Napoleon - Narv Namn, ursprung o. tolkning Namnsdag Vendela, sv, den vendiska mön 8.11 Verner, ty, försvarare, krigare 17. 8 Viktor, lat, segrare 22. 3 Viktoria, lat, seger 12. 3 Vilhelm, fty, skyddande vilja 6. 4 Vilhelmina, av Vilhelm 26. 5 Vincent, lat, den segrande 22. 1 Viola, lat, viol 29.10 Virginia, lat, den jungfruliga 8.12 Yngve, fno, lans, senare associerat med yngling 11. 2 Åke, fno, åkare, åkerman 8. 5 Östen, fno, den lycklige Sten? 26. 8 Nappleon, fr. Napoléon [napåle|ns], franska kejsare. - 1. Napoleon I, Napoléon Bona-parte, 1769-1821. N. var född på Corsica. Under franska revolutionen avancerade han snabbt till general. 1799 gjorde han sig till förste konsul med diktatorisk makt, varpå han segerrikt slutförde kriget mot den s.k. andra koalitionen o. 1802 uppnådde en fördelaktig fred med huvudfienden Engl. Flera betydelsefulla inre reformer genomfördes. 1804 lät N. utropa sig till kejsare. Redan 1803 hade Engl. börjat kampen mot N. på nytt o. samlat kontinentens makter till nya koalitioner. N. besegrade de kontinentala makterna i grund o. proklamerade 1806 kontinentalsystemet för att avspärra Engl., bl.a. med anslutning av Ryssl. Efter brytning med Ryssl. företog N. 1812 fälttåget mot Moskva. Efter nederlaget vid Leipzig mot en ny europeisk koalition abdikerade N. 1814. Han återvann kejsarmakten för en kort tid 1815 {de hundra dagarna) men störtades ånyo genom nederlaget vid Waterloo. Han dog som fånge på Sankt Helena. Gift 1796-1809 med Joséphine de Beauharnais o. 1810 med Marie Louise av Österr. E - 2. Napoleon {II), 1811-32, Napoleon I:s son med Marie Louise. Fick i vaggan titeln konungen av Rom. Fördes 1814 av modern till österr. - 3. NAPOLEON Napoleons välde 1810: Kejsardömet Frankrike (svart); av Frankrike avhängiga stater (grått); med Frankrike förbundna stater (fet gränslinje). Napoleon III, eg. Louis Napoléon, 1808-73, fransk kejsare, brorson till N. I. Efter februarirevolutionen 1848 valdes N. till republikens president. En statskupp gjorde honom 1851 till president på 10 år, varpå han följande år gjorde sig till kejsare. 1850-talet var för N. en tid av framgångar såväl in- som utrikespolitiskt, medan sextiotalet medförde en rad motgångar. Fransk-tyska kriget 1870 ledde till N:s avsättning o. kejsardömets fall. 1853 g.m. Eugénie de Montijo. Nappa, nappaskinn, får- el. getskinn med narvsidan utåt. Narcjss, pingstlilja, Narcissus poèticus, lökväxt. Ensamma blommor med vita kalkblad, gulröd bikrona; flera hybrider. Mellan- o. Sydeuropa. Odlad som prydnadsväxt. Jonkvill, N. jonquilla, o. tazett, N. ta-zetta, har mindre, vita el. gula blommor i samlingar. E Blommor IX. Narcissism, narcism (av Narcissus), erotisk inriktning på den egna personen, kärlek till sig själv; självupptagenhet. Narcjssus, grek. Narkissos, i grek, saga en skön yngling som förälskade sig i sin egen spegelbild i en källa o. dog av trånad. På platsen uppväxte en blomma (narciss). Nardus, välluktande drog bl.a. från en ört från Himalaya. Råmaterial för parfymer. Narkoanalys, psykiatrisk metod att med samtalsterapi under inflytande av milt narkotiska medel behandla patienter, särsk. vid psykisk chock. N. har även prövats vid rättsförhör. Narkomanj, narkotism, narkotikamissbruk, sjukligt begär efter vissa bedövande el. stimulerande ämnen, t.ex. morfin, heroin, kokain, sömnmedel. Narkoman, narkotikamissbrukare. Narkos [-|s], allmän bedövning av en patient genom tillfällig förgiftning av centrala nervsystemet. Används vid kirurgiska ingrepp i smärtupphävande o. muskelav-slappande syfte. Bedövningsmedlet tillförs genom inandning, injektion el. lavemang. Nedkylning kan ibland ersätta n. Narkotika [-k|-], sing. narkotikum, bedövande el. stimulerande ämnen, vilkas bruk är vanebildande. Narr, gyckelmakare, särsk. vid medeltida furstehov, ofta dvärgar. Narv, hårsidan på skinn el. läder. Narv, narve, i regel småvuxna örter av grupperna Ar enar ia, Sagjna, Sper gula bland 576