Referens - Regleringsteknik Referens, oftast i plur., referenser, rekommendation; person(er) som man hänvisar till. Referensbibliotek, samling av uppslagsböcker, handböcker etc. (referensböcker), avsedda att användas på stället. Referera, återge; hänvisa, åberopa sig på. Referent, en som refererar. Reflektera, återkasta; tänka efter. Reflek-tqnt, en som reflekterar på t.ex. ett anbud, spekulant. Reflektor, buktig spegelanordning för att rikta ljus, anv. t.ex. i strålkastare samt i reflektorn el. spegelteleskopet, astronomisk kikare i vilken stjärnljuset uppfångas av en konkav spegel (jfr Refraktor). Reflex, återsken, återspegling, återverkan. -Inom fysiologin en oberoende av viljan uppstående effekt, som utlöses genom en sinnesretning. Kan vara medfödd (ovillkorlig r.) el. förvärvad (betingad r.). Reflexion, reflektion, återspegling; återkast-ning t.ex. av ljud el. ljus från en yta; (efter)tanke, fundering. 0 Optik. Reflexiv, tillbakasyftande, om ord som syftar på satsens subjekt. Se Pronomen o. Verb. Reform, förbättring, omdaning. Reformationen, den av Luther inspirerade rörelse som i katolska kyrkan ville återinföra en evangelisk anda men som ledde till fristående kyrkobildningar. Till skillnad från förreformatorer som Wycliffe o. Hus vände sig r. inte endast mot avarter i kyrkolivet utan mot själva den katolska läran. Vid sidan av den lutherska r. uppstod andra reformatoriska riktningar, främst den reformerta, utformad av Zwingli o. Calvin. Utom i Tyskl. vann r. främst insteg i Norden, i Sv. särsk. genom Olaus Petri verksamhet o. genom besluten i Västerås 1527. R. bekämpades främst av den katolska motreformationen o. av den tyska kejsarmakten. Religionsmotsättningarna utlöste flera krig, o. protestantismens bestånd säkrades först med westfaliska freden 1648. Reformator, nydanare, förbättrare. Reformera, omskapa, förbättra. Reformerta kallas de kyrkosamfund som på 1500-t. uppstod genom Zwinglis o. Calvins reformatoriska verksamhet (främst kalvi-nistiska samfund). Vanligast i Västeuropa o. Schweiz o. inom anglosaxiska områden. Reformism, benämning på de riktningar inom arbetarrörelsen som vill omdana det kapitalistiska samhället genom reformer. Refraktion, brytning, ljusbrytning. Astr.: ljusets brytning i jordatmosfären. Refraktor, astronomisk kikare där objektivet är en positiv lins (jfr Reflektor). Refräng, omkväde i visa el. sång. Refyg, fr. refuge [-fysj], trottoarliknande upphöjning vid hållplats. Refusera, vägra att ta emot, förkasta. Regal, kunglig. - Regale, regalrätt, krono-rättighet, inkomstbringande rätt el. privilegium som staten (urspr. konungen) förbehållit sig, särsk. till viss jakt, naturtillgångar, utövande av viss verksamhet etc. Regalier, riksregalier, monarkens maktsymboler: krona, spira, svärd, äpple, nyckel etc.; även kronjuvelerna. B Kronor. Regatta, stor båttävling. Regemente, styrelse, ledning, välde. I Sv. den största armé- o. kustartillerienheten i fredstid. Régence [resangs], la R., fr., 'regentskapef, hertig Filip av Orléans’ styrelse under Ludvig XV :s minderårighet 1715-23. Den samtidigt rådande konststilen, en övergång mellan barock o. rokoko, kallas ré-gencen el. régence-stil. Regeneration, återbildning, t.ex. av förlorade organ el. kropps vävnader. Regenerera, pånyttföda; återbilda, återvinna. Regensburg [-bork], stad i Bayern, s. V-Tyskl. 123 000 inv. Maskin- o. grafisk industri, Donau-hamn. Gotisk domkyrka (1275). Fri riksstad 1275-1810. Tyska riksdagens säte 1663-1806. Regent, statschef, monark el. ställföreträdare för monark. Regentlängd, förteckning över en stats regenter. Reger, Max, 1873-1916, tysk komp. Mycket rik o. mångsidig produktion, främst orgelverk. Kontrapunktisk lärdom tillämpad i en personlig stil som påverkat senare tysk musik. Regering, stats- el. riksstyrelse. Avser vanl. endast statsrådet el. ministären. Regeringsform, statsskick; den sv. grundlagen av 1809, förk. RF, innehåller principerna för statsskicket, huvudbestämmelser ang. maktfördelningen m.m. Regeringsrätten, förvaltningsdomstol som i sista instans avgör besvär över beslut av kommuner, länsstyrelser, ämbetsverk, bl.a. i skattefrågor. F.n. 16 led., regeringsråd. Regi [-sji], iscensättning o. instudering av en pjäs, opera, film etc. Regim [-sjim], ledning, styrelse(sätt); lev-nadsordning. Regina [-g-], lat., drottning. Region, trakt, område, zon. Adj: regional. Regionplan, plan för bebyggelse inom ett område. Regissera [-sji-], sköta regi. Regissör, person som handhar regin. Register. 1. Förteckning, index. - 2. Orgelregister, orgelstämma. - 3. Omfång, särsk. tonomfång, den mänskliga röstens tonläge. Registrator, person som registrerar; tjänsteman som antecknar inkommande handlingar. Registratyr. 1. Avd. på kontor där kopior m.m. förvaras. - 2. Samling av avskrifter el. koncept i tidsföljd av skrivelser från departement o.a. myndigheter. Registrera, föra register över, bokföra, grafiskt återge (förlopp m.m.). Reglementarisk, stadgeenlig. Reglemente, stadga, föreskrift(er). Reglementera, föreskriva, ordna genom reglemente. Reglera, ordna; avpassa; betala, göra upp. Reglering. 1. Ordnande. - 2. Menstruation. Regleringsteknik, styrning av tekniska processer genom s.k. regleringskretsar, vilka 679