Planetarisk - Plinius på termodynamikens o. strålningslärans område. Kvantteorins grundläggare. Planetarisk, som rör en planet, planet-. Planetarium, kupolhus med bild av stjärnhimlen projicerad på innertaket. Planeter, i sig själva mörka himlakroppar, som rör sig kring solen i nästan cirkelformiga banor o. därvid blir belysta av denna; 9 större p. (Mercurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus, Neptunus, Pluto) o. flera tusen småplaneter (asteroider el. planetoider). E föreg. sida. E Astronomi. Planhushållning, ekon.-politiskt system som genom central reglering av produktion o. fördelning vill uppnå vissa i en plan uppställda mål, t.ex. en viss produktionsökning. P. ingår som centralt element i det socialistiska tänkandet. Planimeter, instrument för mätning av oregelbundna, plana ytor. Planimetrj, den del av geometrin som behandlar linjer o. ytor i ett plan. Plankton, i havet svävande mikroskopiska växter (t.ex. alger) o. djur (bl.a. kräft-, blöt-, urdjur). Plantage [-asj], större jordegendom i tropikerna. Plantagenet [pläntädsi-], eng. kungaätt, regerade 1154—1485, delades i 2 huvudgrenar, York o. Lancaster, som i Rosornas krig rivaliserade om kungamakten. Plasma. 1. Detsamma som blodplasma (se Blod) el. protoplasma. - 2. Högjoniserat område i elektrisk lågtrycksurladdning. -3. Enl. spiritisterna ämne utgående från mediet. Plast, material bestående av organiska föreningar med mycket stora molekyler, ev. med fyllnadsmedel, som under något tillverkningsstadium är plastiskt formbart till en vanligtvis fast slutprodukt. P. avser 100-tals produkter av varierande kemisk sammansättning. Termoplaster är upprepat formbara genom uppvärmning; duro- el. härdplaster härdas vid första uppvärmningen o. kan inte formas på nytt. E Plasteljna, plastilina, plastellin, »modellera» av lera, vax o. oljor. Plasticit^t, formbarhet; även åskådlighet. Plastjk. 1. Skulptur, bildhuggarkonst. - 2. Konsten att föra sig vackert. Plastikkirurgin korrigerar medfödda el. förvärvade missbildningar. Plastisk, som avser plastik; formbar; klar, åskådlig. Platan, Plqtanus, släkte av ståtliga träd med avflagrande bark, vilket gör stammen ljus-fläckig. Bladen liknar lönnens. Blommor i klotrunda samlingar. Odlas som alléträd i Europa (upp till Sthlm). E Träd II. von Plåten. 1. Baltzar, 1766-1829, greve, officer, statsråd 1809-12. Skapare av Göta kanal. Grundade Motala verkstad. Riks-ståthållare i Norge 1827. - 2. Baltzar Carl, f.24.2.1898, ingenjör, uppfann 1922 tills, med C. Munters ett kylskåp, exploaterat av Electrolux. Plater^skstil, ungrenässansstilen i Spanien, med gotiska o. moriska inslag. Platina [även pla-], Pt, grundämne med atomn:r 78, atomvikt 195,23; en silvervit, tämligen mjuk, mot kemikalier motståndskraftig ädel metall. Sällsynt, förekommer bl.a. i Uralbergen, mest gedigen el. i legering med andra platinametaller (pal-ladium, rodium, iridium m.fl.) el. med guld o. järn. Anv. bl.a. till smycken, som katalysator vid gasreaktioner i finfördelad form (platinasvamp), till precisionsmått i legering med iridium. Platon, lat. Plato, 427-347 f.Kr., grek, fiiosof, lärjunge till Sokrates. Grundade 387 en filosofskola, Akademin, i Aten. Framställde sin lära i mästerliga dialoger: Gästabudet, Fqidon, Staten m.fl. Enl. P. saknar de synliga, tingen en egen, självständig verklighet; de är endast reflexer av osynliga eviga realiteter, idéerna, vilka bara kan fattas med förnuftet, inte med sinnena. Två konsekvenser ur etisk synpunkt: människans uppgift är att frigöra sig från sinnevärlden för att kunna hänge sig åt idévärlden, men också att forma sinnevärlden efter idéernas mönster. Idéernas skådare, filosoferna, borde göras till statens ledare. P:s idélära bildar grunden för all senare idealistisk spekulation. PIatpn(i)sk, förandligad, osinnlig. Ex: p. kärlek. Plattfiskar, vanligt namn på flundror. Plattfot, fot med sänkt fotvalv el. hålfot. Plattityd, platthet, banalitet. Plattmaskar, en grupp samkönade, lågtstå-ende maskar utan egentlig kroppshåla. Ex: virvel-, sug- o. binnikemaskar. E Maskar. Platå, högslätt, plan höjd; smörgåsbricka. Plausjbel, antaglig, sannolik, rimlig. Plautus, Titus Maccius, ca 254—184 f.Kr., rom. dramatiker. Grovkorniga komedier. Play-boy [plejbåj], eng., goddagspilt. Pleb^jer, det antika Roms icke-adliga befolkning. Från 300-t. f.Kr. jämställda med patricierna i fråga om medborgarrätten. Plebejisk, underklassig, simpel, vulgär. Plebs, lat., folk; pöbel, pack; massan. Plejaderna. 1. I grek. myt. Atlas’ 7 döttrar, vilka upptogs i stjärnhimlen. - 2. Sjustjärnan, stjärnhop i Oxens stjärnbild. Pl^ktron, plektrum, liten platta varmed strängarna anslås på t.ex. banjo, mandolin. Plenum (lat., plur. plena), plenarsammanträde, sammankomst av församling, t.ex. riksdag, i dess helhet. Pleonasm, uttryck som innehåller överflödiga delar. Ex: Alla och envar, den vita snön. Adj: pleonastisk. Plexiglas, handelsnamn för organiskt glas, akrylatglas, en glasliknande, splitterfri massa. Pljnius. 1. Gajus, d.ä., 23-79, rom. lärd o. ämbetsman. Encyklopedin Historia natur a-lis. - 2. Gajus, d.y., 62-ca 113, adoptiv- o. systerson till P.l, rom. förf. o. ämbetsman. Brevsamling som ger kulturhistoriskt viktiga upplysningar om kejsartiden. 650