Myrdal - Myror MYTOLOGI* Gudagestalter Nordiska Balder, ljusgud Brage, skaldekonstens gud Forsete, Balders son Frej, Frö(D, fruktbarhets-gud Freja, Fröja, kärlekens gudinna Frigg(a), Odens maka HeimdaKD, gudarnas väktare Höd{er), Håd, Balders blinde broder Idun, Brages maka Loke, den svekfulle Nanna, Balders maka Njord, sjöfartens gud O den,..Odin, Allfader Ran, Agirs maka Sigyn, Lokes maka Siv, Sif, Tors maka Skade, Njords maka Skuld, norna Tor, åskgud Ty(r), segergud Ullter), jaktens o. skidåkningens gud Urd, norna Vale, Balders hämnare Ve, Odens broder Verdandi, norna Vidar, Odens hämnare Vjle, Odens broder Agir, havets gud Grekiska Afrodite, kärlekens gudinna Apollon, sångens gud Ares, krigets gud Artemis, jaktens gudinna Asklepios, läkekonstens gud ARhjena, Athene, vishetens gudinna Demeter, åkerbrukets gudinna Dionysos, Bakkos, vinets gud Eos, morgonrodnadens gudinna Eros, kärlekens gud Gaia, Gäa, Ge, jordgudinnan Hades, dödsrikets gud Hebe, den eviga ungdomens gudinna Hefaistos, smideskonstens gud Helios, solgud Hera, Zeus’ maka Hermes, handelns o. samfärdselns gud Hestia, härdens gudinna Kronos, Zeus’ fader Nike, segerns gudinna Pan, skogens gud Persefone, Kore, Hades’ maka Pluto{n), rikedomens gud Poseidon, havets gud Selene, mångudinna Uranos, himmelsgud Zeus, Zevs, gudarnas konung Romerska Amor, Cupido, kärlekens gud Aurora, morgonrodnadens gudinna Bacchus, Dionysus, vinets gud Ceres, åkerbrukets gudinna Concordia, endräktens gudinna Diana, jaktens gudinna Faunus, Silvanus, skogens gud Flora, blomningens gudinna Janus, begynnelsens gud Juno, Jupiters maka Jup{p)iter, den högste guden Luna, mångudinna Mars, krigets gud Mercurius, handelns o. samfärdselns gud Minerva, konsternas gudinna Neptunus, havets gud Pax, fredens gudinna Pomona, fruktens gudinna Quirinus, de fredliga värvens gud Saturnus, fruktbarhetsgud Tellus, jordgudinnan Vejovis, underjordens gud Venus, kärlekens gudinna Vesta, härdens gudinna Victoria, segerns gudinna Vulcanus, smideskonstens gud Indiska Agni, eldens gud Brahma, skaparen Candra, mångud Ganesha, Ganesja, Ganapati, lärdomens gud Hanuman, apguden Indra, åskgud Indrani, Indras maka Kali, Devi, Durga, Parvati, Uma, Shivas maka Kama, kärlekens gud Kubera, rikedomens gud Lakshmi, Vishnus maka Mitra, daghimlens gud Rudra, stormens gud Sarasvati, Brahmas maka SChjiva, Sjiva, Civa, förstöraren Skanda, Karttikeya, krigsgud Surya, solgud Ushas, morgonrodnadens gudinna Varuna, himmelsgud, vattengud Vayu, vindgud Vishnu, Visjnu, Krishna, Rama, Kalki, uppehållaren Yama, dödsrikets gud Egyptiska A(m)mon, skapargud Anubis, dödsgud Aton, solgud Geb, jordgud Harpokrates, Osiris’ son Hathor, himmelsgudinna Horus, himmelsgud Isis, Osiris’ maka Nephthys, Seths maka Nut, himmelsgudinna Osiris, dödsrikets gud Ptah, Memfls’ stadsgud Ra, Re, solgud Serapis, senegyptisk form av Osiris Seth, Osiris’ broder Thot, skrivkonstens gud Babylonisk-assyriska Adad, stormens gud Anu, himmelsgud Assur, Assurs stadsgud Ea, vattnets gud Enlil, Bel, jordens gud Ereshkigal, Nergals maka IsQijtar, Isjtar, krigs- o. kärleksgudinna Marduk, Babylons stadsgud Nergal, dödsrikets gud Shamash, solgud Sin, mångud Myrdal. 1. Gunnar, f.6.12.1898, nationalekonom, soc.dem. politiker, prof, vid Sthlms högsk. 1933-50, handelsminister 45-47, generalsekr. för FN:s ekon. Europakommission 47-57, personlig professur i Sthlm 1960. Kris i befolkningsfrågan 1934 (tills, med Alva M.), An American dilemma 1944 (om negerfrågan). - 2. Alva, f. Rei-mer, f. 31.1.1902, g.m. Gunnar M. 1924, socialpolitiker, chef för Unescos socialvetenskapliga departement 1950-55, ambassadör i Indien 1956-61, därefter speciell rådgivare åt UD. Kvinnans två roller 1956. Myriad, tiotusental; oräknelig mängd. Myrlejonsländor, en grupp nätvingar med klubblika antenner o. långa nätådriga vingar. Larverna, myrlejonen, gräver sig ned i trattlika sandgropar, där de fångar o. äter upp insekter som faller ned. 2 arter i Sv., den allmännaste 3-3,5 cm lång. H Insekter I. Myron, grek, skulptör, ca 480-45 f.Kr. Känd genom i romerska kopior bevarade verk, t.ex. Diskuskastaren. B Grekland. Myror, en grupp samhällsbildande steklar med ca 5000 arter. Hela världen. Bak- 563