Modus - Monaco frekvensmodulering, FM) så att den kommer i takt med ett annat svängningsför-lopp. Genom m. möjliggörs överföring av t.ex. högfrekventa signaler på längre distanser. Mpdus, lat., ’sätt’, böjningskategori bland verben. Modusformen indikativ anger det utsagda som faktiskt, konjunktiv som tänkbart el. önskat. Imperativ uttrycker befallning el. uppmaning. Modus vivyndi, lat., ’sätt att leva’, tillfälligt ordnande av komplicerade förhållanden, svårlösta tvister o.d. Mohair [måhär], mohär, långt glänsande silkesmjukt ullhår från angorageten; vävnad av m. Mohammed, se Muhammed. Mohikaner, nu utdöda indianstammar i ö. Nordamerika. Tillhörde algonkinerna. Mol, beteckn. för en grammolekyl. Molander. 1. Gustaf, f. 18.11.1888, filmregissör, vid SF från 1923. Swedenhielms 1934, Intermezzo 1936, Rid i natt 1942. -2. Olof, f. 18.10.1892, bror till M. 1, skådesp., regissör, chef för Dramaten 1934-38, dess förste regissör från 1947; fil. hed.dr 1947. Iscensättningar bl.a. av Strindbergs verk, gjorda med analytisk skärpa. Molarityt, ett löst ämnes koncentration, uttryckt i antalet moler per liter lösning. Molass, sedimentära bergarter av sand o. kalksten vid foten av höga bergskedjor. Moldau [målldao], 1. M. tjeck. Vltava, biflod till Elbe, genomflyter Prag. 410 km. -2. M. rum. Moldova, landskap i n.ö. Rumänien, bildade från 1360 ett furstendöme, 1859 förenat med Valakiet till Rumänien. Moldaviska sovjetrepubliken, i s.v. Sovj. 34 000 km‘, 2,9 milj, inv., mest rumäner. Omfattar en stor del av Bessarabien. Jordbruk. Huvudstad Kisjinev. Molekyl [-k-], den minsta del som ett ämne kan förekomma i med bibehållande av sina karakteristiska egenskaper. Består vanl. av ett flertal atomer av samma el. olika slag. Molekyl gr, molekylär, som avser el. kännetecknar m. Molekyl(gr)vikt, summan av atomvikterna för de i en molekyl ingående atomerna. Molekyl(ar)volym, förhållandet mellan ett ämnes m.-vikt o. dess täthet. E Atom. Molière [måljär], Jean Baptiste, eg. J.B. Poquelin, 1622-73, fransk dramatiker, Frankrikes störste komediförf. Äktenskaps-skolan 1662, Tar tuffe 1664, Misantropen 1666, Den girige 1668, Den inbillade sjuke 1673. M. var själv skådesp. o. ledare för en egen trupp. Molin, Johan Petter, 1814-73, skulptör, prof, vid Konstakad. Karl XII 1868 o. Molins fontän i Kungsträdgården, Sthlm. Molin, Pelle, 1864-96, förf., målare. Postumt utgavs Ådalens poesi 1897, hembygds-skisser från Norrland. Moll, ital. minore, eng. minor, fr. mineur, ty. Moll, skaltyp o. tonart med liten ters från grundtonen räknat. Mollskalan har två varianter: den melodiska o. den harmo niska. En molltreklang består av grundtonen, lilla tersen o. rena kvinten. Mollysk, detsamma som blötdjur; även lättjefull, hållningslös människa. Moln, i luften svävande anhopningar av mycket små vattendroppar el. iskristaller. Om undersidan av ett m. når mark- el. havsytan benämns det dimma. E Meteorologi. Molo [målå], ital., vågbrytare, pir. Mplok, semitisk gudom bl.a. dyrkad med barnoffer. Molotov [målåtåff], Vjatjeslav, f.1890, rysk kommunistisk politiker, regeringschef 1930-41, utrikeskommissarie 39, utrikesminister 46. Stalintrogen, degraderades 1957 till ambassadör i Mongoliska folkrepubliken. Rysk chefsdelegat vid internat. atomorganet i Wien 1960. von Moltke [måll-], Helmuth, d.ä., 1800-91, greve, tysk militär, generalfältmarskalk 1871, preussisk generalstabschef 1857. Ledde krigen mot Danm. 1864, österr. 1866 o. Frankr. 1870-71. En av historiens segerrikaste fältherrar. Molyckerna, Kryddöarna, vulkanisk ögrupp o. provins (1949) i ö. Indonesien. 83 000 km2, 500 000 inv. (malajer, papua). Kryddnejlikor, muskot. Molybdyn, Mo, grundämne, atomn:r 42, atomvikt 95,95. En metall, som används till legeringar. Momynt, tidpunkt, ögonblick; beståndsdel, element; undera vd. (av paragraf e.d.), punkt. - Fys. o. tekn.: produkten av en storhet o. ett avstånd, t.ex. vridningsmo-ment. Momentan, ögonblicklig, hastigt övergående. Mommsen [måmm-], Theodor, 1817-1903, tysk historiker, jurist o. filolog. Nobelpris i litt. 1902 för sin stora romerska historia, 1854-57. Monaco [må-], självständigt furstendöme vid franska Rivieran. 1,5 km2, 21 000 inv. Språk franska. Består av 3 stadskommu-ner, huvudstaden Monaco, 2 000 inv., La Condamine o. Monte Carlo (störst). Inkomstkällor är spelbanken (Casino) o. turism. Befolkningen är fri från skatt o. värnplikt. Regerande furste Rainier III 548