Purser - Påfågelspinnare Purser [p?:za], eng., person på fartyg som handhar skeppspapperen, passagerarlis-torna etc.; på flygplan chef för steward o. flygvärdinnor. Pusjkin [pösj-], Aleksandr, 1799-1837, rysk förf., ofta hyllad som Rysslands nationalskald. Romantiker o. realist, språkförnyare. Versromanen Eugen Onegin 1823-31, dramat Boris Godunov 1825, novellsaml. Spader dam 1834. Pus(z)ta [ppssta], ung., numera mest uppodlad stäpp kring Donaus biflod Tisza. Puts, murbrukslager på (ytter)väggar o. innertak. Pytto [ppttå], ital., Titen pojke’, plur. putti, barn- el. änglafigur i konsten. Jfr Amori-ner. Pygmalion, i grek. myt. en kung o. bildhuggare på Cypern, som förmådde Afrodite att ge liv åt en kvinnoskulptur han gjort o. älskade. - Se även Shaw. Pygméer, detsamma som dvärgfolk. Pyloner [-å-], massiva porttorn vid fornegyp-tiska tempels huvudingångar. Pyramjd. 1. Kropp med månghörnig bas o. triangulära sidor sammanlöpande i pyramidens spets. - 2. Pyramidformig faraograv med kvadratisk bas i Egypten. Ca 70 pyramider finns bevarade. De berömdaste är de tre stora pyramiderna vid Gizeh från 2000-t. f.Kr. (bl.a. Cheopspyramiden). Pyramiderna räknades till världens sju underverk. - Pyramider förekom även hos Central- o. Sydamerikas gamla indiankulturer som kultbyggnader. B Egypten, Indianer. Pyramidal, pyramidformad; häpnadsväckande, ofantlig. Pyramus och Thjsbe, klassiskt kärlekspar, besjunget i Ovidius’ Metamorfoser. Pyrenéerna, tertiär bergskedja på gränsen mellan Frankr. o. Spanien. 435 km lång, 50-150 km bred. Högsta höjd Pico de Aneto, 3 404 m, i Maladetta. Politisk o. klimatisk gräns. Pyren^iska halvön, Iberiska halvön, i s.v. Europa. 579 133 kma. Politiskt delad mellan Spanien, Portugal, Andorra o. Gibraltar (Storbr.). Pyrola, vintergröna, en grupp ljungväxter med 6 arter i Sv. Fleråriga örter med rosett-ställda, övervintrande blad o. femtaliga, fribladiga, vanl. vita blommor. B Blommor V. Pyroman, person som lider av en sjuklig drift att anlägga eld. Pyromanj, »mord-brandsgalenskap». Pyrometer, instrument för mätning av höga temperaturer, pyrometri. Pyroteknjk, fyrverkeriteknik. Pyrrhus, grek. Pyrrhos, 318-272 f.Kr., kung av Epirus, fältherre. Lär efter segern över romarna vid Ausculum 279 f.Kr. ha sagt: En sådan seger till och jag är förlorad', därav uttrycket pyrrhusseger om en alltför dyrköpt framgång. Pyt(h)agoras, ca 572- ca 497 f.Kr., grek, filosof o. matematiker. Bildade ett mystiskt-religiöst förbund som bestod till 300-t. PUNGDJUR 1-4 Opossum- och pungvar g ar tade (köttätande). 1 Opossum. 2 Pungvarg. 3 Pungdjävul. 4 Pungmullvad. 5-9 Känguruartade (växtätande). 5 Pungbjörn. 6 Känguru. 7 Flygpungekorre. 8 Punggrävling (vombat). 9 Kuskus. e.Kr. Pytagoréerna såg i tal o. talförhållanden tillvarons egentliga väsen. Även själa-vandringstro o. askes. - Pythagoras' sats utsäger att i en rätvinklig triangel kvadraten på hypotenusan=summan av kvadraterna på kateterna. Pyt(h)ia, prästinna vid Apollons orakel i Delfi. Pyton, en grupp jätteormar (upp till 10 m) i Gamla världens tropiker. Saknar gifttänder. Kväver sitt byte som utgörs av fåglar o. smärre däggdjur. Påfågelspinnare, en grupp fjärilar som har en rund ögonliknande fläck på alla 667