Lidice - Lik Lidice [Ijdditse], gruvsamhälle i Tjeck. 35 km v. om Prag. Utplånades av tyskarna 10.6.1942 som repressalieåtgärd för attentatet mot tf riksprotektorn R. Heydrich. Återuppbyggt som nationellt äreminne. Lidingö, stad (1926) n.ö. om Sthlm. Omfattar Lidingön med kringliggande holmar. 29 400 inv. Spårvägsförbindelse med Sthlm via bro. Aga o.a. industrier. Millesgården (museum). Lidköping, stad (1400-t.) i n. Västergötland, hamnstad vid Vänern. 16900 inv. Stort torg med f.d. rådhuset (museum) av trä (skänkt av M. G. De la Gardie), vilket eldhärjades 1960 men återuppbyggts. Mek, verkstad, Rörstrands porslinsfabrik, såg-, tändsticks- o. snickerifabriker. Lidman, Sara, f.30.12.1923, förf. Norrlands-romaner: Tjärdalen 1953, Hjortronlandet 1955, Regnspiran 1958, Bära mistel 1960. Även dramatik. Lidman, Sven, 1882-1960, förf. Sensuell ungdomslyrik. Romaner: Silfverstååhl, 5 band 191G-13, Huset med de gamla fröknarna 1918, Såsom genom eld 1920. Predikant i pingströrelsen (Filadelfia) 1921-48, många predikosamlingar. Fyra memoarvolymer, inledda med Gossen i grottan 1952. Lidner, Bengt, 1757-93, skald, representant för förromantiken. Bohemiskt liv. Operan Medea 1784, dikterna Grevinnan Spastaras död 1783, Yttersta domen 1788. - Lidnerska knäppen, »en knäppning i huvudet», som L. sägs ha upplevat under sin skoltid o. efter vilken han slog om från tröghet till snabb uppfattningsförmåga. Lido, ital. benämning på landtunga som avskiljer lagun från havet; namn på en berömd badort utanför Venedig. Lie [li], Jonas, 1833-1908, norsk förf. Psykologiska romaner med impressionistisk teknik. Familjen på Gilje 1883, Kommendörens döttrar 1886. Lie [li], Trygve, f.1896, norsk politiker (arbetarpartiet), utrikesminister 1941-46, FN:s generalsekr. 1946-53, fylkesman i Oslo sedan 1955. Liebfraumilch [lipfraomil?], ty., ’Vår frus mjölk’, rhenvin, urspr. från Worms. Liebhaber [Ijp-], ty., försvenskat libhaber, älskare av (t.ex. konst, böcker). von Liebig [Ijbi?], Justus, 1803-73, frih., tysk kemist. Banbrytande arbeten inom den organiska kemin (förbättrad elemen-taranalys) o. inom jordbrukskemin. Liebknecht [Ijpkne^t]. 1. Wilhelm, 1826-1900, tysk politiker, jämte Bebel en av det tyska soc.dem. partiets grundare (1869). - 2. Karl, 1871-1919, son till L.l, tysk socialistisk politiker, aktiv antimilitarist. Dödades som en av ledarna i spartakist-upproret i Berlin. Liechtenstein [Ij^tansjtajn], suveränt fursten-döme (sedan 1719) mellan Schweiz o. österr. 158 km*, 15000 inv., tysktalande katoliker. Jordbruk o. boskapsskötsel. Tull-, mynt- o. postunion med Schweiz. Huvudstad Vaduz, 2 700 inv. - Regent sedan 1938 Frans Josef II. Lied [lit], ty., plur. Heder [Ijd-], sång, visa. Beteckn. på lyrisk solosång med pianoackompanjemang. Liedholm [lid-], Nils, f.8.10.1922, fotbollsspelare. Olympisk guldmedalj 1948, professionell 1949 i Milano. Liége [liä3], flaml. Luik, ty. Lüttich, stad i ö. Belgien. 157000 inv. Centrum i ett tätt-befolkat industridistrikt med främst tung industri o. vapentillverkn. Textilfabriker. Univ. Li?ra, förbinda, förena. Life [lajf], eng., Tiv’, amer. bildtidskrift (1936) med flera utländska editioner o. en uppl. överstigande 5 milj. ex. Liffner, Axel, f.6.11.1919, skald, kulturskribent i AB. Genombrott med den 40-talistiska diktsamlingen Opus 0,09 1947. Lifta, gratisåka med bil o.d. Liga. 1. Förbrytarband, busgäng. - 2. Serietävling i fotboll, se Engelska ligan. - 3. Politiskt förbund. Ligatyr. 1. Två sammangjutna bokstäver, t.ex. æ. - 2. Med.: underbindning särsk. av blodkärl vid operationer för att förhindra blödning. Ligera, underbinda. Liggare, bok för löpande anteckningar. Ligjst, ligapojke, buspojke. Lignjn, vedämne, vedcellulosa, högmolekylär substans som avlagras i växternas cellväggar. Ingår till ca 25% i våra vanliga träslag o. avlägsnas vid pappersmasseframställ-ning som avfallsprodukt genom kokning av veden. Ligyrien, landskap i n.v. Italien. Liguriska havet, Medelhavet utanför L. Ligyster, Ligustrum vulgäre, 3-4 m hög buske bland olivväxterna. Vita blommor i klasar o. svarta stenfrukter. Medelhavsområdet o. Mellaneuropa, även i Bohuslän o. Sydnorge. Odlas som häckväxt m.m. Ligustersvärmare, en svärmarefjäril med mörkbruna framvingar o. ljusröda bakvingar. Vingbredd 85-125 mm. Stor, grön larv med violetta snedstreck, som anträffas på bl.a. liguster o. syren. Upp till Hälsingland. B Fjärilar II. Lik, tåg, fastsytt i kanterna på segel som förstärkning. 494