Kongregation - Konjunktur KONJUNKTUR Huvuddragen i den internationella konjunkturutvecklingen sedan 1914. Tidsuppgifterna är ungefärliga. 1914-20 Högkonjunktur Stimulans av kriget. Kort tveksamhet vid krigsslutet med prisfall. Inflationskonjunktur 1919-20. 1920-21 Depression Den primära fredskrisen med mycket starka pris- o. produk-tionsfall i USA o. flertalet länder, dock inte Tyskl., som upplever en våldsam inflation. 1922-29 Uppsving o. högkonjunktur Stabilisering av valutaförhållandena. Snabb ökning av investeringarna. 1929-33 Depression Börskraschen i New York inleder historiens svåraste kris, världsdepressionen, ofta kallad den sekundära fredskrisen. Engl. överger i sept. 1931 guldmyntfoten o. följs av flera länder. 1933-39 Splittrad konjunktur Starka tendenser till självhushållning. Uppsving o. högkonjunktur i bl.a. Engl. o. Sverige. Instabil konjunktur i USA med tendenser till depression 1937-38. Växande rustningar driver upp den internat. konjunkturen till hög nivå. 1939-45 Krigskonjunktur 1945- Högkonjunktur Relativt stabil högkonjunktur, i vissa fall uppburen av den politiska spänningen o. rustningarna. Tidvis starkt infla-tionistiska prisstegringar. Kort konjunkturbakslag i USA 1948 -49. Rustningskonjunktur accentueras i juli 1950 (Koreakriget). Sedan 1953 i stort sett stabila el. fallande råvarupriser. Investeringshausse. Nytt kort bakslag i USA 1953 samt 1957-58. Stagnation i Västeuropa 1958, därefter förnyad expansion under förhållandevis stabila prisförhållanden. Tendenser till avmattning i USA börjar 1960. Centralafrika, genom Kongofloden o. dess biflod Ubangi avgränsad i s.ö. från f.d. Belgiska Kongo. 342000 km2, 800000 inv. Tropisk regnskog som ger bl.a. ädelträ, palmkärnor, palmolja. Odling av bomull. Järn, koppar, bly. Huvudstad Pointe-Noire, 57000 inv., största stad Brazzaville, 100000 inv. Från 1870-t. fransk koloni, från 1910 del av Franska Ekvatorialafrika, 1960 självständig republik o. medlem av Franska samväldet. President F. Youlou. Kongregation, förening, församling. - 1. Ordensliknande sammanslutningar i katolska kyrkan för religiösa el. sociala uppgifter. - 2. Sammanslutning av en ordens kloster för vissa syften. - 3. De av kardinaler bestående departementen i romerska kurian (kardinalkongregationer). Kongregationalister, independenter. Kongress, sammankomst, möte, särsk. mellan ombud från skilda landsdelar el. länder för diskussion av gemensamma frågor. Namn på folkrepresentationen i USA o. flera sydamer, länder. USA:s k. består av senaten o. representanthuset (se USA). Kongresspartiet, en i Indien 1885 bildad hinduisk nationaliströrelse för Indiens frigörelse, vilken förverkligades 1947. Ledare Gandhi o. därefter Nehru. Kongruens, överensstämmelse. - 1. Överensstämmelse i en sats mellan samhöriga ord med hänsyn till böjningen i numerus, person, kasus el. genus. - 2. Två geometriska figurer är kongruenta, om de kan täcka varandra. Kpnjak, cognac, vindestillat framställt i departementen Charente o. Charente Mari-time. Distriktets huvudort är Cognac. Konjugater. 1. Om två tal betecknas med a och b är uttrycken (a + b) o. (a—b) varandras k. - 2. En grupp grönalger. Konjugation. 1. Sammansmältning av två encelliga individer som efter korsbefruktning åter skils. - 2. Verbens böjningsmönster. Konjunktion, sammanbindning. - 1. Inom astronomin: två planeter är i konjunktion när de syns åt samma håll. Mots: opposition. - 2. Bindeord, ord el. ordgrupp som sammanbinder satser el. satsdelar av samma slag, samordnande k., el. satser av olika slag, dvs. inleder bisatser, underordnande k. Samordnande konjunktioner är de kopulativa (ex: och, samt), disjunktiva (ex: eller), adversativa (ex: men, utan), konklusiva (ex: alltså, därför) och explana-tiva (ex: ty, för). Underordnande konjunktioner är det »allmänt underordnande» att, de deskriptiva (ex: genom att), temporala (ex: när, tills), komparativa (ex: såsom, ju ... desto), konsekutiva (ex: så att), finala (ex: för att, på det att), kausala (ex: eftersom, därför att), koncessiva (ex: fastän, även om), konditionala (ex: om, ifall) o. interrogativa (ex: om, huruvida). Konjunktiv, modus hos verben. Uttrycker något tänkt, möjligt el. önskat el. återger ett yttrande i indirekt form. Ex: det vore skönt. Konjunktyr, (tillfällig) utvecklingstendens; tids- el. marknadsläge; affärsutsikter. -Konjunkturväxlingar kallas de förändringar i produktionsresursernas utnyttjande som kännetecknat den ekon, utvecklingen efter industrialismens genombrott. Före 1914 i viss mån regelbundna 445