Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Justitiekanslern ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Justi t ie kanslern - Järn
JUSTITIEMINISTRAR
fr. o. m. år 1900
Utnämnd 1896 Annerstedt, Ludvig 1836-1904
1901 Hammarskjöld, Hj. 1862-1953
1902 Berger, Ossian 1849-1914
1905 Berg, Gustaf 1844-1908
1905 Staaff, Karl 1860-1915
1906 Petersson, Albert 1851-1938
1911 Sandström, Gustaf 1865-1930
1914 Hasselrot, Berndt 1862-1930
1917 Stenberg, Steno 1870-1940
1917 Löfgren, Eliel 1872-1940
1920 Undén, Östen 1886-
1920 Åkerman, Assar 1860-1936
1920 Ekeberg, Birger 1880-
1921 Åkerman, Assar 1860-1936
1923 Ekeberg, Birger 1880-
1924 Nothin, Torsten 1884-
1926 Thyrén, Johan 1861-1933
1928 Bissmark, Georg 1871-1941
1930 Gärde, Natanael 1880-
1932 Schlyter, Karl 1879-1959
1936 Bergquist, Thorwald 1899-
1936 Westman, Karl Gustaf 1876-1944
1943 Bergquist, Thorwald 1899-
1945 Zetterberg, Herman 1904-
1957 Lindell, Ingvar 1904-
1959 Kling, Herman 1913-
departementen, inrättat 1840. Handlägger
ärenden rörande lagstiftning, rättskipning,
tryckfrihet, fångvård m.m. Dess chef
kallas justitieminister. E
Justitiekanslern, se JK.
Justjtiemord, avrättning el. annan
bestraffning av oskyldig person.
Justitieombudsmannen, se JO.
Justitierevisionen, se Nedre
justitierevi-sionen.
Justjtieråd, medl. av Högsta domstolen.
Justjtiestatsminister, jämte
utrikesstatsmi-nistern främsta statsrådet 1809-76.
Jutar, jylländare, förr även danskar.
Jutas, Juutas, by i v. Finl., känd genom
Runebergs dikt om Döbelns seger vid J.
1808:
Jute, bastfibrer ur stammen av
Corchorus-arter i Indien o. Pakistan. Anv. till
säckväv o.d. E Nyttoväxter III.
Juvel, slipad ädelsten.
Juvenalerna, studentsällskap i Uppsala
(1835-44) kring Gunnar Wennerberg,
återupprättad 1907 som JuvenalOrden.
Juvenalis, Decimus Junius, ca 55-ea 135
e.Kr., rom. skald. Bittra satirer om Roms
moraliska förfall.
Juvenjl, ungdomlig, omogen.
Juver, mjölkkörtel hos vissa däggdjur.
Jylland, förr Jutland, dansk halvö,
uppdelad på Nörrejylland o. Sönderjylland. J. s.
om Sönderå tillhör V-Tyskl.
Jünger, Ernst, f.1895, tysk förf. Romaner,
krigsdagböcker. Heliopolis 1945.
Jürgens, Curd, f.1915, tysk skådesp., främst
känd från he-man-roller i filmer.
Jägarförband, specialutbildat infanteri för
operationer i svår terräng o. under
vinterförhållanden.
Jägarrörelsen, finländsk frihetsrörelse vars
medl. fick militär utbildning i Tyskl. o.
1918 deltog i inbördeskriget som befäl i
vita armén.
Jägersro, Skånska travsällskapets
galopp-o. travbana vid Malmö, invigd 1907.
Jägmästare, statlig skogstjänsteman med
högre utbildning. Civiljägmästare,
exa-menstitel vid Skogshögsk. Länsjägmästare,
skogs vårdsstyrelses chefstjänsteman.
Jämtland, landskap i Norrland. 34 160 km2,
125 000 inv. Ingår i Jämtlands län.
Slättbygd kring Storsjön, som avvattnas av
Indalsälven. Jord- o. skogsbruk,
trämasse-industri, kraftverk. Turistlandskap med
rik fjällvärld; Sylarna (1 762 m),
Åresku-tan. Stad Östersund.
Jämtlands län, omfattar Jämtland o.
Härjedalen samt Ytterhogdal o. Ängersjö i
Hälsingland. 47 509 km2, 141 000 inv.
Residensstad Östersund.
Jämvikt, tillstånd av balans mellan krafter.
Jämviktsorgan, annat ord för balansorgan.
Jändel, Ragnar, 1895-1939, förf. Proletär
kampdiktare o. religiös idylliker. Poesi o.
prosalyrik.
Järn, Fe (lat. fyrrum), grundämne, en
vit-glänsande tämligen mjuk metall med
atomn:r 26 o. atomvikt 55,85. J. har
valenserna 2 (ferro-) o. 3 (ferri-) o. löser
sig i utspädd salpetersyra, i saltsyra samt i
utspädd svavelsyra. Härvid bildas olika
järnsalter. Järn(III)salter ger med
garvsyra en svart fällning, bläck. I fuktig,
kolsyrehaltig luft rostar j. under bildning
av porös, rödbrun järn(JII)hydroxid
{ferrihydroxid). Järn(III)oxid (jerrioxid),
JÄRNVÄG
1 Ett av de första ångloken. George
Stephen-sons lokomotiv »The Rocket» (»Raketen»),
1829.
2 Modernt ånglok, a. Eldstaden, omgiven av
ångpannans heta vatten. Genom rören (b)
leds ångan till cylindrarna (c). Kolven (J)
i cylindrarna rör sig fram och tillbaka
allteftersom ångan tillförs framför eller bakom
kolven. Den förbrukade ångan och
avgaser från ångpannan går ut genom
skorstenen (e).
3 Modernt diesellok. Loket drivs med
elektricitet som det själv alstrar: a. dieselmotor,
b. elektrisk generator, c. elmotorer, kopp-
lade till hjulaxlarna.
4-6 Järnvägstyper. 4 Bergbana med
kabeldragen vagn. 5 Bergbana, kuggstångsbana.
6 Alweg-tåg, Axel Wenner-Grens enspåriga
tåg.
7 Rangerbangård, där vagnarna kopplas ihop
till tåg. Från manövertornet (a) manövreras
rangerbromsarna (b), som avpassar
vagnens fart in på spåret, där den fogas till
tåget; c. växel.
8-19 Typer av lok och vagnar. 8 Elektriskt
lok. 9 Elektriskt växellok. 10 Rälsbuss. 11
Täckt godsvagn med bromshytt. 12 Öppen
godsvagn (gondola). 13 Tankvagn. 14
Grusvagn. 15 Timmervagn. 16 Tippvagn.
17 4-axlig snälltågsvagn (helmetallvagn).
18 4-axlig resgodsvagn (helmetallvagn).
19 Tvåvånings (amerikansk) sovvagn.
408
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0428.html