Människan - Mätarfjärilar Människan, Homo sppiens, tillhör liksom aporna däggdj ursgruppen primater el. herredjur. M. har under miljoner år utvecklats efter en från aporna skild linje från ett för båda grupperna gemensamt ursprung. Den moderna m. har uppträtt i Europa för ungefär 50000-75000 år sedan o. kan spåras bakåt över bl.a. Cro-Magnonmänniskan från ca 25000 f.Kr., fossil i Frankr., o. neanderthalmän-niskan från ca 150Q00 f.Kr., fossil i Tyskl., båda med en hjärnvolym motsvarande den hos nutida m. (1250-1600 cm3). Tidigare utvecklingsstadier representeras av typer från Heidelberg, Java o. Kina, den s.k. Pithecpnthropusgruppen från ca 300000 f.Kr. (hjärnvolym 900-1000 cm3); dessa brukade vapen, verktyg o. eld. Apmän-niskorna, australopithecinerna, från 0,6-1 milj. f.Kr. (hjärnvolym ca 500 cm3) är det äldsta kända stadiet med upprätt gång. M:s utveckling har i stort sett betytt att kraniets käkparti minskat o. hjärnvolymen ökat. E Människoapor, antropoider, se Apor. Mänskliga rättigheter. FN antog 10 dec. 1948 en Allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna, vari bl.a. ingår individens rätt till liv, frihet o. personlig säkerhet, samt rätten till tanke-, samvets-, religions-, åsikts- o. mötesfrihet. Märg. 1. Vävnaden i växtstammens mitt, innanför lednings vävnaden. - 2. Hos djur (mjuk) organvävnad som omges av (hårdare) vävnad. Ex: benmärg. Märgel, kalkhaltiga jordarter som kan användas som jordförbättringsmedel. Märgel-grav, märgeltag, plats där m. förekommer. Märgpipa, benpipa med matnyttig märg; styckningsdel av nötkreatur. E Styckning. Märke, översta delen av blommas pistill. Uppfångar pollenkornen. E Blommor I, II, IV. Märla, fästanordning av en i bägge ändar spetsad U-formigt böjd metalltråd. Slås till en del in i underlag o. bildar öppning. Märsta, stationssamhälle i s. Uppland. Färgfabrik. Nära M. ligger Arlanda flygplats. Mäsk, blandning av vatten o. malt, som fås vid brännvins- o. maltdrycksberedning. Mäss, samlingslokal för olika militära personalkategorier, t.ex. officers- o. manskaps-mäss. Mässa. 1. Den kristna huvudgudstjänsten med nattvardsfirande. - 2. Tonsättning av vissa delar av mässans text. - 3. Varumarknad; nu vanl. årligen återkommande varu-utställning för partiinköp. Mässbok, bok med musiken till sv. kyrkans gudstjänster. Mässfall, inställande av gudstjänst p.g.a. oförutsedda omständigheter. Mässhake, liturgiskt överplagg i kyrkoårets färger. Tillhör jämte mässkjorta, alba, o. band runt halsen, stola, den liturgiska dräkten vid altartjänst, mässkruden. Mässing, gul legering av koppar o. zink. Anv. till plåt o. tråd el. till gjutning. Gulmetall, m. med hög zinkhalt. Mässingsinstrument, bleckinstrument, blås-instrument av mässing. Mässling, smittsam akut virussjukdom hos barn med feber, hosta, inflammation av ögonen, små vita fläckar på munslemhinnan o. röda hudutslag. Mästarbrev, kompetensbevis, som utfärdas av Sv:s hantverksorganisations styrelse. Mäster Olof, benämning på Olaus Petri; titel på Strindbergs drama om denne. Mästerskap, idrottsutmärkelse, som tilldelas segraren i s.k. mästerskapstävlingar, t.ex. världsmästerskap ( VM), Europamästerskap (EM), svenska mästerskap (SM), distriktsmästerskap (DM). Mästersång, en skråmässigt organiserad folklig sång o. diktning i Tyskl. på 1300-1500-t. Mästersångare (ty. Meistersinger), utövare av m. Mätarfjärilar, en grupp nattfjärilar med stora vingar. Ca 300 arter i Sv., bl.a. tallmätare, krusbärsmätare, frostfjäril. Nam- MÄN N ISKAN 1 Skelettet: a. skalle, b. revben, c. ryggkotor, d. bröstben, e. bäcken, f. nyckelben, g. överarmsben, h. strålben, i. armbågsben, k. lårben, l. skenben, m. vadben. 2 Skalle och ryggrad. Ryggraden består av sju halskotor (a), tolv bröstkotor med fäste för revbenen (b), fem ländkotor (c) samt korsbenet (d) och svansbenet (e). 3 Olika ledtyper (schematiskt): a. kulled (ex. höftled), b. gångjärnsled (ex. fingerled), c. vridled (ex. armbågsben/strålben). 4 Knäled (genomskärning): a. lårben, b. skenben, c. ledkapsel, d. slemsäck, e. ledhåla, f. menisk. 5 Benets sammansättning: a. kompakt ben, b. spongiöst ben. 6 Muskulatur: a. stora bröstmuskeln, b. deltamuskeln, c. biceps, d. raka bukmuskeln, e. raka lårmuskeln, f. kappmuskeln, g. breda ryggmuskeln, h. stora sätesmuskeln, i. vadmuskeln, k. hälsenan. 7 Olika slags muskler: a. hjärtmuskulaturen, tvärstrimmig, arbetar utan viljans påverkan; b. skelettmuskulaturen, tvärstrimmig, står under viljans inflytande; c. glatta muskulaturen, bl.a. i tarmväggarna, arbetar utan viljans inverkan. 8 Muskelkontraktion. Muskelarbetet sker genom kontraktion, sammandragning, av muskeln: a. utsträckt arm med biceps-muskeln i vila, b. böjd arm med kontrahe-rad och därigenom förkortad muskel. 9 Diafragma (mellangärdet), en andnings-reglerande muskelvägg i bröstkorgen. Frisen nertill: Människorasernas utveckling har i stort sett betytt att kraniets käkparti minskat och hjärnvolymen ökat. A Halvapa från tidig tertiär. B Australopithecus, en apmänniska som levde för ca 700000 år sedan. C Pithecanthropus sinensis (Kina-människan, en apmänniska), för ca 300000 år sedan. D Neanderthalmänniska, för ca 200000-100000 år sedan. E Cro-Magnon-människa, för ca 25000 år sedan, som skiljer sig obetydligt från den nutida människan. 568