Palermo - Panama Palermo, största staden på Sicilien, s. Italien. 580 000 inv. Sjöfart. Univ. Praktfull bebyggelse från medeltiden då P. var centrum i det normandiska riket. Kungaslott o. domkyrka från 1100-t. Palestjna, område i Främre Asien vid Medelhavet. Urspr. filistéernas bosättningsområde, från 1000-t. f.Kr. dominerat av judisk befolkning. Kom under arabernas välde 636, under turkarnas 1577. P. blev britt, mandatområde efter 1 la^världskr. o. delades 1947 av FN i en judisk stat, Israel, o. i en arabisk stat, vars område 1948 delades mellan Israel, Jordanien o. Egypten. Se även Israel. da Palestrjna, Giovanni Pierluigi, ca 1525-94, ital. komp., den katolska kyrkomusikens största namn. Talrika mässor m.m. Palett, skiva varpå målaren blandar färgen. Palettkniv, tunn kniv för avskrapning av färg, anv. även för färgpåläggning. 0 Konstnärsmaterial. Paletå, lång, rak överrock utan skärp. Palimpspst, gammal pergament- el. papyrushandskrift, där tidigare skrift skrapats bort o. ny text anbragts. Den ursprungliga texten kan ofta tydas. Palissad, pålverk, försvarsverk av pålar. Paljett, liten, tunn, blänkande skiva, anv. som prydnad på klädesplagg m.m. Palladio, Andrea, 1508-80, ital. arkitekt, verksam i Vicenza o. Venedig. Sträng klassicism, symmetri, monumentala fasader med kolonner, pilastrar etc. genom flera våningar. Genom sin lärobok Fyra böcker om arkitektur 1570 fick P. stort inflytande på byggnadskonstens utveckling. Pallas Athpna, grek, gudinna, se Athena. Palliatjv, lindrande medel. Palm, August, 1849-1922, soc.dem. pionjär, urspr. skräddare. Började 1881 agitera i Malmö. Grundade 1885 i Sthlm tidningen Social-Demokraten. Palmær, Henrik Bernhard, 1801-54, förf, o. tidningsman. Tillhörde Aftonbladskret-sen. Grundade Östgöta Correspondenten 1838. Frän o. spirituell satiriker. Palme, Olof, f.30.1.1927, ämbetsman, politiker (soc.dem.). Sekr. i stadsrådsbered-ningen från 1954. FK från 1958. Palme, Ulf, f.18.10.1920, skådesp. Vid Dramaten 1945-49 o. från 1954. Även film. Kraftfull karaktärsskådesp. Palmer, Pqlmae, enhjärtbladig växtfamilj med många släkten o. arter, mest tropiska träd. Ogrenade stammar, upp till 50 m höga. I toppen stora blad o. nedhängande blomkolvar, uppbyggda av vanl. enkönade blommor. Frukten är bär el. stenfrukt, rik på olja o. äggvita. P. ger viktiga bidrag till den mänskliga hushållningen; förutom frukter, virke o. fibrer lämnar p. palmvax från stamytan, stärkelse ur märgen, socker-haltig saft (jäses till palmvin) m.m. Särsk. betydelsefull är kokospalmen (se d.o.). Se även Betel-, Dadel- o. Rottingpalm. Många p. är prydnadsväxter. 0 Blommor III, Nyttoväxter III, Träd III, VI. Palm^tt, ornament i form av stiliserad palmkrona. Vanligt särsk. under antiken, tidigast i Egypten o. Främre Orienten. 0 Stilar I, V. Palmliljor, se Yucca. Palmstedt, Erik, 1741-1803, arkitekt. Börshuset i Sthlm (1767-76) med rokokodrag. Senare klassicismens främste företrädare i Sv., bl.a. med Slottsteatern på Gripsholm (1781) o. Arvfurstens palats i Sthlm (1783— 94). Palmsöndagen, söndagen före påsk, firas till minne av Jesu intåg i Jerusalem, då palmkvistar ströddes på hans väg. Palpation, undersökningsmetod varvid man med händerna avkänner en sjuk kroppsdel för att bedöma sjukdomen. Palper, utskott från mundelarna hos de flesta leddjür. Känselorgan, även mottagliga för kemiska retningar. Palsternacka, Pastinqca sativa, flockblom-mig, 2-årig ört med gröngula blommor o. tjock näringsrik huvudrot med aromatisk smak. Allmänt odlad. 0 Nyttoväxter II. Palt, maträtt av blod o. rågmjöl kokat i vatten. Paltbröd, bröd av blod o. rågmjöl. Paludan, Jacob, f. 1896, dansk förf. o. kulturskribent. Kritisk mot den materialistiska f ramstegsoptimismen. Utvecklingsroma- nen Jörgen Stein 1932-33. Pamflett, smädeskrift. Pamjr, bergland i gränsområdet mellan Sovj., Kina, Afghanistan o. Pakistan. Högsta topp Muztagh A ta, 7 495 m, dalarnas nivå 3 000-4 000 m ö. h. Pampas, grässlätter i Sydamerika, särsk. i Argentina kring La Plata o. Paranå. Pamppsch, bottin, högskaftad galosch. pan-, all-, hel-, stor- (grek, förled). Pan, i grek. myt. skogens o. herdarnas gud. Lysten o. okynnig med bocknatur. Ansågs framkalla »panisk förskräckelse», panik. Framställdes urspr. med bockhuvud o. bockben, senare förmänskligad, spelande på sin panflöjt. Panama, vävbindning i tvåskaft med dubbla varp- o. inslagstrådar; även ylletyg i pana-mabindning. 0 Textilteknik. Panamå [-ma], republik i s. Centralamerika på Panamanäset mellan Karibiska havet o. Stilla havet. 74 000 km2,1 milj, inv., huvudsaki. mestiser, som talar spanska o. är katoliker. Bergland med fuktigt, tropiskt klimat. Plantager (bananer, kakao m.m.), skogsbruk. Stor handelsflotta av huvud- 630