Nödbroms - Nötväcka från 1700-t. Här startade 1874 Nääs slöjdseminarium, vilket utbildar slöjdlärare, lekledare m.fl. Nödbroms, plomberad ventil i järnvägsvagnar, genom vars utlösande tåget bromsas. Används vid livsfara. Nöddop, dop förrättat av lekman då fara för barnets liv föreligger. Nödmynt, mynttecken, i Sv. de kopparmynt som utgavs 1716-19 präglade som 1 dalers silvermynt. De nedsattes 1719 till halva värdet, 1724 till 1/96 av åsatt värde. Nödrätt, rätt att göra något som eljest är straffbart i syfte att värna viktigare rätts-intresse. I lagen regleras endast nödvärns-rätten, rätten att med nödigt våld freda sig o. sin egendom i trängande fall. Nödsignal, signal från båt, flygplan e.d. angivande nödläge: flagg- el. mistsignaler, skott, raketer, ljussignaler, radiotelegra-fiskt anrop (SOS). E Signalering. Nöjesskatt, skatt på offentliga nöjestillställ-ningar. Infördes i Sv. 1919 som statlig skatt. Delas sedan 1945 mellan stat o. kommun. Befriade från n. är bl.a. teater, musikalisk o. litterär underhållning,'■idrottstävlingar. Nötkreatur, nötboskap, en grupp tamboskap bland slidhornsdjuren. N. lär ha tämjts i Mesopotamien på 4000-t. f.Kr. o. kom till Skandinavien ca 2000 f.Kr. Den europeiska tamboskapen kan efter produktionstypen indelas i köttraser (hereford-, aberdeen-an-gusrasen), kombinerade mjölk- o. köttraser (mjölkkorthornsrasen) o. mjölkraser (jer-sey- o. ayrshirerasen). De i Sv. mest utbredda raserna är Svensk röd o. vit boskap (SRB)av kombinerad mjölk-köttyp, Svensk låglandsboskap (SLB), en svart-vit ras av mjölk-köttyp, samt Svensk kullig boskap NÖTKREATUR 1 Ko av ayrshire-ras. 2 Ko av SLB-ras, låglandsko. 3 Ko av SKB-ras, fjällko. 4 Ko av hereford-ras. 5 Ko av jersey-ras. 6 Tjur av aberdeen-angus-ras. 7 Ko av mjölkkorthorns-ras. 8 Ko av brokig höglandsras, simmen-taler. (SKB), övervägande mjölktyp. Antalet n. uppgick i Sv. 1959 till ca 2,5 milj. -Kons livslängd är 9-12 år; efter ca 284 dagars dräktighet föds en kalv. E Nötkråka, en 35 cm lång kråkfågel, mörkt chokladbrun med gulvita fläckar. Förekommer sällsynt i s. o. mell. Sv. Stann- el. strykfågel. Fridlyst. Smalnäbbad n. förekommer i Sibirien, vissa år i Sv., där den är fridlyst. Nötskrika, en 34 cm lång rödgrå kråkfågel. Vingar med vattrad fläck i blått, svart o. vitt. Skränande läte, dock ej under häck-ningen. Hela Sv. Stann- el. strykfågel. E Fåglar III. Nötter. 1. Nötfrukter, i regel enfröiga, en-rummiga, torrväggiga frukter, som faller av oöppnade. Förekommer hos t.ex. hassel, alm o. björk. Även gräsens frukter är ett slags n., s.k. Hinnfrukter. Klyvfrukter sönderfaller i ett antal nötliknande delfrukter, smånötter. Hos smultron är de egentliga frukterna små gula n. B Blommor IV. - 2. Även vissa stenfrukters frön (paranöt) o. kärnor (valnöt m.fl.) kallas populärt nötter. Nötväcka, en 15 cm lång tätting med rak vass näbb, blågrå rygg, vit undersida o. rödaktiga sidopartier. Kan hoppa nedför trädstammar med huvudet nedåt. Utpräglad lövskogsfågel. Stann- el. strykfågel i s. o. mell. Sv. B Fåglar IV. 611