KF - Kina skeendet haft avgörande betydelse för modern konjunktur politik. Sysselsättningsproblemet 1936. KF, förk. för Kooperativa Förbundet. KFUK, Kristliga Föreningen av Unga Kvinnor, gr. i England 1877 som kvinnlig motsvarighet till KFUM. Till Sv. 1885. KFUK:s världsförbund med säte i Genève bildades 1894. I Sv. finns nu KFUK:s riksförbund o. KFUK:s scoutförbund. KFUM, Kristliga Föreningen av Unge Män, gr. i London 1844 för ynglingars religiösa, moraliska o. fysiska fostran i kristen anda. Till Sv. 1884. KFUM:s världsförbund med säte i Genève bildades 1855. I Sv. finns nu KFUM:s riksförbund, scoutförbund m.m. Khan, kan, urspr. titel för mongolisk furste, härskare över ett khanpt', nu titel för högre muhammedanska ämbetsmän i Iran o. Afghanistan. Khartoum [-t<?m], K(h)artum, Sudans huvudstad. 250 000 inv., mest negrer o. araber. Handels- o. hamnstad. Univ. - K. förstördes under mahdistupproret 1885 (jfr Gordon), besattes av Kitchener 1898. Khedjv, kediv, turk., ’härskare’, urspr. persisk härskartitel; 1867-1914 titel för Egyptens inhemska styresmän (under Turkiet). Khyberpasset [kaj-], K(h)aibarpasset, Chai-berpasset, bergspass mellan Afghanistan o. Pakistan. 1 070 m ö.h. Kibbutz [kibotts], frivilligt upprättat kollektivjordbruk i Israel. Kid, unge av get, hjort, rådjur etc.; på särsk. sätt berett läder av får- el. kalvskinn. Kidnapping [kjddnäpp-], eng., barnarov, bortrövande av människor, oftast i utpress-ningssyfte. Kidnappa, röva bort. Kiel [ki:l], stad i n. V-Tyskl., huvudstad i Schleswig-Holstein. 268 000 inv. Hamnstad, skeppsvarv. Univ. (1665). Kielkanalen [ki:l-], Nord-Östersjökanalen, förbinder Nordsjön med Östersjön. Längd 98,7 km, bredd 102 m, djup 13,7 m. Anlagd 1887-95. Kielland [tjellan], Alexander, 1849-1906, norsk förf., 80-talsrealismens främste i Norge. Radikal samhällskritiker, mästerlig stilist. Romanen Skipper Worse 1882. Novelletter 1879, 1880. Brev. Kierkegaard [kjrkogår], Sören, 1813-55, dansk filosof, som fått stor betydelse för moderna tankeriktningar, t.ex. existentialismen. Skrifter i estetiska, filosofiska o. religiösa ämnen, stilistiskt mästerliga o. psykologiskt djuplodande. Enten -eller 1843, Stadier på livets vej 1845. I polemik mot bl.a. statskyrkan fordrade K. en personlig avgörelse för en helgjuten kompromisslös kristendom. Kiev [kjjeff], Kijev, huvudstad i Ukrainska sovjetrepubliken. Sovj:s tredje stad. 1,1 milj. inv. Kulturcentrum. Industristad. Praktfulla kyrkor o. kloster, t.ex. katedralen i bysantinsk stil (1000-t.). K. var Rysslands huvudstad till 1200-t. Kiirunavaara [kj-], Kierunavaara, berg i Kiruna stad med en av världens största sam lade järnmalmsförekomster. Ägs av Luos-savaara-Kiirunavaara AB (LKAB). Kikare, optiskt instrument som ger en förstorad bild av avlägsna föremål. B Optik. Kikhosta, akut, starkt smittsam infektionssjukdom med hosta o. kikningsanfall, ofta med kräkningar. Vanlig hos barn. Medför oftast livslång immunitet. Kilbom, Karl, f.8.5.1885, tidningsman o. politiker, socialdemokrat (kommunist 1920-29), red. för Folkets Dagblad 1924-36. Memoarer. Kiliasm, föreställningen om det tusenåriga riket (Upp. 20:1 ff.), där Kristus skall härska. Kilimanjaro [k-], Kilimandjaro, Afrikas högsta berg, i Tanganyikaterritoriet. Den högsta toppen, 6 010 m ö.h., är istäckt. K. är en slocknad vulkan. Kille [tj-], gammalt kortspel med killelek, som innehåller 21 par dels numrerade, dels bildförsedda kort, bl.a. blaren, kille o. värdshus. kilo- [tj- el. k-], tusen (ggr enheten) (grek, förled). Kilowattimme, kWh (kWt), elektrisk enhet för energi, motsvarande en effektutveckling av 1 000 watt under 1 tim. Kilskrift, forntida skriftsystem med kilfor-miga skrifttecken, härstammande från sumererna o. anv. i Främre Asien (bl.a. av babylonier o. assyrier). B Skrift. Kilt [k-], skotsk kort veckad kjol för män, rutig i klanens färger. B Dräkt II. Kjmono [k-], japansk fotsid rock med vida, delvis till en påse hopsydda ärmar. Bärs av män, kvinnor o. barn. B Dräkt II. Kimrök, fint sot, som bl.a. används till målarfärg o. vid framställning av gummivaror. KINA KINESISKA FOLKREPUBLIKEN storlek. 9761000 km2 = Europas yta; 11% åker, 19% äng, 8% skog, 62% ofruktbar areal. befolkning. 670 milj. inv. (69 inv./km2), övervägande kineser men även andra mongolfolk. Kinesisktalande (dock en mängd olika dialekter); buddhister, taoister, kon-fucianer o. muhammedaner. Ca 75% verksamma i jordbruk, ca 3% i industri, ca 22% i övriga yrken. städer. Peking (huvudstad) 6,2 milj, inv., Shanghai 6,2 milj., Tientsin 2,7 milj., 429