Piedestal - Pinje Piedestal, kolonnliknande fotstöd för skulptur, vas e.d. Piemonte [-månnte], landskap i n.v. Italien. 25 000 km2, 3,8 milj. inv. Före 1860 kärnland i kungariket Sardinien. Pierrot [pjärå], (tjänar)figur i commedia delFarte, nu clowntyp i pantomim m.m. Kvinnlig motsv.: Pierrette [pjärätt]. Pietå [pjeta], ital., ’vördnad’, från 1300-t. vanligt konstmotiv: Kristi döda kropp omgiven av sörjande. Pietet, vördnad, hänsyn för tradition o.d. Pietism (av lat. pietas, fromhet), väckelserörelse inom lutherska kyrkan i Tyskl. i slutet av 1600-t., till Sv. ca 1700. Delvis inspirerad av reformert puritanism, hävdade betydelsen av personlig omvändelse o. av lekmannainsatser. Piezoelektricitet, elektrisk spänning som uppkommer då tryck el. dragning verkar på vissa kristaller, särsk. hos kvarts, tur-malin m.fl. Utnyttjas inom radiotekniken. Piggsvin, en grupp gnagare med satt, klumpig kropp o. vanl. långa vassa uppresbara taggar på ryggen. Växtätare. Till jordpigg-svinen hör vanligt p., 65 cm långt med brun-o. vitbandade taggar, i Medelhavsländerna. B Gnagare. Piggvar, flundrefisk med taggiga benknölar på ovansidan. Max. 1 m lång. Västkusten o. ostkusten upp till Åland. God matfisk. B Fiskar IV. Pigment, färgämne. Exempel på p. som bestämmer vävnadernas färg, pigmentering, hos växter o. djur är melaniner (i hud o. hår), blodfärgämnen, klorofyll. Pikador [-dår], picador, tjurfäktare till häst som med lansstick retar tjuren. Pikant [även -angt], 'stickande’, retande (för sinnet), lätt frivol. Pikareskroman, skälmroman, realistisk (se-de)skildring av vagabonderande huvudpersons äventyr. Utvecklades i Spanien på 1500-t. Piké, fr. piquet, kortspel för två, utan hackor (32 kort). Piké, dubbelvävt (vitt) bomullstyg, ofta med små upphöjda rutor. Äv: cord av bomull. Pik^t, avd. av polis (militär, brandmän) beredd till snabbutryckning. Piktyr, handstil. Pil, trädslag inom pil-, sälg- o. videsläktet Sqlix med lansettlika blad o. långa hängen. Flera arter i Sv., såsom jolsterpil, S. pen-t andra, buske el. träd, allm. på fuktig mark el. stränder; knäckepil, S. frqgilis, ett ofta lutande, upptill 20 m högt träd, vanl. vid stränder; vitpil, S. alba, ofta i de skånska pil vallarna. Pilaster, en ur väggytan föga framträdande väggpelare med bas o. kapitäl, rektangulär genomskärning. Pilatus, Pontius, rom. landshövding i Judéen 26-36 e.Kr., dömde Jesus till döden. Pilfink, gråsparvliknande finkfågel med rostbrun hjässa o. svarta kindfläckar. Stannfågel. B Fåglar III. Pjlgrim, en som vallfärdar till helig ort. Pilgrimsfäderna, the Pilgrim Fathers, de eng. utvandrarna med »Mayflower» till Nordamerika 1620. Pilk, pirk, krokförsett, dragliknande fiskredskap, som fästat vid ett snöre genom ryckningar förs upp o. ned i vattnet. Pillerbagge, mumiebagge, en 30 mm lång dyngbagge bland bladhorningarna. Medelhavsområdet. Helig i det gamla Egypten, där man bar amuletter, s.k. skarabéer, formade som p. B Egypten, Insekter II. Pilo, Carl Gustav, 1711-93, målare, dir. för Konstakad. 1777. Ypperlig ljusdunkelmålare. Porträtt. Gustav III:s kröning i Stockholms Storkyrka 1782 (ofullbordad). Pilpt [även -åt], flyg(maskins)förare. Pilsudski [pilsptt-], Jözef, 1867-1935, polsk marskalk (1920) o. statsman, den främste förkämpen för Polens enhet, dess statschef 1918-22, genom en statskupp diktator från 1926. Stred mot Ryssl. 1914-16 o. 1918-22. Pimpin^ll, pimpernell, Sanguisorba minor, flerårig ört bland rosväxterna med rödbruna el. gröna blommor i ax. 2-3 dm. Förekommer sällsynt i Sydsv. Förr odlad som vinkrydda o. medicinalväxt. Pim(p)sten, lätt, porös, vulkanisk slagg. Anv. hel el. pulvriserad som slip- o. polermedel, skurpulver. Pinakot^k, beteckn. för vissa tavelgallerier, t.ex. i München. Pincené [pängsne], fr. pincenez, ‘näsklämma’, glasögon som kläms fast över näsryggen. Pinc^tt, gripinstrument som består av två fjädrande skänklar. B Läkarinstrument. Pjndaros, ca 518-422 f.Kr., grek, skald. Högstämd korlyrik: hyllningskantater till segrare vid bl.a. olympiska spel, hymner för processioner etc. Ping-pong, äldre namn på bordtennis. Pingst, grek. Pentekosté, den 50:e (dagen efter påsk), kyrkoårets tredje högtid, till minne av Andens utgjutande (Apg. 2). Pingstlilja, annat namn för narciss. Pingströrelsen, religiös väckelserörelse av eng.-amer. ursprung (början av 1900-t.), som fått stor utbredning i protestantiska länder; till Sv. 1907. P. förkastar barndop, anammar »andedopet», tungomålstalandet o. den fullständiga helgelsen. Varje för-saml. är fristående; den största i Sv. är Filadelfiaförsaml. i Sthlm, 1911-58 ledd av L. Pethrus. Organ i Sv. Evangelii Härold, Dagen. Folkhögskola o. bokförlag. Missionsverksamhet. Radioföretaget IBRA. Pingvjner, fåglar med korta fenlika vingar, klädda med fjällika fjädrar. Fotterna sitter långt bak. P. kan ej flyga men dyker o. simmar bra. Föda: fisk-, kräft- o. blötdjur. Stora kolonier i Antarktis. Storlek från kejsarpingvinen, 144 cm hög, till dvärg-pingvinen, högst 40 cm. B Fåglar II, VIII. Pjnje, Pinus pinea, tallart med paraplyfor-mad krona. Har ätliga frön, pinjenötter, o. ger kåda. Medelhavsområdet. B Träd II. 647