Olivier - Omsättningsskatt Olivier [åljvvia], sir Laurence, f.1907, eng. skådesp., filmregissör. Berömd Shakespearetolkare. Filmer (regi, huvudroller): Hamlet 1948, Richard III 1956. G.m. Vivien Leigh 1940-60. Oljvträd, Qlea europaea, ständigt grönt buskträd. Gulvita blommor. Gammal kulturväxt i Medelhavsområdet. Ur stenfrukten oliv pressas olivolja, vars finaste kvalitet anv. till matolja o. sämre kvaliteter som smörjmedel o. industriråvara. B Nyttoväxter III, Träd II. Olja, annat ord för petroleum. Oljeberget, berg ö. om Jerusalem med Getsemane örtagård (Luk. 22:39 m.fl.). Oljefärg, färg vars bindemedel utgörs av linolja el. andra torkande oljor. Oljekakor, detsamma som foderkakor. Oljemålning, målning med oljefärger på preparerad linneduk el. på pannå av trä el. annat material. Utbildades på 1400-t. Oljeskiffrar, bitumenhaltiga skiffrar, ur vilka olja kan destilleras. Utnyttjas industriellt i Närke (Kvarntorp). Oljetryck, oljefärgstryck, litografisk färgreproduktion av oljemålning. Oljeväxter, träd o. örter som anv. för framställning av oljor o. fetter. Ex: solros, kokospalm, i Sv. huvudsaki. raps o. senap. B Nyttoväxter III. Oljor, flytande el. trögflytande, med vatten ej biandbara, organiska ämnen: feta o. (ex: olivolja, linolja), flyktiga o. (ex: terpentin, rosenolja), mineraloljor (ex: fotogen, bensin). Ollonborrar, bladhorniga skalbaggar med klumpig kropp. Larverna, fettpölsor, skadar växtrötter. I Sv. förekommer vanlig ollonborre o. kastanjeborre, båda 2-3 cm, brunröda, den senare med svarta sidokanter på täckvingarna. B Insekter II. Olm, ålliknande stjärtgroddjur med yttre gälar o. rudimentära ögon, ca 25 cm. I underjordiska vattendrag i Jugoslavien. Olof, norska kungar. - 1. Olof Tryggvesson, no. Olav Tryggvason, d. ca 1000, kristnad vikingahövding, norsk kung 995. Stupade i slaget vid Svolder, enl. mytbildningen på sitt krigsskepp Ormen långe. -2. Olof Haraldsson, Olof den helige el. den digre, 993-1030, kristnad viking, norsk kung 1016. Organiserade norska kyrkan, hävdade riksenheten. Stupade vid Stiklastad 29 juli 1030. Norges skyddshelgon, även dyrkad i Sv. Olof Skötkonung, d. ca 1020, sv. kung. Döptes enl. legenden i Husaby. Deltog i slaget vid Svolder. Olofsson, Pierre, f.4.2.1921, målare. Non-figurativ konst. Olofström, köping i v. Blekinge. 6 100 inv. Sv. Stålpressnings AB (gr. 1887). Olovlig underrättelseverksamhet, se Spioneri. Olrog [åll-], Ulf Peder, f.27.2.1919, förf., komp., fil. lic. Parodisk, studentikos stil i Rosenbloms visor: bl.a. Samling vid pumpen, Rumba i Balders hage. Olsson, Hagar, f. 1893, finl. förf :a, svenskspr., en av de ledande modernisterna. Romaner, skådespel, essäer. Olsson, Jan Olof, pseud. Jolo, f.30.3.1920, förf., journalist (DN). Reseskildringar. Olsson-Hagalund, Olle, f. 12.7.1904, målare. Främst gatuscener o. vyer från kåkstaden Hagalund i naivistisk stil. Olvon, skogsolvon, Viburnum Qpulus, 2-4 m hög buske bland tryväxterna. Vita blommor i kvast med större, könlösa kantblommor. Röda stenfrukter. Allm. i Sv. Snöbollsbuske, luktolvon, odlade former med alla blommor könlösa. Olympen, i grek. myt. gudarnas boning på toppen av berget Olympos. Olympia, forngrek. kultplats på n.v. Pèloponnesos, säte för antikens olympiska spel. Berömt Zeustempel med Fidias’ (nu förlorade) Zeusbild av guld o. elfenben. Nu ruinplats med museum. Olympiad. 1. I forngrek. tideräkning fyraårsperioden mellan två olympiska spel. - 2. Nu detsamma som olympiska spel. Olympiska spelen. 1. Forngrek. nationalfest med tävlingar i olika idrotter, hölls i Olympia vart 4:e år från 800-t. f.Kr. till 393 e.Kr. - 2. OS, internat. idrottsliga tävlingar i ett stort antal grenar, anordnade vart 4:e år sedan 1896 (ej 1916, 1940 o. 1944). Till inslagen hör olympiska elden o. olympiska eden. Symbol de olympiska ringarna. B Symboler. E föreg. sida. Olympos, Greklands högsta berg, 2 918 m. Snötäckt topp. Jfr Olympen. Omberg, berg i v. Östergötland 263 m. Reser sig nästan lodrätt över Vätterns yta. Ombudsman, ombud, den som fått uppdrag att för annans räkning företa rättshandling. O. kallas även vissa tjänstemän i t.ex. statliga verk, banker o. fackföreningar. Omelett, äggrätt. Fransk o. el. o. naturel av ägg, vatten o. salt. Qmen, (jär)tecken, varsel, förebud. Ominös, olycksbådande, ödesdiger. Omkrets, längden av en sluten figurs be-gränsningskurva (t.ex. av triangel, cirkel). Omkväde, refräng, i varje strof återkommande rader, t.ex. i ballader. Omljud, i germ. språk vanl. förändring av stamvokal till större likhet med ändelse-vokalen. Ex: rot - rötter. Omnivorer [-vår-], allätare. Omsk [åmmsk], stad i Sovj. vid sibiriska järnvägen. 580000 inv. V. Sibiriens kulturella o. industriella centrum. Omskärelse, circumcision, borttagande av förhuden på manslemmen. Rituell o. är hos många folk en manbarhetsrit; markerar i judendomen gossebarnets upptagande i Abrahams förbund. Adj: omskuren. Omsättning. 1. Företags totala försäljning under en viss period. - 2. Allmänna utbytet av varor o. tjänster inom ett samhälle. — 3. Förnyelse av lån, växel e.d. Omsättningsskatt, förk. oms, skatt på förbrukning el. försäljning, antingen på 616