan spelas in av Original Dixieland Jass Band. Nöjesdistriktet Storyville stängs, musikerna flyttar norrut. 1920-30 Chicago jazzcentrum (King Oliver, Johnny Dodds, Louis Armstrong). Boogie-woogie på solopiano (Pine Top Smith), bluessång slår igenom (Bessie Smith). ca 1930 Storbandsjazz växer fram i New York (Fletcher Henderson, Duke Ellington) o. i Kansas City. 1932 Armstrongs första Europaturné. 1935-45 Swingepoken, publikt genombrott för arrangerad storbandsjazz (Jimmy Lunceford, Count Basie, Benny Goodman, Glenn Miller). ca 1945 Bebop lanseras som reaktion mot swing (Dizzy Gillespie, Charlie Parker). Mer avancerad harmonik, melodik o. rytmik. Snabba tempon, solister dominerar. New Orleans-stilen återkommer (revivaljazz). 1949 Svensk jazz får internat. genombrott vid Parisfestivalen. ca 1950 Cool jazz, en avspänd kylig spelstil dominerar (Lester Young, Woody Herman, Stan Getz, Miles Davis). Västkustjazzen i Kalifornien en lokal variant. Nya instrumentkombinationer prövas, t.ex. Gerry Mulligans pianolösa kvartett. ca 1955 Reaktion mot cool jazz, bop-musiken återkommer i modifierad form (hard bop, neo-bop). ca 1960 Third Stream jazz aktualiserar kombination av seriös musik o. jazz (John Lewis). Ornette Cole-man förkastar taktindelning o. fast harmoniskt underlag för improvisationer. Några vanliga termer Afterbeat, betoning på 2:a o. 4:e slaget i 4/4-takt (extremt i rock’n’roll). Beat, taktslag. Att spela med beat: vanl. improvisera med stark rytmisk intensitet. Blues, urspr. berättande sångform, ofta av längtande, klagande karaktär. Blue notes, orena kvartstoner. Urspr. av vokal karaktär i blues. Boogie-woogie, pianostil med suggestivt upprepad basfigur, oftast punkterade 8-delar. Bebop, bop, en harmoniskt, melodiskt o. rytmiskt avancerad form av jazz, som växte fram ca 1945 som reaktion mot swing. Brass, orkestergrupp av mässingsblåsare. Break, paus i det rytmiska ackompanjemanget medan solist improviserar. Chorus, refräng, vanl. 32 takter enl. uppbyggnad A-A-B-A. Cool jazz, behärskad, avspänd spelstil med jämn rytm, inspirerad av Lester Young. Crooner, mikrofonsångare el. -sångerska med liten volym. Dixieland, vit variant av New Orleans-stil, vanl. improviserad ensemble av 3-4 blåsare med soloutrymmen. Funk, modem jazzstil med stark anknytning till gospel, spirituals o. blues. Gospel, starkt rytmisk, negroid, frikyrklig musik. Hot, den ursprungliga jazzens improvisa-toriska, »heta» stil (ofta i motsats till dansmusik). Jam session, jam, musikersammankomst där det uteslutande improviseras. Neo-bop, 50- o. 60-t:s modifierade variant av bebop utan markerade överdrifter. New Orleans-stil, ett spelsätt infört under början av 1900-t., där blåsargruppen genomgående improviserar kollektivt med litet el. inget utrymme för solister. Offbeat, rytmiska accenter mellan taktslagen. Rag, ragtimemelodi. Ragtime, urspr. starkt synkoperad pianostil, senare orkestrerad. Rhythm-and-blues, starkt rytmisk, nutida färgad folkmusik, upphov till rock’n’-roll. Riff, upprepat, enkelt melodiskt motiv, ofta använt som bakgrund till solister men även i hela kompositioner. Rock'riroll, kommersialiserad variant av rhythm-and-blues, oftast vokal. Scatsång, ordlös sång inspirerad av instrumental jazz. Shuffle, punkterad 8-delsrytm, nära besläktad med boogie-woogie. Spiritual, primitiv religiös negersång från slavtiden, vanl. inspirerad av bibeltexter. Soul, samma som Funk. Sticket, perioden B i chorussammansätt-ningen A-A-B-A. Stop time, en solist improviserar medan rytmsektionen pauserar el. betonar l:a taktslaget. Swing, spänningen mellan grundrytmen o. solistens el. ensemblernas frasering. Swingstil, 1935-45, en arrangerad stor-bandsstil, urspr. negroid men populariserad av vita. Synkoptering), tyngdpunktsförskjutning från betonad taktdel till offbeat. Third Stream, 60-t:s försök att uppnå syntes mellan jazz o. seriös musik. Unison, enstämmig, flera stämmor följs åt i samma melodi; förekommer särsk. i bopmusikens inledningschorus. Vokalist, sångare el. sångerska. 395