Polhem - Pollettera POLEN* Historia i sammandrag 900 Polen enas i slutet av 900-t. Kristnas från Rom. 1100 Tronstrider. Riksenheten upplöst under 1100- o. 1200-t. 1300 Riksenheten återställd ca 1300. Feodal väsendet utvecklas. Personalunion med Litauen 1386. Stormakt. Jagelloniska univ. i Kraköw 1364. 1400 Tyska orden besegras vid Tannen-berg 1410. Territoriella vinster genom fördraget i Thorn 1466. 1500 Ostpreussen under Polen 1525. Kurland o. Livland tillfaller Polen 1561. Personalunionen med Litauen blir realunion 1569. Personalunion med Sverige 1592-99. Astronomen Kopernikus. 1600 Krig mot Sverige 1599-1660 med vissa avbrott. Stilleståndet i Altmark 1629 berövar Polen Livland. 1650 Varje medl. i riksdagen får vetorätt (liberum veto) 1652. Krigshandlingar av Sverige 1655-60 bringar Polen till kaos. Ostpreussen förloras till Brandenburg 1660. Ryssl. övertar Polens stormaktsställning. 1700 Personalunion med Sachsen 1697-1767. Karl XII:s polska krig 1701-06 lägger grunden till ryskt inflytande i Polen. 1750 Polen upphör som fri stat genom delningarna 1772, 1793 o. 1795 mellan Preussen, Ryssl. o. Österr. 1800 Napoleon upprättar storhertigdö-met Warszawa 1807. Polskt kungarike (Kongress-Polen) med ryske tsaren som kung 1815. Uppror 1831 krossas av Ryssl. Mickiewicz’ versepos PanTadeusz. Tonsättaren Chopin. 1850 Nytt uppror 1863 dränks i blod. Landet införlivas helt med Ryssl., från 1867 som Weichselområdet. Författaren H. Sienkiewicz. 1900 Polen återupprättas 1918 efter Tysklands o. Rysslands nederlag. Framgångsrikt krig mot Sovj. 1920-21. Tonsättaren o. politikern I. Pade-rewski. 1925 Marskalk Pilsudski diktator 1926. Spänt förhållande till Tyskl. 1934-39. 2:a världskr. inleds med tyskt angrepp o. Polens fjärde delning mellan Tyskl. o. Sovj. 1939. 1940 Polsk motståndsrörelse. Massavrättningar av polacker, utrotning av judarna under tysk ockupation. Ryska trupper driver ut tyskarna 1944. Polens nya gränser fastställs 1945, Oder-Neisselinjen i v., Cur-zonlinjen i ö. Kommunistregim upprättas efter utrensningar 1947. Rysk satellitstat. 1950 Den s.k. polska oktoberrevolutionen 1956 minskar Sovjetunionens politiska dominans. Polhem, Christopher, före adlandet 1716 Polhammar, 1661-1751, uppfinnare, verksam vid Falu gruva o. Stjernsund. P. uppfann uppfordringsverk, dyrkfria lås (polhemslås), pendelur (Stjernsundsur), hammarverk, slussar m.m. Polhöjd, himmelspolens höjd i grader över horisonten. En orts p. = ortens latitud. Poliklinjk, sjukhusmottagning för tillfällig, billig el. kostnadsfri, olycksfalls- el. sjukvårdsbehandling. Pplio, förr kallad barnförlamning, akut virussjukdom med inflammation i ryggmärgen o. förlängda märgen, som förlamar skelettmuskulaturen o. ibland även andningsorganen. Ofta bestående förlamningar. Inkubationstid 1-2 veckor. Poliovaccin uppfunnet 1953 av amerikanen J. Salk (f. 1914). Vaccineringar i stor skala från 1954. Poljs. 1. Ordningsmakt, polisväsen; lägre polistjänstemän, poliskonstapel. - 2. För-säkringsbrev. Polispng [-ång], kindskägg. Polisväsen, organisation för allmän ordning o. säkerhet, ordningspolis, o. för efterspaning o. utredning av brott, kriminalpolis. P. sorterar under inrikesdepartementet. För varje län är länsstyrelsen polismyndighet (i Sthlm ÖÄ) med en landsfogde som chef. Under landsfogden lyder landsfiskaler, i vissa städer polismästare el. stadsfiskaler. Städernas polismyndigheter kallas i regel poliskammare. Riket är indelat i polisdistrikt, bestående av en el. flera kommuner. Stad med över 10000 inv. bildar särsk. distrikt o. skall i vissa fall avdela polismän för tjänst som statspolis, en rörlig poliskår på ca 1000 polismän, förlagda till residensstäderna. Poljtbyrån, kortform för politiska byrån, ett kommunistpartis ledande organ, i Sovj. 1952 ersatt med centralkommitténs presidium. Polit^ss, artighet, belevenhet. Politjk, (princip o. metod för) statlig verksamhet, statskonst; handlingssätt, taktik. Politisera, driva p.; ge politisk prägel. Politruk [-ukk], politisk övervakare vid sovjetiska krigsmakten; politisk streber. Polityr, glans(slipning); träfernissa. Äv: hyfsat sätt. Polka, livlig dans i 2/4-takt, urspr. tjeckisk. Polkett, äldre sv. form av p. Pollak [påll-], Mimi, f.9.4.1903, skådesp. o. regissör, lärare vid Dramatens elevskola. Pollen, ståndarmjöl, frömjöl, utgörs av de hanliga fortplantningskropparna, pollenkornen, hos fanerogamerna (blomväxterna). E Bin, Blommor I, II. Pollenanalys, pollenstatistik, botanisk-geolo-gisk metod att med hjälp av fossilt pollen registrera förhistoriska växtlighets- o. klimatförändringar m.m. Pollett, bricka el. märke som gäller som betalning. Pollettera, inskriva resgods för befordran i särsk. resgodsvagnar. 654