Påfågelsöga - Pö om pö PÅSK. Påsktabell 1961-1975 År Påskdag 1961 2 april 1962 22 april 1963 14 april 1964 29 mars 1965 18 april vingarna. Stor päfdgelspinnare, vingbredd 12 cm, är Europas största fjäril. Bruna framvingar, mörkgula bakvingar. Mell. o. s. Europa. E Fjärilar II. Påfågelsöga, jungfru, brunröd dagfjäril. Bredd 55 mm, med ögonfläck på vingarna. Allmän i s. o. mell. Sv. B Fjärilar I. Påfåglar, en grupp fasanfåglar med lång hals o. litet tofsprytt huvud. Tuppen som inkl, stjärten blir 2 m lång har långa grönskimrande stjärttäckare som kan resas upp ö. slås ut som en solfjäder. Hönan blir 95 cm. Prydnadsfåglar. Vilda i Främre Indiens o. Ceylons bergstrakter. E Fåglar IX. Pålbyggnader, bostäder på stående pålar, flottar el. konstgjorda öar t.o.m. bronsåldern (i Sv. i Alvastra) o. ännu hos vissa naturfolk i sumpiga trakter i Asien, Afrika o. Sydamerika. Påsk. 1. Judisk p., pesach, passqh, firas till minne av uttåget ur Egypten i 8 dagar (mars-april). - 2. Kristi uppståndelses högtid; påskdagen infaller l:a söndagen efter 1 :a fullmånen efter vårdagjämningen. E Påsklilja, Narcissus pseudonarcissus, lökväxt bland amaryllisväxterna. 6-bladig gul krona med klocklik gul bikrona. Prydnadsväxt från Medelhavsländerna, ofta förvildad. E Blommor IX. Påskön, eng. Easter Island, chilensk vulkanö i ö. Polynesien. 120 km*, ca 250 inv. Jättestatyer av omtvistat urspr. P. upptäcktes påskdagen 1722. Påssjuka, smittsam akut virussjukdom, särsk. i öronspottkörtlarna, som svullnar kraftigt. Inkubationstid 17-21 dagar. Olika komplikationer kan förekomma. Genomgången sjukdom ger vanl. livslång immunitet. Påve, benämning på Roms biskop o. den rom.-katolska kyrkans överhuvud, »den helige fadern»; enl. traditionen Petrus’ efterträdare o. Kristi ställföreträdare på jorden (Matt. 16:16-19). Väljs av kardinalerna i konklav. E Symboler. Påver (av fr. pauvre), fattig, torftig. Pälsverk, klädespersedlar av pälsskinn från vilda el. i pälsfarmer uppfödda djur. Skinnets kvalitet beror på dess slitstyrka, teckning o. glans. Tätast o. värdefullast är djurens vinterpälsar. Det torkade, styva o. sköra skinnet bereds bl.a. genom tvättning, skrapning o. garvning. Många skinn färgas (nedsätter dock hållbarheten). Den starkaste pälsen fås av utter, björn, bäver, säl. Pälsdjursavel sedan slutet av 1800-t. i Canada, från 1912 även i Sv., främst av mink. Internat. skinnauktioner i London, Leningrad, New York o. Sthlm. E Pär, eng. peer, under medeltiden hög kron-vasall, nu ungefär: lord. Har säte i överhuset. Sedan 1949 tillkommer denna rätt även vissa kvinnl. pärer. Pärk, gotländskt bollspel mellan två 7-man-nalag. Läderbollen, 10-11 cm i diameter, slås med handen el. sparkas. Pärlemor, hårt, glänsande innerskikt av kalksalter i skalen hos olika musselarter. Pärlemorfjärilar, flera grupper medelstora dagfjärilar med gulbruna, svartfläckiga, på undersidan pärlemorglänsande vingar. E Fjärilar I. Pärlhyacint, en grupp odlade liljeväxter. Smala markblad i rosett, pärllika blå, vita el. gulgröna blommor. Våren. Pärlhöns, en grupp fasanfåglar med 23 arter i Afrika. Mörk fjäderdräkt med ljusare prickar. Huvudet o. övre delen av halsen nakna. Huvudet har vanl. hornutskott e.d. Vanliga pärlhönan (53 cm) är stamform till den tama pärlhönan. Gampärlhönan (72 cm) saknar hornutskott. E Fjäderfä, Fåglar VIII. Pärlor, kulformiga bildningar av pärlemor, som pärlmusslorna avsöndrar kring inträngda främmande partiklar. Värdefullast är pärlorna från hav spär Imusslan i Stilla havet o. Indiska oceanen. I Japan odlas musslor, i vilka man för in partiklar som djuren kapslar in: odlade pärlor. Från flodpärlmusslor, som även finns i Sv., fås sötvattenspärlor. Falska el. imiterade pärlor tillv. bl.a. av glas. Päron, skenfrukt av päronträdet, Pyrus com-miinis, som tillhör rosväxterna, odlat sedan forntiden. 2 600 sorter, varav 26 i Sv. E Frukter. Pöbel, folkhop, massa, pack, mobb. Pö om pö, försvenskning av fr. peu å peu. 669 1966 10 april 1967 26 mars 1968 14 april 1969 6 april 1970 29 mars 1971 11 april 1972 2 april 1973 22 april 1974 14 april 1975 30 mars