Nederländerna NEDERLÄNDERNA* Historia i sammandrag (Holländskt o. belgiskt område) 50 Friser o. bataver underkuvas av f.Kr. Rom 12 f.Kr. 400 Landet besätts av frankerna på e.Kr. 400-t. o. ingår därefter i det fran- 700 Nederländerna kristnas på 700-t. 800 Ingår i Lothars rike efter delningen i Verdun 843. .. 900 Införlivas med Ostfranken (Tyskl.) 924 o. tillhör tysk-rom. riket till 1648. 1000 Feodalväsendet utvecklas kraftigt på 900- o. 1000-t. 1200 Nederländerna blir Europas ledande handels- o. »industri»-område. Götisk byggnadsstil. Katedralen i Ant werpen • 1400 Landet kommer under hertigen av Burgund 1428 o. tillfaller Habsburg 1482. Måleriets första blomstring: Hubert o. Jan van Eyck, R. van der Weyden, Memling, Hieronymus Bosch. 1500 Protestantismen vinner inträde 1530- o. 1540-t. Landet under Spanien vid habsburgska väldets delning 1556. Nederländsk renässansstil: Rådhuset i Antwerpen. Målarna Lucas van Leyden, P. Bruegel d.ä. Humanisten Erasmus av Rotterdam. (Holländskt område) 1575 Nederländska frihetskriget 1572-1648, lett av Wilhelm o. Mauritz av Oranien. De sju n. provinserna skiljer sig från de södra katolska (det framtida Belgien) genom unionen i Utrecht 1579 o. befriar sig från det spanska herraväldet. Förenade Nederländerna 1581. Portugisernas kolonier i Ostasien erövras (Holländska ostindiska kompaniet, 1602). Kolonisation i Amerika. Stormaktsställning. Glansperiod för den flamländska konsten (på belgisk botten): Ru-bens, A. van Dyck m.fl. 1650 Krig med Engl. 1652-54, 1665-67 o. Frankr. 1672-78, 1688-97 undergräver landets stormaktsställning. Holländska konstens storhetstid: F. Hals, Rembrandt, J. Vermeer van Delft; stillebenmåleri. Filosofen Spinoza, rättsfilosofen Hugo Grotius, vetenskapsmannen Huy-gens. 1700 Spanska tronföljdskriget 1701-13 gör Nederländerna till en andra-rangs stat. 1800 Landet behärskas av fransmännen 1795-1813. Kungariket Nederländerna (med Belgien) 1815. 1825 Belgien bryter sig ut 1830. Partisplittring o. svag regeringsstabilitet under 1800-t. Ekonomisk uppgång. Målaren van Gogh. 1900 Neutralitet under l:a världskr. Ockuperat av Tyskl. 1940. Japanskt angrepp i Ostindien 1941. Befriat 1944^45. Ostindiska kolonialväldet (Indonesien) avvecklas 1948-49. 1950 Upprepade indonesiska krav på Nederl. Nya Guinea från 1950. som faller ur moln el. dimma i form av t.ex. regn, snö o. hagel. Sthlms årliga n. är 500-700 mm. I Indien uppmäts i juli månad ca 2500 mm. NEDERLÄNDERNA (HOLLAND) storlek. 32000 km2 = Smålands yta; 33% åker, 38% äng, 8% skog, 21% ofruktbar areal. befolkning. 11,5 milj. inv. (345 inv./km2, största folktäthet i Europa); nästan uteslutande holländare. Holländsktalande; 46% protestanter, 36% katoliker. 19% verksamma i jordbruk, 33% i industri, 20% i handel o. samfärdsel. städer. Amsterdam (huvudstad) 872000 inv., Haag (residensstad) 610000, Rotterdam 730000, Utrecht 252000, Haarlem 170000. geografi. Ett utpräglat lågland med två landskapstyper, marsklandet, ett bördigt lerslättsområde, ofta lägre än havsytans nivå o. skyddat av vallar, o. geesten, ett magert moränområde i det inre. Floder: Rhen (två armar: i n. Neder Rijn, i s. Waal), Maas. Sjö: IJselmeer 2380 km2. biländer. I Amerika (Nederl. Antillerna o. Nederl. Guayana) 144000 km2, 422000 inv.; i Asien (Nederl. Nya Guinea) 413000 km2, 700000 inv. statsskick. Monarki. Folkrepr.: Generalstaterna med l:a kammaren (75 medl. valda på 6 år) o. 2:a kammaren (150 medl. valda på 4 år). Statschef: Drottning Juliana. Politik: Flerpartisystem med katolikerna, arbetarpartiet o. liberalerna som viktigaste partier. — Utrikespolitiskt knutet till västblocket genom medlemskap i Atlantpakten 1949. ekonomi. Viktigt jordbruksland (spannmål, potatis, sockerbetor, grönsaker, blommor, blomsterlökar, foderväxter, animaliska 583