Lamentation - Lang som används i bilar. Lamellträ, trämaterial av hoplimmade ribbor, på båda sidor beklätt med dubbla fanérskikt. Lamentation, (ve)klagan. Lamentera, jämra, beskärma sig, klaga. Laminär, om gas- el. vätskeströmning utan virvelbildning. Mots: turbulent. Lamm, Martin, 1880-1950, iitt.historiker, prof, vid Sthlms högsk., Sv. akad. 1928. Upplysningstidens romantik 1918-20, Strindbergs dramer 1924-26. Lamport, ljushållare fäst vid vägg el. spegel. Lancelot [lamslå], en av hjältarna i sagorna om kung Artur. Lancera, annan stavning av lansera. Landhockey [-häkki], bollspel för 11-mannalag som spelas med böjda träklubbor o. massiv boll på gräsplan. Liknar bandy. Olympisk gren från 1928. Landhöjning, höjning av landmassan i förhållande till havsytan. Har konstaterats bl.a. i Skandinavien o. Nordamerika. Vid mell. Norrlandskusten ca 1 m per århundrade, i Sthlmstrakten ca i m. Landquist, John, f.3.12.1881, filosof, litt.-forskare, psykolog, publicist (bl.a. i AB), prof, i Lund. Människokunskap 1920. Diktarmonografier (Geijer, Fröding). Landsantikvarie, riksantikvariens länsom-bud, i regel chef för det centrala provinsmuseet. Kallas i Sthlm stadsantikvarie. Land s End [ländz], Englands sydvästligaste udde. Kustradiostation, fyr. Landsfiskal, polischef, distriktsåklagare m.m. i ett av rikets 338 landsfiskalsdistrikt. Lyder under landsfogden o. länsstyrelsen. Landsfogde, polischef o. statsåklagare i ett län, underställd länsstyrelsen o. riksåklagaren. Landsförvisning, straff särsk. för politiska brott o. religiös irrlärighet, i Sv. till 1864. Landshövding, chef för länsstyrelse. Motsvaras i Sthlm av överståthållaren. E Landskamp, tävling inom viss idrottsgren mellan landslag från två el. flera länder. Landskap, historiskt framvuxna, ofta kulturellt enhetliga landsdelar, som numera saknar administrativ betydelse i Sv. B Landskapsvapen, Sverige. LANDSKAPSVAPEN 1 Blekinge. 2 Bohuslän. 3 Dalarna. 4 Dalsland. 5 Gotland. 6 Gästrikland. 7 Halland. 8 Hälsingland. 9 Härjedalen. 10 Jämtland. 11 Lappland. 12 Medelpad. 13 Närke. 14 Skåne. 15 Småland. 16 Södermanland. 17 Uppland. 18 Värmland. 19 Västerbotten. 20 Västergötland. 21 Västmanland. 22 Ångermanland. 23 Öland. 24 Östergötland. Landskapslagar, medeltida uppteckningar av de rättsregler som gällde i de sv. landskapen. Landsknektar, värvat fotfolk under 1400-1600-t., särsk. i Tyskl. Landskrona, stad (1413) i v. Skåne. 28 800 inv. God hamn vid Öresund. Gammalt citadell. Kyrka av Hårleman. Skeppsvarv, mek. verkstad, gammalt sockerbruk. Växtförädlingsanstalt (Weibullsholm). Landslag, till 1734 allmän lag för landsbygden som ersatte landskapslagarna. Den första var Magnus Erikssons landslag ca 1350. Landsorganisationen i Sverige, se LO. Landsort, lots- o. fyrplats s. om Nynäshamn. Åt s.ö. Östersjöns största djup, Landsortsdjupet 459 m. Landsorten, alla områden el. orter i riket utanför huvudstaden; även landsbygden (i motsats till städerna). Landsting. 1. Organ för länets självförvaltning av gemensamma ärenden såsom hälso-, sjuk- o. socialvård m.m. Av 1. utses även riksdagsmän till FK. Varje län utgör i regel ett landstingsområde. Vissa städer deltar ej i landsting. - 2. Landstinget, till 1953 den ena av den danska riksdagens två avdelningar. Landstorm, i Sv. till 1941 de äldsta årsklasserna av de värnpliktiga (35-45-åringar). Landstormsrörelsen (till 1942) frivillig försvarsrörelse för landstormsoffi-cers- o. ungdomsutbildning. Landå, lätt, fyrhjulig, heltäckt vagn med passagerarsätena vända mot varandra. B Åkdon. Lang, Fritz, f.1890, österr.-amer. filmregissör. Nibelungen 1924, Doktor Mabuses testamente 1932, Kvinnan i fönstret 1944. 485