Neutron - New York Gator The Bowery, ökänd för sina krogar o. skumraskhotell. Broadway, nöjesgata med teatrar, nattklubbar etc. Fifth Avenue, butiker, hotell, förnäma bostadshus m.m. 42nd Street, huvudled över Manhattan, med järnvägsstationen Grand Central, nöjescentret Times Square m.m. 125th Street, n. Manhattans viktigaste affärs- o. nöjesgata. Madison Avenue, konsthandelns o. musiklivets centrum. Park Avenue, exklusiv bostadsgata. Riverside Drive, förnäm bostadsgata längs Hudsonfloden. Wall Street med börsen o. banker, centrum för storfinansen. Neutron [-ån], elektriskt oladdad elementarpartikel, jämte protonen en byggnads-sten i atomkärnan. Spelar viktig roll vid kärnklyvningar. E Atom. N^utrum, det-kön (varken maskulinum el. femininum); i sv. ord med ändeisen -t el. -et i bestämd form. Ex: bordet. Nevada [nevadø], förk. Nev., delstat (1864) i v. USA. 284 000 km2, 280 000 inv. Bergsbruk (guld m.m.). Huvudstad Carson City, största stad Reno. Newcastle [njqka:sl]. 1. N.-upon-Tyne [-[-a-pånn-tajn],-] {+[-a- pånn-tajn],+} hamnstad i n.ö. Engl. 270 000 inv. Medelpunkt för ett stort stenkolsfält. Skeppsvarv, metallverkstäder. - 2. Hamnstad i s.ö. Austral. 185 000 inv. Medelpunkt i Australiens viktigaste stenkolsom-råde. Stålverk o. skeppsvarv. New Deal [njo dil], eng., ’nya given’, benämn. på socialt o. ekon, reformprogram som Roosevelt 1933 startade i USA. New D?lhi [njo], en 1913-31 uppförd stadsdel i Indiska unionens huvudstad Delhi. Förvaltningscentrum o. regeringssäte. Newfoundland [njofaondland el. [-njofønd-länd].-] {+njofønd- länd].+} 1. ö vid Nordamerikas n.ö. kust, 110 700 km2, 420000 inv. Fiske, skogsbruk, bergsbruk. N. upptäcktes 1497 av John Cabot, annekterades 1583 av Engl. Britt, dominion 1907-34, anslöts till Canada 1949. - 2. Provins i Canada sedan 1949 som omfattar ön N. o. ö. Labrador. Huvudstad Saint John’s, 86 000 inv. - New-foundlandsbanken, grundvattensbank s. o. s.ö. om N. Stort torskfiske. New Hampshire [njo hämpsjo], förk. N.H., delstat (1788) i n.ö. USA. 23 000 km2, 590 000 inv. Sko-, textil- o. pappersindustri. Huvudstad Concord, största stad Manchester. New Jersey [njo d3?:zi], förk. N.J., delstat (1788) i n.ö. USA vid Atlanten. 19 000 km2, 5,9 milj. inv. Upptas huvudsaki. av förorter till New York. Huvudstad Trenton, största stad Newark. New Mexico [njo m^kksikåo], förk. N.M. el. N.Mex., delstat (1912) i s. USA, avträdd av Mexico 1848. 315 000 km1, 880 000 inv. Konstbevattnat jordbruk. Kali, koppar, olja, uran; atomlaboratorium i Los Alamos. Huvudstad Santa Fé, största stad Albuquerque. New Orleans [njo åhanz], stad i Louisiana, USA, i Mississippis delta. 690 000 inv. (30% negrer). Hamnstad med bomulls-handel o. sockerfabriker. Tre univ. I N. skapades kring sekelskiftet New Orleans-stilen inom jazzen. Newton [njotn], sir Isaac, 1642-1727, eng. fysiker, astronom o. matematiker. Fann vid 23 års ålder den allmänna gravitationslagen, offentliggjord 20 år senare i hans Naturvetenskapens matematiska principer 1687. Avgörande upptäckter ang. ljusets färgspridning. Lade samtidigt med Leibniz grunden till infinitesimalkalkylen. N:s upptäckter blev revolutionerande för världsbilden. New York [njojåk], förk. N.Y., delstat (1788) i ö. USA. 124000 km2, 16,5 milj. inv. Industri o. handel. Huvudstad Albany. Största stad New York. - Området koloniserades 1623 av holländare (Nya Neder-land), erövrades 1664 av engelsmännen. New York [njojåk], i ö. USA, en av världens största städer, med förorter 12,9 milj. inv. Världens ledande finanscentrum samt en av dess främsta handels- o. industristäder. Flera univ., berömda forskningsinstitut, stora bibliotek o. museer. Säte för FN:s generalförsamling. - Den egentliga staden, City of N.Y., omfattar fem boroughs: Manhattan, Bronx, Brooklyn, Queens, Richmond. På Manhattan ligger parken Central Park samt stadens båda sky-skrapegrupper med bl.a. Empire State Building. Längsgående gator kallas här ’avenues’ o. vinkelrätt tvärgående ’streets’. Tunnelbanan, subway, har en sammanlagd längd av 380 km. Kajernas längd är totalt 558 km. Flera flygfält, bl.a. La Guardia Field o. Idlewild Airport. - N.Y. anlades 1626 som Nieuw Amsterdam, medelpunkt för den holländska kolonin Nya Neder-land. 1664 erövrades staden av engelsmännen o. fick sitt nuv. namn. Under 1800-t. blev den USA:s största stad. E 587