Kronborg - Kroppstemperatur Jaktnymf 1875, takmålning i Dramatens salong 1906-08. Kronborg, kungl. slott vid Helsingör, Danm., uppfört 1574-85, om- o. tillbyggt av Kristian IV. Handels- o. sjöfartsmu-seum. Hamletföreställningar på borggården. Kronbrud, brud som vid vigseln är jungfru o. därför enl. gammal sed får bära brudkrona. - Kronbruden, dikt av Tegnér; skådespel av Strindberg, tonsatt av Rangström. Kronhjort, ett röd- till gråbrunt hjortdjur med gulbrun spegel o. rikt förgrenade horn (minst 10 taggar). Mankhöjd 1,5 m. I Sv. bara i s. Skåne. B Horn, Klövdjur I. Kronisk, varaktig, långvarig, obotlig, särsk. om ihållande sjukdom. Mots: akut. Kronjurister, britt, regeringens högsta juridiska rådgivare. Kronjuveler, rikets regalier, smycken o. ädla stenar, som tillhör staten. B Kronor. Kronkoloni, britt, koloni över vilken brittiska staten utövar den direkta styrelsen, krono- [-ånå- el. -ono-], tid(s)-, tide- (grek, förled). Kronobergs län omfattar s. o. mell. Småland. 8 977 km2, 159 000 inv. Residensstad Växjö. Kronofogde, före 1918 ämbetsman i landsstaten som var åklagare, polischef m.m. Motsvaras nu närmast av landsfogde o. landsfiskal. Kronohemman, staten tillhörig jord, som brukas av enskild person med åborätt. Kronojägare, tjänsteman i skogsstaten under jägmästare. Motsvaras av skogvaktare inom det privata skogsbruket. Kronologi, (läran om) tideräkning; tidsföljd. Kronologisk, tideräknings-; ordnad i tidsföljd. Kronom^ter, precisionsur. Anv. bl.a. på fartyg. Kronos [krå-], i grek. myt. en titan, världsalltets härskare, störtad av sin son Zeus. Kronoskatt, skatt som erläggs direkt till staten, särsk. statlig inkomst- o. förmögenhetsskatt. Kronprins, prins som är närmast arvsbe-rättigad till kronan. Kronstadt [ry. kransjtatt], stad, fästning o. flottbas i Sovj., på en ö utanför Leningrad. 70 000 inv. Kronvittne, i britt, rätt huvudvittne som vittnar mot sina medbrottslingar o. därför kan befrias från straff. Kronärtskocka, Cynara scolymus, en korg-blommig ört närmast släkt med tistlarna. De köttiga blombottnarna o. holkfjällens bas äts som grönsak. Odlas upp till Svealand. B Nyttoväxter II. Kropp, i matematiken: begränsad solid figur. Kroppsstraff, äldre bestraffningsmetod i form av t.ex. prygel el. stympning. Kroppstemperatur. Vid förbränning av näringsämnen uppstår värme. Är förbränningen låg, t.ex. under sömn el, vinter- dvala, sjunker kroppstemperaturen. Däggdjur o. fåglar har en jämn, av omgivningen oberoende k., de är jämnvarma el. varmblodiga djur. Däggdjurens k. varierar mellan 35,5° o. 40,5° (hos människan ca 37°); under vinterdvalan sjunker den hos t.ex. igelkotten till +0,3°. Fåglarnas k. varierar mellan 39,5° o. 44°. övriga djur är växelvarma (felaktigt kallade kallblodiga), dvs. deras k. är beroende av omgivningens temperatur. KRONOR OCH REGALIER 1-12 Kronor. 1 Den medeltida italienska kungakronan, ca 850, Johanneskyrkan i Monza. 2 Den ungerska Stefanskronan, ca 1100, intill andra världskriget förvarad i kröningskyrkan i Budapest. 3 Martin I av Aragoniens krona, ca 1400, katedralen i Barcelona. 4 Ryska tsarkronan, brämad med sobelskinn, 1300-talet, Kreml, Moskva. 5 Ärkehertigkrona med hermelinshatt, ca 1450, Graz, Österrike. 6 Kristian IV:s krona, 1588, Rosenborgs slott, Köpenhamn. 7 Rudolf II:s av Habsburg krona, 1602, Wien. 8 Ludvig XV:s krona, 1722, Louvre, Paris. 9 Kristian V:s krona, ca 1670, Rosenborgs slott, Köpenhamn. 10 Ryska kejsarinnan Anna Ivanovnas krona, 1730, Kreml, Moskva. 11 Napo-leons kejsarkrona, 1804, Louvre, Paris. 12 Den norska kungakronan, ca 1820, Trondheim. 13-24 (i rutan): Det tysk-romerska rikets in-signier, förvarade i Skattkammaren på Hofburg, Wien. 13 Kejsarkronan, tillverkad år 962. 14 Den heliga lansen med insmidd spik från Kristi kors, 800-t. 15 Riksäpplet, 1100-t. 16-17 Kröningsdräk-tens »alba» och »dalmatica», 1100-t. 18 Kröningsmanteln, vävd och broderad av araber i Palermo 1133. 19-21 Handskar, strumpor och skor, sicilianskt arbete från 1200-t. 22-23 Spiran och vigvattensstaven, början av 1300-t. 24 Rikssvärdet, 1000-t. 25-33 Engelska regalier, förvarade i Towern, London. 25 Kungakronan, gjord till Karl II:s kröning 1661. 26 Kungaspiran från 1661 med Cullinandiåmanten, insatt i början av 1900-t. 27 Imperiekronan tillverkad för Viktorias kröning 1838 med »Svarte prinsens» rubin från 1300-t. 28-30 Riks-svärden från Georg IV:s kröning 1820. 31-32 Skeden och ampullan för krönings-oljan, 1400-t. 33 Riksäpplet från kröningen 1661. 34-37 Ryska regalier, förvaringsplatsen okänd. Kronor, spira och äpple för tsar Paul I och hans kejsarinna, tillverkade 1796 av franska guldsmeder i S:t Petersburg. 38-48 Svenska riksregalier, förvarade i Riksbanken i Stockholm. 38 Gustav Vasas båda rikssvärd, tillverkade i Sydtyskland på 1540-talet. — Erik XIV:s regalier vid kröningen 1561, tillverkade i Stockholm: 39 kungakronan, 40 riksnyckeln, 41 riksäpplet med graverad världskarta, 42 spiran, 43 kungamanteln. — Karl IX:s regalier för kröningen 1607, tillverkade i Stockholm: 44 kröningsringen, 45 ordenskedjan med hängande Jehovatecken, 46 smörjehornet. — 47 Karl (X) Gustavs hermelinsbrämade arvfurstehatt av broderad sammet med arvfurstekronan, buren vid drottning Kristinas kröning 1650. 48 Drottning Lovisa Ulrikas krona vid kröningen 1751. 462