Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Jordarter
- Jordbrukarnas föreningsblad
- Jordbruksdepartementet
- Jordbrukskasserörelsen
- Jordbruksmaskiner
- Jordbruksnämnden
- Jordbruksskolor
- Jordbrukstekniska institutet
- Jordbävning, jordskalv
- Jorddelning, skifte
- Jordebok
- Jordemoder
- Jorden, Tellus
- Jordfästning
- Jordförstöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härstammar huvudsakl. från kvartärtiden.
Sedentära j. har bildats på platsen,
sedimentära (avlagrade) j. har flyttats dit.
Minerogena j. består av söndersmulat
berg (bl.a. block, sten, sand, mo, lera),
medan organogena j. består av djur- el.
växtlämningar (t.ex. mull, torv, dy);
dessa båda huvudtyper är ofta blandade,
t.ex. matjord.
Jordbrukarnas föreningsblad, veckotidning,
gr. 1930, utg. av Sv:s lantbruksförbund.
Jordbruksdepartementet, statsdepartement
som handlägger ärenden rörande jordbruk
inkl, jakt, fiske m.m., domäner o. skogar
inkl, kartväsendet m.m. Dess chef kallas
jordbruksminister. 🅃
JORDBRUKSMINISTRAR
<table>
<td 2>Utnämnd
<td>1900 <td>Odelberg, Theodor <td>1847–1938
<td>1905 <td>Petersson, Alfred <td>1860–1920
<td>1905 <td>Tamm, Gösta <td>1866–1931
<td>1906 <td>Petersson, Alfred <td>1860–1920
<td>1909 <td>Nylander, Oskar <td>1853–1920
<td>1911 <td>Petersson, Alfred <td>1860–1920
<td>1914 <td>Beck-Friis, Johan <td>1862–1929
<td>1917 <td>Dahlberg, Knut <td>1877–1949
<td>1917 <td>Petersson, Alfred <td>1860–1920
<td>1920 <td>Nilsson, Olof <td>1863–1928
<td>1920 <td>Hansson, Nils <td>1867–1945
<td>1921 <td>Linders, Sven <td>1873–1932
<td>1923 <td>Pettersson, David <td>1866–1957
<td>1924 <td>Linders, Sven <td>1873–1932
<td>1926 <td>Hellström, Paul <td>1866–1927
<td>1927 <td>von Stockenström, Bo <td>1887–
<td>1928 <td>Johansson, Bernhard <td>1877–1949
<td>1930 <td>von Stockenström, Bo <td>1887–
<td>1932 <td>Sköld, Per Edvin <td>1891–
<td>1936 <td>Pehrsson-Bramstorp, Axel <td>1883–1954
<td>1945 <td>Sköld, Per Edvin <td>1891–
<td>1945 <td>Sträng, Gunnar <td>1906–
<td>1951 <td>Norup, Sam <td>1896–
<td>1957 <td>Näsgård, Bernhard <td>1891–1957
<td>1957 <td>Hansson, Nils <td>1902–
<td>1957 <td>Netzén, Gösta <td>1908–
</table>
Jordbrukskasserörelsen, ekon. föreningar
med uppgift att tillgodose jordbrukets
kreditbehov. Riksorganisation: Svenska
jordbrukskreditkassan, vars bankmässiga
uppgifter handhas av Jordbrukets bank.
Jordbruksmaskiner. 🄱 nästa uppslag.
Jordbruksnämnden, Statens J., ämbetsverk
för ärenden ang. prisreglering o.
avsättning av jordbrukets o. fiskets produkter.
Jordbruksskolor ger 2- o. 1-åriga kurser
för unga elever utan praktik.
Jordbrukstekniska institutet, Ultuna,
institut för forskning om jordbrukets tekniska
hjälpmedel, gr. 1945. Halvstatligt.
Jordbävning, jordskalv, skakningar o.
stötar i marken genom vågrörelser som
orsakas av vulkaniska krafter el.
förskjutningar i jordskorpan. Registreras av
seismografer. 🅃
JORDBÄVNINGAR
<table>
<td>1755 <td>Lissabon, Portugal <td>32 000 döda
<td>1783 <td>Kalabrien, Italien <td>30 000 döda
<td>1891 <td>Mino-Owari, Japan <td>7 000 döda, 42 000 hus förstörda
<td>1906 <td>San Francisco, USA <td>500 döda, skador för 350 milj. dollar
<td>1908 <td>Messina, Italien <td>83 000 döda i Messina, 20 000 i Reggio
<td>1920 <td>Kansu, Kina <td>200 000 döda
<td>1923 <td>Tokyo, Japan <td>Tokyo o. Yokohama förstörda, 143 000 döda
<td>1935 <td>Quetta, Indien <td>26 000 döda i Quetta, 12 000 i Kalat o. 15 000 i Mastung
<td>1939 <td>Erzincan, Turkiet <td>23 000 döda
<td>1950 <td>Assam, Indien <td>1 500 döda
<td>1953 <td>Joniska ö:a, Grekland <td>600 döda, 100 000 hemlösa
<td>1956 <td>Nära Kabul, Afghanistan <td>2 000 döda
<td>1960 <td>Agadir, Marocko <td>12 000 döda
<td>1960 <td>Lar, Persien <td>3 000 döda, 40 000 hemlösa
<td>1960 <td>Valdivia o. s. Chile <td>2 000 döda i Chile o. Japan, 200 000 hemlösa
</table>
Jorddelning, skifte, uppdelning av jorden i
fastigheter genom lantmäteriförrättningar.
J. regleras i lag av 1926 o. kan utföras som
laga skifte (även sammanläggning) el.
avstyckning. Äldre skiftesformer: sol- el.
tegskifte (redan i landskapslagarna), storskifte
(1700-t.) o. enskifte (början av 1800-t.).
Jordebok, förteckning över lantegendomar,
1908 ersatt av jordregistret.
Jordemoder, gammalt ord för barnmorska.
Jorden, Tellus, är en planet i vårt solsystem
med en radie av 6378 km 388 m vid
ekvatorn och 6356 km 912 m vid polerna.
Ekvatorns omkrets är 40076 km 594 m.
Av ytan är 29,2% land o. 70,8% hav. J.
rör sig runt solen på ett medelavstånd av
ca 150 milj. km med en omloppstid av
365,2564 dygn o. roterar kring sin axel
på 23 tim. 56 min. 4 sek. (stjärndygn).
Jordaxeln lutar ca 23° mot normalen till
jordbanans plan, varför nordpolen vid
sommarsolståndet är vänd mot solen (lång
dag) o. vid vintersolståndet från solen
(lång natt). Vid höst- o. vårdagjämning är
dag o. natt lika långa. Jorden anses vara
uppbyggd i sfäriska skikt: ytterst
sialskiktet, därpå eklogitsfären o.
sulfidoxidsfären samt innerst järnnickelkärnan.
Temperaturen vid jordens medelpunkt antas
ligga mellan 3000 o. 5000°C. Jordens ålder
beräknas till mellan 2000 milj. o. 4550
milj. år. Skillnaden mellan jordens högsta
punkt o. största kända havsdjup uppgår
till knappa 20 km. De äldsta spåren av
organiskt liv på jorden torde vara
1 000–1 500 milj, år gamla. Den nuv.
människotypen framträdde för ca 25 000–50 000 år
sedan. 🄱 s. 403, 404 (även 🄱 Planeterna,
Stjärnorna). 🅃 Astronomi.
Jordfästning, kyrklig ceremoni som föregår
gravsättning el. eldbegängelse.
Jordförstöring, bortföring av de övre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0419.html