Järnefelt - Jösse Eriksson järnoxid, Fe2O3, är en viktig järnmalm; bildas som ett rött pulver vid glödgning av järnhydroxid o. -sulfat (rödfärg, engelskt rött). Järn är näst aluminium den vanligaste metallen i jordskorpan (ca 5,46 %). I större koncentration förekommer j. i järnmalmer i form av oxider t.ex. magnetit (svartmalm) o. hematit, el. som hydrater, karbonater o. silikater. Utvinningen av j. ur malmen sker vanl. i masugn, som ger kolrikt tackjärn (3-4% kol). Detta är relativt lättsmält o. kan såsom gjutjärn användas till gjut-gods av diverse slag. S.k. handelsjärn är billigare stål. - År 1956 bröts i Sv. ca 19 milj, ton järnmalm (ca 4,5 % av världs-prod.) o. framställdes 1,3 milj, ton tackjärn o. 2,4 milj, ton stål (i båda fallen mindre än 1 % av världsprod.). E s. 407. Järnefelt, Armas, 1869-1958, finl. komp, o. dirigent, hovkapellmästare i Sthlm 1907-32. Violinstycket Berceuse. Järnek, kristtorn, Ilex aquifolium, buske med läderartade, tornförsedda, övervintrande blad o. röda frukter. S. o. v. Europas kuster, odlad i Skåne o. på Gotland. Julprydnad. Järngardet, rumänsk fascistisk partibildning o. terrororganisation, gr. 1929. Upplöstes under 2:a världskr. av militärdiktatorn Antonescu. Järnmalm, i naturen förekommande mineralblandning som innehåller järn i brytvärd koncentration. Jfr Järn. E Gruva. Järnmasken, Mannen med järnmasken, fransk statsfånge 1698-1703 i Bastiljen, Paris. Bar alltid en svart sammetsmask. J:s identitet är omtvistad. Järnridå, brandskyddsridå mellan teaterscen o. salong. - Järnridån, den noggrant bevakade västgränsen för Sovjetunionens intressesfär i Europa, uttryck präglat av Churchill 1945. Järnväg. Tågen drivs med ånga, elektricitet el. olja. Världens längsta elnät är ca 9000 km (Sovj.); i Sv. är ca 45% av järnvägsnätet elektrifierat med en längd av 7000 km. Spårvidden varierar mellan 2143 o. 381 mm. Vidden för normalspår är 1435 mm o. för vanligaste smalspår 1067 mm. -Det första tåget i allmän trafik gick 1825 mellan Stockton o. Darlington i Engl. Den första enspåriga Alwegbanan färdigställdes 1957 vid Köln. E föreg. sida. Järnåldern, den förhistoriska period mellan bronsålder o. medeltid, då järnet började användas till vapen o. verktyg. Järnhanteringen uppfanns ca 1500 f.Kr., trol. i trakten av Svarta havet o. spreds så småningom till Grekl. o. Mellaneuropa. I Norden började järnet användas ca 500 f.Kr. Romersk järnålder kallas här tiden från Kr.f.-400 e.Kr. Den präglades av livligt handelsutbyte med Italien o. Rhen-länderna. De kampfyllda förhållandena under folkvandringstiden, 400-550, o. det starka kulturella inflytandet från Franker-riket under merovingertiden, 550-800, av speglas också av fynden från vikingatiden i Norden. Med 1000-t:s seger för kristendomen slutar den nordiska järnåldern. Järpe, hönsfågel med huvudtofs, gråspräck-lig, stor som en duva. Vanligast i Norrland, även ner till n. Småland. E Fåglar VI. Järrel, Stig, f.8.2.1910, skådesp. Karaktärsroller o. komiska roller på scen o. i film (Hets 1944), livligt verksam i Kar de Mum-ma-revyer o. i radio. Järta (före 1800 Hierta), Hans, 1774-1847, ämbetsman. Till en början påverkad av upplysningsfilosoferna, senare konservativ politiker. Avsade sig adelskapet 1800, formulerade som sekr. i konstitutionsutskottet större delen av regeringsformen 1809. Landshövding i Kopparbergs län 1812, riksarkivarie 1837-44; Sv. akad. 1819. Järtecken, egendomlig händelse el. företeelse som uppfattas som ett varsel. Järv, svartbrunt mårddjur, längd 80 cm. Hälgångare, trädklättrare. Livnär sig på lämlar o. småvilt. Även svår skadegörare på renhjordarna. Norrlands fjällområde. E Rovdjur II. Järvafältet, Solna, Sthlms garnisons förläggningsort med skjutfält o. hangarer. Jäsning, en av mikroorganismer (jästsvampar, mögelsvampar, bakterier) åstadkommen ofullständig nedbrytning av organiska näringsämnen, varvid den energi utvecklas som behövs för mikroorganismernas livsprocesser. Jäst, produkt framställd av jästsvampar, anv. vid öl- o. brännvinstillv. o. vid bröd-bakning. Jästsvampar, encelliga mikroskopiska svampar, vilkas enzym framkallar jäsning i sockerhaltiga vätskor, varvid alkohol o. koldioxid bildas. Jättegrytor, grytliknande urholkningar i fast berg, orsakade av virvlande vatten som satt lösa stenar i roterande rörelse. Jäv, anmärkning mot någons behörighet att uppträda i viss egenskap, t.ex. som domare el. vittne, då skäl för partiskhet föreligger. Jävig, obehörig p.g.a. jäv. Mots: ojävig. Jökel, nyisl. jökull, glaciär. Jönköping, stad (1284) i n. Småland vid Vättern, residensstad i Jönköpings län. 50 700 inv. Pappers- o. tändsticksindustri. Göta hovrätt (1634). Garnisonsstad. Gamla rådhuset (nu museum) från 1600-t. Jönköpings län omfattar n.v. Småland. 10 589 km’, 284 000 inv. Residensstad Jönköping. Jönsson, Gabriel, f. 18.7.1892, förf. Lyrik med anknytning till Skåne o. särsk. Ven. Flaskpost 1920 med den tonsatta Flicka från Backafall. Jörgen, pseud. för Georg Lundström, 1838— 1910, utgivare av tidningen Figaro. Kåsör o. fruktad polemiker. Jösse Eriksson, d.1436, dansk fogde i Västmanland, Dalarna o. Jämtland. Enl. traditionen skulle hans hårda regim ha framkallat Engelbrektsupproret. Greps trots lejd o. avrättades. 410