Malinovskij - Malört Malinovskij [-åffski], Rodion, f. 1898, rysk marskalk, arméchef vid kampen om Stalingrad 1942-43, överbefälhavare i Fjärran Östern 1945, försvarsminister 1957. Maljs, fr. malice [-Ijss], försmädlighet. Malisen, skvallret, förtalet. Mallarmé, Stéphane, 1842-98, fransk skald, symbolismens ledargestalt. Svårtillgänglig poesi, utgångspunkt för den senare exklusiva modernismen. En fauns eftermiddag 1876. Mallorca [-Ijårka], Majorca, spansk ö i v. Medelhavet, den största av Balearerna. 3 680 km2, 340 000 inv. Huvudstad Palma, 156 000 inv. Turistort. Malm. 1. Mineral el. bergart varur metall med fördel kan utvinnas. - 2. Legering av 80% koppar o. 20% tenn, klockbrons, el. av koppar, bly, zink o. tenn. - 3. Ytterområde vid stad. Malm, Einar, f.6.7.1900, skald, fil. lic., Roslagsskärgårdens diktare. Malmberg, Bertil, 1889-1958, skald, essäist, Sv. akad. 1953. M. förenar den tyska romantikens formkrav med modernistiskt bildskapande. Dikter vid gränsen 1935, Åke och hans värld (barndomsskildring) 1924, Förklädda memoarer (essäer) 1956. Malmberget, gruvsamhälle på sydsluttningen av Gällivare malmberg, Lappland. 5 700 inv. Malmgren, Finn, 1895-1928, meteorolog, fil. dr. Deltog i Amundsens nordpolsexp. 1922-25 o. 26 samt i Nobiles polarflygning 1928 efter vars förlisning han omkom. Malmkvist, Siw, f.31.12.1936, populärsångerska. Genombrott i TV 1959. Malmquist, Sandro, f.5.9.1901, teaterregissör, scendekoratör, chef för Nya teatern 1936-40, för Malmö stadsteater 44-47, regissör vid Riksteatern från 48. Malmsten, Birger, f.23.12.1920, skådpsp. Filmer, bl.a. Musik i mörker 1948. Malmsten, Carl, f.7.12.1888, möbelarkitekt, prof:s namn 1936. Har verkat för den sv. möbelkonstens o. konsthantverkets förnyelse. Som pedagog har han förverkligat sina idéer i Olofskolan (1927-41) o. i Nyc-kelviksskolan. Malmö, stad (1353) i s.v. Skåne, residensstad i Malmöhus län. Sv:s tredje stad. 229 400 inv. Hamnstad vid Öresund, ång-färjor o. ångbåtslinjer till Köpenhamn. Flygplats (Bulltofta). Stor industristad: Kockums varv, trikå-, läder-, tobaksfabri-ker, valskvarn, i stadsdelen Limhamn cementfabrik. S:t Petrikyrkan i gotik, 1300-t. Rester av Malmöhus slott. Hovrätten över Skåne o. Blekinge. Stadsteater. Garnisonsort. Kapplöpningsbana (Jägersro). Malmöhus, Malmö gamla slott, gr. 1434, förstört men återuppbyggt på 1500-t., en tid fängelse, nu museum. Malmöhus län omfattar s.v. Skåne. 4 752 km2, 622 000 inv. Residensstad Malmö. Malmö stadsteater, Sv:s största teater, invigd 1944. Stora salongen 1 695 platser, studion 204. Chef från 1960 Gösta Folke. Malplacerad [mall-], illa anbragt el. använd, olämplig. Malraux [-r|], André, f.1901, fransk förf., konstskribent o. politiker, först kommunist, senare gaullist, informationsminister 1945-46, kulturminister från 1958. Människans lott 1933, Fantasiens museum 1947. Malt, mältat korn, vattenlagt korn (el. annan säd) som fått gro o. sedan torka. Anv. vid framställning av maltdrycker. Malta, britt, kronkoloni i Medelhavet, självstyrande från 1947. Omfattar tre öar, Malta, Goz(z)o o. Comino. 316 km2, 322 000 inv. Huvudstad Valletta, (Lä) Valetta, 19 000 inv. - Tidigt en fenicisk koloni. Tillhörde bl.a. johanniterriddarna (malteserorden) 1530-1800. Nu viktig britt, flott- o. flygbas. Maltdrycker framställs av säd (främst korn), humle, vatten o. jäst. Säden får gro någon tid (mältning), varefter bryggning följer med krossning o. utrörning av malten i vatten till en mäsk som värms. Lösningen, vörten, silas o. kokas med humle, varefter jäsningen vidtar. - I Sv. skiljer man på lättöl (kl. I, max. 1,8 % alkohol), öZ(kl. II, 1,8-2,8%) o. starköl (kl. III, 2,8-4,5 %). Malteserorden, annat namn på Johannit-orden. Malthus [mällbas], Thomas, 1766-1834, eng. nationalekonom, präst, vars befolkningsteori, malthusianismen [maltus-], mot den snabba befolkningstillväxten rekommenderar uppskjutna äktenskap o. sexuell återhållsamhet. Malträtera, behandla illa, förfördela. Malung, kommun i s.v. Dalarna. 9000 inv. Skinn- o. pälstillverkning. Malva, kattost, en grupp örter bland kattostväxterna med stora femtaliga röda, skära el. vita blommor. S. o. mell. Sv. Även odlade. Blommor o. blad har medicinsk användning. Malör, missöde; förtretlighet. Malört, Artemisia absinthium, en flerårig, högvuxen korgblommig ört med gråludna blad o. klasar av små korgar med gula rörlika blommor. Starkt kryddluktande o. med besk smak. Anv. som magmedicin o. som krydda i absint o. vermut. Förr mal-medel. E Blommor I, Medicinalväxter II. 522