Kalevala - Kalifornien KALLA KRIGET* En översikt 1945 Potsdamkonferensen 17 juli-2 aug. avslöjar djupa motsättningar mellan ryssarna o. de anglosaxiska makterna om behandlingen av Tyskl. o. om Moskvas politik i Östeuropa. 1947 President Truman lovar Grekl. o. Turkiet hjälp mot kommunisttrycket (Trumandoktrinen 12 mars). Förhandlingar i Moskva mars-april om fredsfördrag med Tyskl. bryter samman. Marshallplanen proklameras i juni, avvisas av Moskva. Europa börjar definitivt delas i två maktgrupper. 1948 Tjeck, inordnas i östblocket genom en kommunistkupp i febr. Sovj. inleder blockad mot Västberlin i juni. 1949 Atlantpakten 4 apr. Blockaden mot Västberlin avvecklas 4 maj. Västtyskland o. Östtyskland upprättas som stater i sept. resp. okt. Kinesiska folkrepubliken proklameras 21 sept. 1950 Biståndspakt mellan Sovj. o. Kinesiska folkrepubliken i febr. Koreakriget börjar 25 juni. Beslut fattas i dec. om en enhetlig Atlantpaktstyrka o. om västtysk medverkan i Västeuropas försvar. 1951 USA bygger upp ett försvarssystem i Stilla havet genom biståndspakter o. försvarsfördrag med Austral.» Nya Zeeland, Filippinerna o. Japan. 1953 Rysk »fredsoffensiv» efter Stalins död i mars. En arbetarrevolt i Ö-Tyskl. i juni slås ned av ryska trupper. Vapenstillestånd i Korea 27 juli. 1954 Utrikesministerkonferensen om Tysk-landsfrågan jan.-febr. resultatlös. Kris i Indokina april-juli i samband med Frankrikes krig mot den kommunistiska Vietminhrörelsen. Vapenstillestånd 21 juli. De av Nationalistkina hållna öarna Quemoy o. Matsu börjar beskjutas från fastlandet i sept. Biståndspakt mellan Nationalistkina o. USA 1 dec. 1955 V-Tyskl. suverän stat 5 maj, inträder i Atlantpakten 9 maj. Warszawapakten mellan Sovj. o. dess satellitstater 14 maj. Regeringschefsförhandlingar i Genève 18-23 juli bringar en viss avspänning; den följande konferensen på utrikesministernivå i okt.-nov. om Tysklands-frågan blir resultatlös. 1956 Polen tilltvingar sig i okt. en något friare ställning gentemot Sovj. En ungersk folkresning okt.-nov. slås ned av ryssarna. Britt.-fransk-israelisk militäraktion mot Egypten avvecklas genom amer.-ryskt samgående i FN. 1957 Eisenhowerdoktrinen 5 jan. mot kommunistisk aggression. Uppsändandet av Sputnik 4 okt. visar Sovjetunionens försprång på fjärrvapenområdet. 1958 Den västorienterade kungaregimen i Irak störtas 14 juli, vilket utlöser en kris i Mell. Östern med landsättningar av amer. o. britt, trupper i Libanon o. Jordanien. Ny Berlinkris i nov. genom Sovjetunionens krav på västmaktstruppernas tillbakadragande från Berlin. 1959 Utrikesministerkonferensen i Genève maj-aug. om Tysklands- o. Berlinfrågan resultatlös. En viss avspänning efter Chrusjtjevs USA-besök i sept. 1960 Nedskjutandet av ett amer. spaningsplan över ryskt område 1 maj utlöser internat. kris, toppkonferens i Paris bryter samman. Kris utbryter i f.d. Belgiska Kongo i juli. Moskva angriper Hammarskjöld o. dennes sätt att handlägga FN:s ingripande i Kongo. Afrika dras in i det kalla kriget liksom Latinamerika genom Sovjetunionens stöd åt Castroregimen på Cuba i dess konflikt med USA. Kalevala [kall-], fi., ’Kalevas hemort’, finskt folkepos i 50 sånger, s.k. runor, bevarade genom muntlig tradition, utgivna 1835-49 av E. Lönnrot. Sv. övers. 1948. Kalfaktor, soldat, som är uppassare åt officer. Kalfatra [el. kall-], täta fartyg med drev o. beck; skarpt kritisera, nagelfara. Kali, Durga el. Parvati, i indisk myt. Shivas gemål. Blodiga offerriter. Kaljber, innerdiameter av rör. Äv: mått; värde, beskaffenhet. Kalidasa, indisk diktare, 400-t. e.Kr., i Västerlandet känd för sin dramatik, särsk. det romantiska dramat Sakuntala. Kaljf, titel för Muhammeds efterträdare som andlig o. världslig ledare, först hans svärfar Abu Bekr. Kalifqtet, kalifvärdighe-ten, innehades sedan av omajjaderna i Damaskus, så av abbasiderna i Bagdad (750-1258). Turkiske sultanen hade från 1517 till 1924, då den avskaffades, titeln k. Även andra muhammedanska härskare, t.ex. i Spanien, har gjort anspråk på titeln. El Karolingerna. Kalifornien, eng. C al ifor nia, förk. Calif. el. Cal., delstat (1850) i s.v. USA. 14,6 milj, inv. Två parallella bergskedjor med USA:s näst högsta topp, Mt. Whitney, 4 418 m. På bergsluttningarna bl.a. jättebarrträd. I s. den konstbevattnade Coloradoöknen. Odling av spannmål, sydfrukter o. grönsaker. Tredje platsen i USA i guld- o. olje-utvinning. Metall- o. filmindustri. K. av 413