Klövja - Knudsen i huvud. I Sv. 12 vildväxande o. odlade arter. Alla är viktiga foder- o. betesväxter, främst rödklöver, T. pratense, med mörkröda blommor o. ovala småblad med vitgrå fläck. Även den vilda skogsklövern, T. medium, är rödblommande. Alsikeklöver, T. hybridum, har vita el. rödlätta blommor, vitklöver, T. repens, vita, o. harklöver, T. arvense, ljusröda blommor i ludet blomhuvud. El Blommor IV, VI, Nyttoväxter III. Klövja, forsla en last hängande på ömse sidor om lastdjurets rygg, ofta i klöv(je)sa-del. KMK, Kungl. Motorbåt Klubben, Sthlm, bildad 1915 för att tillvarata motorbåts-männens o. -industrins intressen. K.M:t, K(ungl). Maj:t, förk. för Kunglig majestät. Knackning, knackande ljud vid ogynnsam tryckstegring i gasmassan i förbrännings-rummet på förgasarmotorer. Beror ofta på för tidig tändning. Knalle. 1. Ett slags hård skeppsskorpa. - 2. CVästgöta)knalle, västgötsk gårdfarihand-lare. Knallebygden, Sjuhäradsbygden. Knal-lespråket, detsamma som månsing. Knallgas, explosiv blandning av vätgas o. syrgas i proportionerna 2:1. Knapadel, knapherrskap, nedsättande benämning på fattig lågadel. Knape, en riddares väpnare, sven. Knappertsbusch [-bosj], Hans, f.1888, tysk dirigent, bl.a. verksam i München o. Bayreuth (Wagner, R. Strauss). Knappologj, läran om knappar, sägs om systematisering av oväsentligheter. Kneip, knejp, (tysk) ölstuga. Knekt, förr: soldat, krigare till fots. Knektehållet, ständiga knektehållet, del av Karl XI :s militära indelningsverk med befrielse från utskrivning mot uppsättning o. underhåll av fotfolk. Knickerbockers [njkk-], eng., äldre form av knäbyxor, något snävare än golfbyxor. Knipa, en dykand (46 cm). Hanen är svart o. vit med en vit kindfläck. Honan går i brunt. Flyger med snabba visslande vingslag. Främst n. Sv. Flyttfågel. El Fåglar II. Knittel, 4-taktig vers med parrim, vanlig i svensk medeltidslyrik. Knock-out [nåkk-aot], förk. k.o., eng., ut-slagning, då boxare fälls till golvet o. inte kan resa sig inom 10 sek. Sv. verb knocka. Knop. 1. Sjömansuttryck för knut. El - 2. Enhet för hastighet till sjöss. 1 k. = ,l nautisk mil (1 852 m) i timmen. Knopp, skottanlag hos växter ur vilket blommor o. bladbärande skott utvecklar sig. Knoppning, 1. Celldelning genom avsnör-ning hos urdjur, vissa svampar m.fl. - 2. Hos koralldjur m.fl. bildning av dotterindivid, som sitter kvar på moderdjuret. Knpssos, forntida stad på Kreta med stort palats, som förknippats med sagokungen Minos. Utgrävningar påbörjade 1898 av A. Evans. Knot, knorrhane, en ca 40 cm lång, tagg- KNOPAR Några vanliga knopar: 1 enkel över handsknop, 2 dubbel överhandsknop, 3 överhands-knop i åtta, 4 pålstek, 5 rännsnara, 6 två halvslag, 7 två halvslag om egen part, 8 rå-bandsknop, 9 käringknop, 10 enkelt skotstek, 11 dubbelt skotstek, 12 skotstek med ögla, 13 timmerstek, 14 vanlig trumpetstek, 15 trumpetstek med löpknop, 16 krona på en tross, t.h. fallrepsknop. — Med tagling surrar man änden av ett rep och med splitsning hopfogas två repändar: 17 schematisk beskrivning av tagling, 18 kortsplits. fenig fisk med framifrån sett tillplattat huvud, pansrat med ben. Bröstfenorna har tre fria fenstrålar. Kan avge ett knorrande läte. Västkusten. Matfisk. EJ Fiskar IV. Knott, en grupp myggor, 1-3 mm. Honorna suger blod av människor o. djur. Norrland. El Insekter I, Parasiter. Knox [nåkks], John, ca 1515-1575, reformator, införde den reformerta (kalvinistis-ka) läran i Skottland. Knubbsäl, en max. 1,8 m lång säl med kort nos. Grågul med mörkare, ofta sammanflytande fläckar. Hos oss vid västkusten o. s. Östersjöns kuster. Lever av fisk. El Sälar. Knudsen, Kolbjörn, f.13.10.1897, skådesp. 435