Rationella tal - Reaktionsprincipen Rationella tal, benämn, på heltalen o. sådana bråk som kan tecknas som ett förhållande mellan två hela tal. Mots: irrationella tal. Rattfylleri, trafikbrott vid framförande av bil el. motorcykel i onyktert tillstånd. Straffas alltefter alkoholkoncentrationen i blodet med dagsböter el. med fängelse, ev. straffarbete, i högst ett år, samt med indragning av körkort viss tid. Rauk, strandpelare, fristående stenforma-tion bildad genom abrasion, särsk. på Gotland. Ravaillac [-vaj^kk], Fran^ois, 1578-1610, fransk munk, Henrik IV:s mördare. - I Sv. har namnet betydelsen rucklare, skojare. Rawalpjndi, stad i n. Västpakistan, 240000 inv. Lokomotivverkstäder. Sedan 1959 temporär huvudstad i Pakistan. Ravel [-äll], Maurice, 1875-1937, fransk komp. Klarhet o. rytmisk spänst, påverkan av spansk musik. Baletter, kammarmusik, särsk. pianoverk. Orkesterstycket Bo-léro. Rav^nna, stad i n. Italien. 107 000 inv. Många minnesmärken från stadens storhetstid under en romersk, en östgotisk o. en bysantinsk period (3OO-7OO-t.), bl.a. Galla Placidias mausoleum (440-t.), Teo-deriks mausoleum (520-t.) o. den märkliga åttkantiga kyrkan San Vitale med berömda mosaiker. Ravjn, trång, djup dalgång el. klyfta. Ravioli [-åli], ital. rätt av makaronideg, vanl. fylld med köttmassa. Rayon [rajån], rajon, konstfibrer tillverkade av cellulosa. Razzia [-äts-, även -ass-], skallgång, (polis-) undersökning. RCA, Radio Corporation of America, New York, världsföretag inom radio- o. TV-branschen. re-, åter-, om- (lat. förled). Rea(-), kortform för reaktions-. Read [rid], sir Herbert, f. 1893, eng. förf., litt.- o. konstkritiker, förlagschef. Märklig estetisk uppfostringslära. Uppfostran genom konsten 1943. Reagens, i den analytiska kemin använt medel för att påvisa närvaron av ett ämne el. en grupp av ämnen. Vid tillsats av r. inträder t.ex. färgförändring, fällning. Reagera, ge en viss reaktion; göra motstånd. Reaktans, elektriskt växelströmsmotstånd hos spolar o. kondensatorer. Reaktion, förlopp (ofta utlöst av ett annat förlopp), återverkan, motrörelse. Inom politiken motrörelse mot revolutionära el. socialreformatoriska tendenser, baksträ-veri. Se även Kemisk reaktion. Reaktionsdrift, readrift, metoden att framdriva flygplan el. projektiler med motor som verkar enl. reaktionsprincipen. I en reamotor sker en kontinuerlig förbränning av drivmedlet vid högt tryck o. hög temperatur i en förbränningskam-mare, varvid de expanderande förbrän- REAKTIONSDRIFT 1 Ett reaktionsdrivet flygplan drivs framåt av en stark bakåtriktad gasstråle (eng. ’jet’). På liknande sätt far en ballong iväg om man släpper den med lufthålet öppet. 2-5 Huvudtyperna av reaktionsmotorer, schematiskt återgivna. 2 Raketmotor. Syret är bundet i bränslet eller kommer från en behållare, medan övriga reamotorer får sitt syre av den ingående luftströmmen. Bilden visar en enkel raket med fast bränsle. 3 Pulsmotor. Förbränningen tilltar och minskar på ett »pulserande» sätt. Vid varje förbränningsmaximum är ventilerna stängda, vid varje minimum tas luft in. 4 Ramm-motor. Luften komprimeras av motorns höga fart — planet »rammar» luften. Den här visade typen är byggd för höga över-Ijudsfarter. 5 Turbojetmotor. De utströmmande förbränningsgaserna får även driva turbinhjulen a, som i sin tur driver kompressorerna b. ningsgaserna med hög hastighet strömmar ut bakåt genom ett munstycke o. ger upphov till en motsatt riktad reaktionskraft, som driver flygplanet el. projektilen framåt. I luftstrålemotorn (jetmotorn) sker syreförsörjningen med hjälp av inströmmande luft från atmosfären, i raketmotorn med hjälp av medfört syre el. syrealstrande ämne. E (även E Flyg I, II, Rymdforskning II). Reaktionsfri, fri från tuberkulos vid tuber-kulinundersökning (om kreatur). Reaktionsprincipen, lagen om verkan o. motverkan: varje kraft, varmed en kropp påverkar en annan, motsvaras av en lika stor motriktad reaktionskraft från den senare på den förra. 677