Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Myrdal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Myrdal - Myror
MYTOLOGI* Gudagestalter
Nordiska
Balder, ljusgud
Brage, skaldekonstens gud
Forsete, Balders son
Frej, Frö(D,
fruktbarhets-gud
Freja, Fröja, kärlekens
gudinna
Frigg(a), Odens maka
HeimdaKD, gudarnas
väktare
Höd{er), Håd, Balders
blinde broder
Idun, Brages maka
Loke, den svekfulle
Nanna, Balders maka
Njord, sjöfartens gud
O den,..Odin, Allfader
Ran, Agirs maka
Sigyn, Lokes maka
Siv, Sif, Tors maka
Skade, Njords maka
Skuld, norna
Tor, åskgud
Ty(r), segergud
Ullter), jaktens o.
skidåkningens gud
Urd, norna
Vale, Balders hämnare
Ve, Odens broder
Verdandi, norna
Vidar, Odens hämnare
Vjle, Odens broder
Agir, havets gud
Grekiska
Afrodite, kärlekens gudinna
Apollon, sångens gud
Ares, krigets gud
Artemis, jaktens gudinna
Asklepios, läkekonstens gud
ARhjena, Athene, vishetens
gudinna
Demeter, åkerbrukets
gudinna
Dionysos, Bakkos, vinets
gud
Eos, morgonrodnadens
gudinna
Eros, kärlekens gud
Gaia, Gäa, Ge,
jordgudinnan
Hades, dödsrikets gud
Hebe, den eviga ungdomens
gudinna
Hefaistos, smideskonstens
gud
Helios, solgud
Hera, Zeus’ maka
Hermes, handelns o.
samfärdselns gud
Hestia, härdens gudinna
Kronos, Zeus’ fader
Nike, segerns gudinna
Pan, skogens gud
Persefone, Kore, Hades’
maka
Pluto{n), rikedomens gud
Poseidon, havets gud
Selene, mångudinna
Uranos, himmelsgud
Zeus, Zevs, gudarnas
konung
Romerska
Amor, Cupido, kärlekens
gud
Aurora, morgonrodnadens
gudinna
Bacchus, Dionysus, vinets
gud
Ceres, åkerbrukets gudinna
Concordia, endräktens
gudinna
Diana, jaktens gudinna
Faunus, Silvanus, skogens
gud
Flora, blomningens gudinna
Janus, begynnelsens gud
Juno, Jupiters maka
Jup{p)iter, den högste
guden
Luna, mångudinna
Mars, krigets gud
Mercurius, handelns o.
samfärdselns gud
Minerva, konsternas
gudinna
Neptunus, havets gud
Pax, fredens gudinna
Pomona, fruktens gudinna
Quirinus, de fredliga
värvens gud
Saturnus, fruktbarhetsgud
Tellus, jordgudinnan
Vejovis, underjordens gud
Venus, kärlekens gudinna
Vesta, härdens gudinna
Victoria, segerns gudinna
Vulcanus, smideskonstens
gud
Indiska
Agni, eldens gud
Brahma, skaparen
Candra, mångud
Ganesha, Ganesja, Ganapati,
lärdomens gud
Hanuman, apguden
Indra, åskgud
Indrani, Indras maka
Kali, Devi, Durga, Parvati,
Uma, Shivas maka
Kama, kärlekens gud
Kubera, rikedomens gud
Lakshmi, Vishnus maka
Mitra, daghimlens gud
Rudra, stormens gud
Sarasvati, Brahmas maka
SChjiva, Sjiva, Civa,
förstöraren
Skanda, Karttikeya,
krigsgud
Surya, solgud
Ushas, morgonrodnadens
gudinna
Varuna, himmelsgud,
vattengud
Vayu, vindgud
Vishnu, Visjnu, Krishna,
Rama, Kalki,
uppehållaren
Yama, dödsrikets gud
Egyptiska
A(m)mon, skapargud
Anubis, dödsgud
Aton, solgud
Geb, jordgud
Harpokrates, Osiris’ son
Hathor, himmelsgudinna
Horus, himmelsgud
Isis, Osiris’ maka
Nephthys, Seths maka
Nut, himmelsgudinna
Osiris, dödsrikets gud
Ptah, Memfls’ stadsgud
Ra, Re, solgud
Serapis, senegyptisk form
av Osiris
Seth, Osiris’ broder
Thot, skrivkonstens gud
Babylonisk-assyriska
Adad, stormens gud
Anu, himmelsgud
Assur, Assurs stadsgud
Ea, vattnets gud
Enlil, Bel, jordens gud
Ereshkigal, Nergals maka
IsQijtar, Isjtar, krigs- o.
kärleksgudinna
Marduk, Babylons stadsgud
Nergal, dödsrikets gud
Shamash, solgud
Sin, mångud
Myrdal. 1. Gunnar, f.6.12.1898,
nationalekonom, soc.dem. politiker, prof, vid
Sthlms högsk. 1933-50, handelsminister
45-47, generalsekr. för FN:s ekon.
Europakommission 47-57, personlig professur i
Sthlm 1960. Kris i befolkningsfrågan 1934
(tills, med Alva M.), An American dilemma
1944 (om negerfrågan). - 2. Alva, f.
Rei-mer, f. 31.1.1902, g.m. Gunnar M. 1924,
socialpolitiker, chef för Unescos
socialvetenskapliga departement 1950-55,
ambassadör i Indien 1956-61, därefter speciell
rådgivare åt UD. Kvinnans två roller 1956.
Myriad, tiotusental; oräknelig mängd.
Myrlejonsländor, en grupp nätvingar med
klubblika antenner o. långa nätådriga
vingar. Larverna, myrlejonen, gräver sig
ned i trattlika sandgropar, där de fångar
o. äter upp insekter som faller ned. 2
arter i Sv., den allmännaste 3-3,5 cm lång.
H Insekter I.
Myron, grek, skulptör, ca 480-45 f.Kr.
Känd genom i romerska kopior bevarade
verk, t.ex. Diskuskastaren. B Grekland.
Myror, en grupp samhällsbildande steklar
med ca 5000 arter. Hela världen. Bak-
563
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 18 20:27:44 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/lillafocus/1/0583.html