Parlamentarism - Passabel samlingar: i Engl. över- o. underhus, i Frankr. senat o. nationalförsamling. Parlamentarism, parlamentariskt statsskick, regeringssystem där den reella makten ligger hos folkrepresentationens (parlamentets) majoritet, vars ledare brukar vara regeringschef. Systemet utvecklades först i Engl. på 1700-t. I Sv. skedde utvecklingen mot p. under senare delen av 1800-t. Parlamentera, underhandla. Parlamentqr, den som sänds över till fienden för att underhandla t.ex. om vapenvila. Parlqr, fickordbok med samtalsfraser på främmande språk. Parma, huvudstad i det forna hertigdömet (1545-1859), numera provinsen P. i n. Italien. 132 000 inv. Univ. (1502). Domkyrka från 1100-t., ätten Farneses palats med tavelgalleri m.m. Parmenjdes, ca 500 f.Kr., grek, filosof från Elea, grundare av den eleatiska skolan. Grundtes: Icke-varat finns icke o. kan därför icke tänkas. En konsekvens är att all förändring, mångfald o. olikhet är illusorisk. Parmmätare, person som mätte böndernas hö i stadstullen i lådliknande parm (=17,7 m8). Parnass, skaldekonst el. skalder, t.ex. skalderna i ett land. Av Parnpssos, försvenskat Parnassen, berg i mell. Grekl., 2 459 m. P., på vars sydsluttning Delfi låg, var helgat åt Apollon o. muserna. Parodj, förlöjligande efterbildning. Verb: parodiera. Parodisk, förvrängande. Parpll, lösen(ord), fältrop. Paroxysm, anfallsvis uppträdande sjukdomssymtom. Äv: häftigt känsloutbrott. Par préférence [-ran«s, sv. uttal -rangs], fr., framför alla andra, företrädesvis. Par renommée [ranåm^], fr., ’genom ryktet’, till namnet. Parser, eg. ’perser’, anhängarna av mazdais-men, Zarathustras lära. Ca 100 000 i o. kring Bombay, Indien. Parsifal, Parsival, Perceval, en av hjältarna i Artursagan, väktare av Graal. Opera av Wagner. Part. 1. (An)del; endera sidan vid underhandling el. tvist. - 2. Var o. en av båda ändarna på rep i fartygsrigg. Partenogen^s, jungfrufödsel. Parterr. 1. Terrass i husets plan, med rabatter el. gräsmatta. - 2. Ställning i brottning: den ene brottaren. intar liggande el. knästående läge. - 3. Den under första raden belägna delen av parkett på teater. Parthenon, Partenon, Athenas tempel på Akropolis i Aten. Doriskt marmortempel, byggt under Perikles’ tid. Skulptursmyckat under Fidias’ ledning 447-432 f.Kr., främst med den berömda Parthenonfrisen (huvuddelen nu i British Museum). P. blev kyrka under fornkristen tid o. moské 1458 under turkarna. B Grekland. Parthien, forntida landskap i n.ö. Iran, bebott av partherna, som på 200-t. f.Kr. gjorde sig till herrar i hela Persien o. hej dade romarnas framträngande österut men störtades 226 e.Kr. av sasaniderna. B Romerska riket. Partj, del; större varumängd; organisation av (politiskt) liktänkande. partial-, del- (lat. förled). Partialtoner, övertoner. Particjp, en infinit verbform med adjekti-visk betydelse. I svenskan finns presens particip (-ande, -ende) o. perfekt particip (-ad, -d, -t, -dd el. -en). Partiell [-tsi^ll], del-, delvis, ofullständig. Partiellt arbetsföra, personer som p.g.a. fysiskt el. annat handikap ej under normala förhållanden kan utföra en full arbetsinsats. För anpassning av p. till arbetslivet vidtar samhället åtgärder, s.k. arbetsvärd, bl.a. omskolning o. yrkesvägledning. Partihandel, handel i parti, dvs. grosshandel. Mots: minuthandel. Partjkel, smådel. - 1. Materiens minsta delar. - 2. S.k. småord', adverb, interjektioner, konjunktioner o. prepositioner. Partikularism, hävdande av en särställning. Partikuljqr, särpräglad. Partikulqr, som rör en del av en sak. Partisaner, icke reguljära trupper ur civilbefolkningen som strider mot fienden bakom dennes front i s.k. partisankrig. Förekom bl.a. i Jugosl. o. Sovj. under 2:a världskr. Partjta, svit av fristående men närbesläktade satser. Ofta i barockmusik. Partityr, sammanställning av noterna för samtliga stämmor i ett musikverk. Partner, kompanjon, medspelare, moatjé. Partout [-tp], fr., till varje pris. Party [pati], eng., bjudning. Parveny, uppkomling. Pascal [-kall], Blaise, 1623-62, fransk matematiker o. religiös tänkare. Betydelsefulla bidrag inom matematiken o. sannolikhetskalkylen. Formulerade Pascals princip för vätskors tryck. Sina sista år ägnade P. främst de religiösa frågorna. Framträder som jansenist i skriften Lettres provinciales 1656-57. P:s religiösa grundsyn i Pensées sur la religion 1699. Pasch, Lorens, d.y., 1733-1805, porträttmålare, prof. o. dir. vid Konstakad. Den gustavianska tidens mest anlitade porträt-tör. Inträngande karakteristik, bl.a. i porträtt av Gustav III. Pascha, pasha, pasja, förr titel för hög ämbetsman i Främre Orientens länder. Skämtsamt: vällevnadsman som låter sig betjänas av kvinnor. Pas de Calais [padkalä], Engelska kanalens smalaste del, 31 km. Pass, legitimationshandling för resa utomlands, som utfärdas av myndighet i den stat där den resande är medborgare, i Sv. för högst 5 år. Vissa länder kräver att passet är försett med visum, ett bevis om tillstånd till inresa o. uppehåll. Mellan de nord, länderna är passtvånget upphävt sedan 1955. Passabel, som kan gå an, hjälplig. 637