Kommunard - Kompass Den kommunala organisationen KOMMU N KOMMUNAL INDELNING Primärkommuner: Landskommuner, köpingar o. städer. (Kyrkliga primärkommuner: församlingar.) Sekundärkommuner: Landstingskommuner (består av flera primärkommuner). I regel utgör varje län en landstingskommun. BESLUTANDE ORGAN (utses genom allmänna val vart 4:e år) Landskommuner: kommunalfullmäktige. Städer: stadsfullmäktige. Landstingskommuner: landstinget. FÖRVALTNINGSORGAN Styrelse (består av minst fem av fullmäktige resp, landstinget valda förtroendemän). Landskommuner: kommunalnämnden. Städer: drätselkammaren, i några av de största städerna stadskollegiet. Landstingskommuner: förvaltningsutskottet. Övriga nämnder (väljes i regel av fullmäktige resp, landstinget). Landskommuner o. städer: socialnämnd, barnavårdsnämnd, skolstyrelse, hälsovårdsnämnd, nykterhet snämnd, byggnadsnämnd m.fl. Landstingskommuner: i regel hälsovårds-styrelse, sjukvårdsstyrelse, sjukhusdirektioner m.fl. Kommunala tjänstemän (chefstjänstemän): Landskommuner: kommunalkamrer, kommunaldirektör e.d. Landstingskommuner: landstingsdirektör. Städer: drätseldirektör, stadsdirektör e.d. Sthlm har borgarråd som chefer för de olika förvaltningsgrenarna. — Städer under landsrätt har kommunalborgmästare. (landskommun, stad) o. kyrklig kommun (församling), dels mellan primärkommun o. sekundär kommun, vilken senare består av flera primärkommuner. Kommunalförvaltningen är i stort sett självständig från statsmakten o. har egen beskattningsrätt. I växande omfattning har den ålagts att fullgöra även statliga uppgifter. Genom sammanslagning av flera små borgerliga primärkommuner bildades 1952 s.k. storkommuner. E Kommunard, anhängare av Pariskommunen 1871. Kommunicera, delta i nattvardsgång; stå i förbindelse, meddela, delge någon en inlaga e.d. för yttrande. - Kommunicerande kärl, två el. flera kärl som nedtill står i förbindelse med varandra o. i vilka en vätska inställer sig så att ytorna kommer på samma höjd. El Vätskor. [-KOMMUNIKATIONSMINISTRAR-] {+KOMMUNIKATIONS- MINISTRAR+} Utnämnd 1920 Svensson, Carl 1879-1938 1920 Murray, Walter 1871-1957 1921 Örne, Anders 1881-1956 1923 Lübeck, Sven 1877-1941 1924 Larsson, Viktor 1869-1950 1926 Meurling, Carl 1876- 1928 Borell, Theodor 1869-1944 1930 Jeppsson, Ola 1887-1941 1932 Leo, Henning 1885-1953 1936 Heiding, Arthur 1883- 1936 Forslund, Albert 1881-1954 1938 Strindlund, Gerhard 1890-1957 1939 Andersson, Gustaf 1884- 1944 Domö, Fritiof 1889- 1945 Nilsson, Torsten 1905- 1951 Andersson, Sven 1910- 1957 Henriksson, Sture 1917-1957 1957 Skoglund, Gösta 1903- Kommunikation, förbindelse; samfärdsel, samfärdsmedel. Vid rättegång skriftligt meddelande mellan part o. motpart. Kommunikationsdepartementet, statsdepar-tement, inrättat 1920, som handlägger ärenden rörande samfärdsel (vägar, flyg, post osv.) o. allmänna arbeten. Dess chef kallas kommunikationsminister. 12 Kommuniké, officiellt meddelande till allmänheten. Kommunipn, eg. ‘gemenskap’, nattvardsgång. Kommunikant, nattvardsgäst. Kommunism, ’egendomsgemenskap’, politisk ideologi utformad av bl.a. Lenin o. Stalin efter Marx’ o. Engels’ samhälls-åskådning (jfr Marxismen). Syftade urspr. till ett klasslöst samhälle med socialisering av produktionsmedlen o. där statsmakten självdör. Utvecklingen i Sovj. har dock medfört partidiktatur o. nya klasskillnader. Ofta partibeteckn. »folkdemokrater». Kommunistiska manifestet, av K. Marx o. F. Engels 1848 utg. skrift med de grundläggande socialistiska idéerna. Kompakt, tät, fast sammanpackad, massiv; även orubblig. Kompanj. 1. Sällskap för handel, bolag. - 2. Underavd. av bataljon. Kompanjon, meddelägare, bolagsman. Komparabel, jämförbar; som kan kompare-ras. Komparation, gradböjning av adjektiv o. adverb. I svenskan finns tre former: positiv (ex: varm), komparativ (varmare), superla-tiv (varmast). Kompar er a, jämföra, böja i komparationsformerna. Kompars, statist; person som spelar oväsentlig roll. Kompyss, instrument för bestämning av väderstrecken. Magnetkompassen har en horisontell magnetnål vars jämviktsläge utgörs av nord-sydriktningen. Nålen 442