Koger - Koleriker Koger, rörformigt fodral för pilar. Kogg, medeltida nordeuropeiskt handels- o. krigsfartyg. El Fartyg I. Kohandel, utbyte av tjänst mot gentjänst, särsk. politiska partier emellan. Koherynt, sammanhängande. Kohesion, sammanhållningskraften mellan molekylerna i ett ämne. Koh-i-noor [-når], stor indisk diamant, nu infattad i en av de engelska kungakronorna. Vikt efter omslipning 108,93 karat. Kohprt, avdelning av romersk legion. Koincidyns, sammanfall, överensstämmelse. Kokajn, alkaloid ur bladen av kokabusken, Erythroxylon Coca, n. Sydamerika. Även syntetiskt k. Har lokalbedövande verkningar. Berusning med k. ger hallucinationer. Vanebildande med svåra följder. Kokard, rund bandrosett el. (tygöverklädd) knapp anv. som mössmärke. Kokytt, behagsjuk (kvinna). Kokettera, flörta, söka behaga. Koketteri, behagsjuka, lek med känslor. Kokjll, gjutform för smält tackjärn. El Järn. Kokning, ångbildning i en vätskas inre vid den s.k. kokpunkten. Kokong ångj, hölje av silketråd, som vissa insektslarver spinner åt sig före [-förpupp-ningen. Kokoschka [kåkåsjka], Oskar, f.1886, tjeck.-österr. målare, ett av den tyska expressionismens största namn. Kokospalm, Cocos nucifera, mångsidigt användbar kulturväxt i tropikerna. Max. 25 m. Frukten, kokosnöten, max. 30 cm, har ytterst ett bastskikt, koir, som ger tågvirke o. mattor. Fröet består av flytande frövita, kokosmjölk, o. fast frövita, som dels ger kokosfett, dels används som föda. Ur soltorkad fast frövita, kopra [-å-], framställs kokosfett till tvål- o. margarintillverkning. Stammen ger virke o. bladen används till taktäckning. El Blommor III, Nyttoväxter III. Kokott, sedeslös kvinna, demimond. Kokpunkt, den temperatur vid vilken en vätskas mättade ångtryck är lika med det yttre atmosfärtrycket. Vanl. anges kokpunkten vid normalt tryck. Koks, bränsle framställt av stenkol. Kol, C (lat. carbQnicum), ett icke-metalliskt grundämne med atomn:r 6 o. atomvikt 12,011. Förekommer i naturen i fri form som kristaller i diamant o. grafit. Kol bildar flera föreningar än något annat grundämne. Bl.a. ingår kol i de flesta av de vanl. mycket komplicerade ämnen som bygger upp levande materia, varför kolföreningarna även kallas organiska föreningar o. utgör en speciell gren av kemin, organisk kemi. Vid torrdestillation av organiska ämnen erhålls mer el. mindre rent, kristalliniskt k. (bl.a. benkol, djurkol, träkol, koks, kimrök). Stenkol är en blandning av 100-tals olika organiska föreningar. Vid ett gasverk torrdestilleras stenkol, varvid erhålls en brännbar gas (koksgas) o. koks. Biprodukter vid gas- KO L Några kolsorter och deras huvudsakliga användning Kolsort Användning I naturen förekommande 1 Rent kol Diamant Skär- o. slipverktyg, ädelsten Grafit Elektroder, gjutformar, smörjmedel, blyerts 2 Fossilt kol Antracit ] Stenkol > Bränslen Brunkol J Tekniskt framställt kol Koks Järnframställning, bränsle Träkol Järnframställning, laboratorieändamål Sockerkol \ Benkol I Reningsändamål Djurkol | Blodkol ’ Sot (kimrök) Tusch, fyllnadsmedel i gummi, tryckfärg Världens främsta stenkols-producerande länder Tusen ton (1958) USA 389 355 Sovj. 352 990 Storbr. 219 287 V-Tyskl. 150 005 Polen 94 981 Frankr. 57 721 Japan 49 674 Indien 46 066 tillverkningen, t.ex. stenkolstjära o. ammoniak, utgör viktiga utgångsmaterial för kemisk industri o. läkemedelsindustri. -En del kolföreningar har oorganisk karaktär, t.ex. gasen koloxid, kolmonoxid, CO, som förorsakar koloxidförgiftning, o. gasen koldioxid, CO2, som ingår i atmosfären, bildas vid andningsprocessen o. även utgör tillsats i vissa läskedrycker, s.k. kolsyrade drycker. Kolsyrans (H2CO3) salter kallas karbonater. Många mineral är karbonater. El Gruva. E Kolahalvön [kå-], halvö i n.v. Sovj. 130 000 km2. Skog o. mineralrika berg. Kolanötter [kå-], gurunötter, frön av kolaträdet, Cola acuminata, besläktat med kakaoträdet. Innehåller bl.a. koffein. Tropiska Afrika. Kolchos [sv. uttal -sjås], kolchoz, kollektivjordbruk i Sovj. Kplera, asiatisk kolera, akut epidemisk tarminfektion, inhemsk i Indien. Dödligheten var förr ca 50%, nu avsevärt mindre. Senaste epidemi i Sv. 1872-73. Koleriker, häftig, uppbrusande person. Kolerisk, häftig, hetsig, hetlevrad. 439 Sydafrika 37 085 Belgien 27 062 Tjeck. 25 812 Austral. 20 723 Spanien 14 428 Nederl. 11 880 Canada 8 558