- Project Runeberg -  Lilla Focus : lexikon i fickformat / Första upplagan /
402

(1961-1984) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordärtskocka - Josef - Josef II - Joséphine - Josephson, 1. Ernst - Josephson, 2. Ragnar - Josephson, 3. Erland - Jostedalsbreen - Josua - Jota - Jotunheimen - Joule - Joule, James Prescott - Jour - Journal - Journalist - Journaljär - Jouvet, Louis - Jovial, jovialisk - Joyce, James - jr, j:r - Juan - Juan Fernándezöarna - Jubeldoktor - Jubelår - Jorden - Judar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jordstamknölar. 2 m. Härdig upp till Västerbotten. 🄱 Nyttoväxter II. Josef, olika bibliska gestalter. – 1. Jakobs o. Rakels son, Faraos rådgivare. – 2. Make till Jesu moder Maria, timmerman i Nasaret. – 3. J. från Arimatea, rådsherre som upplät sin grav åt Jesu kropp. Josef II, 1741–90, tysk-rom. kejsare 1765, son till Maria Teresia, representant för den upplysta despotismen. Sökte skapa ett centraliserat rike, avskaffade livegenskapen o. införde religionsfrihet. Joséphine [ʒåzefinn], 1763–1814, fransk kejsarinna, g.m. Napoleon I 1796–1809. I ett tidigare gifte moder till Eugène de Beauharnais. Josephson, sv.-judisk kultursläkt. – 1. Ernst, 1851–1906, målare. Sv:s störste kolorist. Ledare för »opponenterna» mot Konstakademien. Näcken 1882, Strömkarlen 1884; porträtt. Även skald (Svarta rosor 1888). Sinnessjuk 1888; verken från hans sjukdomstid har spelat stor roll för den moderna konstens bildsyn.2. Ragnar, f.8.3.1891, konsthistoriker, förf., prof. i Lund 1929–57, Dramaten-chef 1948–51; Sv. akad. 1960. Skådespelet Kanske en diktare 1932.3. Erland, f. 15.6.1923, brorson till J.2, skådesp., förf. Prosa o. dramatik. Komedin Sällskapslek 1955. Jostedalsbreen, glaciär i s. Norge, europeiska fastlandets största jökelområde, 1 150 km2, högsta punkt 2 038 m ö.h. Josua, Moses efterträdare, ledde israeliternas intåg i Kanaan (Josua bok i GT). Jota, den minsta grek. bokstaven (ι). »Inte ett jota», inte det minsta. Jotunheimen, ’jättarnas hem’, Norges högsta fjällområde med Galdhöpiggen, 2 469 m, o. Glittertind. Turistområde. Joule [jol], förk. J, mindre använt namn på energienheten wattsekund. Joule [dʒol, dʒaol], James Prescott, 1818–89, eng. fysiker. J. bidrog till utarbetandet av energiprincipen genom sin bestämning av den mekaniska värmeekvivalenten. Jour [ʒor, sv. sjor], fr., dag; mottagning, tjänstgöring för dagen. Jourhavande, tjänstgörande, vakthavande. Journal [sjor-], dagbok, liggare; tidskrift. Journalfilm, kortfilm om aktuella händelser. Journalist [sjor-], tidningsman. Journalistik, tidningsverksamhet. Journaljär [sjor-], skiftande från dag till dag, ombytlig. Jouvet [ʒove], Louis, 1887–1951, fransk skådesp., teaterledare. Nyskapare inom teaterkonsten. Filmer, bl.a. Hertigen önskar nattkvarter 1935. Jovial, jovialisk, gladlynt, godmodig. Jovialitet, gemytlighet. Joyce [dʒåjs], James, 1882–1941, irl. förf. En av den moderna romankonstens främsta idégivare. I huvudarbetet Ulysses (sv. Odysseus) 1922 söker J. genom en s.k. »inre monolog» skildra huvudpersonens medvetandeström under en dag. Den dunkla symboliken o. experimentella stilen kulminerade i Finnegan’s Wake 1939. jr, j:r, förk. för junior, den yngre. Juan [choann], f. 1913, spansk prins, tredje son till Alfons XIII, 1941 bestämd till tronpretendent. Sonen Juan Carlos (f. 1938) uppfostras sedan 1951 med Francos medgivande till tronföljare i Spanien. Juan Fernándezöarna [choann färnandäs-], chilensk ögrupp i Stilla havet, vistelseort 1704–09 för skotten Selkirk, förebild till Defoes Robinson Crusoe. Jubeldoktor, hederstitel för doktor som efter 50 år ånyo promoveras. Jubelår. 1. Judiskt friår, vart 50:e år, enl. 3 Mos. 25. – 2. Katolikernas heliga år, infört 1300; firas numera vart 25:e år (senast 1950). illustration placeholder
JORDEN I

1 Jordens årliga bana runt solen. Jordaxelns
norra ände lutar i förhållande till solen
(cirkeln i mitten) inåt på sommaren och
utåt på vintern, a. Sommarsolstånd, b.
höstdagjämning, c. vintersolstånd, d.
vårdagjämning.

2 Dag och natt. a. Sommarsolstånd. När
jorden vrider sig runt sin axel, kommer
området norr om norra polcirkeln att
stanna kvar i solljuset dygnet om. Dagen
blir kortare ju längre åt söder man kommer.
b. Dagjämning. Lika lång dag som natt
sveper över alla punkter på jordytan, c.
Vintersolstånd. Nu är det området söder
om södra polcirkeln som har dag dygnet
om. Dagen blir kortare ju längre man går
åt norr. Norr om norra polcirkeln råder
natt dygnet om.

3–4 Solhöjd. 3 Ju högre solen står, desto
intensivare blir solstrålningen på en viss
yta: a. hög, b. medelhög och c. låg solhöjd.
4 Solhöjd mitt på dagen i från vänster
Milano, Köpenhamn och Luleå vid a.
sommarsolståndet, b. dagjämningarna, c.
vintersolståndet.

5 Jordytans välvning. Ju högre upp man
kommer över havsytan, desto längre bort
syns horisonten.

6 Jordens rotation visar sig genom att
stjärnhimlen tycks vrida sig runt kring
polstjärnan, som ligger i jordaxelns
förlängning. Bilden motsvarar ett foto taget
med lång exponeringstid.

7–9 Jorden och dess inre. 7 Landhalvklotet
består av 47% land och 53% hav. 8
Vattenhalvklotet består av 11% land och 89% hav.
9 Jordens fyra skikt: a. Sialskiktet, b.
eklogitskiktet, c. sulfidoxidskiktet och d.
järn-nickel-(nife)-kärnan.

10 Jordytan. De högsta bergen (t. ex. Mount
Everest, a) och djupaste havsgravarna
(t. ex. Marianergraven, b) utgör
försvinnande små ojämnheter på jordens yta.</img>

Judar, i GT ättlingar av Juda stam, som
bebodde Juda rike. Då israeliterna i
Judéen var fientliga mot Jesu förkunnelse,
kom »judar» att beteckna dem som inte
erkände Jesus. Från gammaltestamentlig
tid o. in i nyare tid blev israeliterna
upprepade ggr slagna i krig o. till stor del
deporterade från Palestina. De slog sig sedan
bl.a. ned i många europeiska stater o. har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free